Flera aspekter måste vägas samman för att klassa klimatsmarta kläder. Materialet är en del, tillverkningen av plagget ett annat. Så har vi tvätt och eventuell strykning att ta hänsyn till. Vintern kan också vara något att tänka på. Behöver vi 2 plagg för värmens skull eller kan dessa bytas ut mot ett som ger samma skydd? Kan då begagnade kläder vara mer klimatsmart än nya är en frågeställning som stötts och blötts. En jacka kanske behöver nytt foder, om man inte syr för hand utan belysning går det åt energi för detta. Men i stort sett är väl återvinning av alla slag energibesparande och därmed smart för klimatet. Ett inköp av ett par jeans på Myrorna till exempel, bör ju innebära att tillverkningen minskar i jämförelse med om kunden köpt ett par nya. Barnkläder tillhör den kategorin som har störst nytta av second hand. Där är det oftast ekonomin som styr. Men i tidningen Hälsa kan man läsa att tjugo stycken begagnade klädesplagg är bättre än ett enda nyinköpt. Några studenter vid Högskolan i Borås har som examensarbete gjort en undersökning om konsumenter som handlat begagnade kläder. Betydelsen för klimat och miljö visar sig vara stor. Men i slutänden är det ändå priset som styr. Detta gäller inte bara kläder visar andra studier. Slutsatsen kanske är att folk i allmänhet inte har råd att vara klimatsmarta. Vad kan i övrigt göras miljömässigt vad gäller kläder än att handla second hand? Man kan kolla in gruppen underkläder. Kan underkläder av bambu vara ett alternativ? Dessa är i alla fall ekologiska och det kan vara intressant att se vad en studie om dess miljövänlighet i största allmänhet kan ge för resultat.