Klimatproblemet är endast ett symtom på ett mycket större problem – att vår samlade efterfrågan på energi och råvaror överstiger den som planeten kan leverera. Våra krav på jorden att ta hand om vårt synliga och osynliga avfall är också för stora.

Klimatsajten ”Ställ om” vilar på en samhälls- och naturvetenskaplig grund. Vi bevakar kritiskt den forskning och de politiska beslut som sker kring klimatfrågorna, men det finns några konkreta utgångspunkter som vi kan slå fast:

- Vi vill medverka till ett långsiktigt ekonomiskt och socialt hållbart samhälle.
- Det pågår en uppvärmning av jorden och det är mycket troligt att det är människans utsläpp av växthusgaser som är huvudorsak till den.
- Det är klokare att tillämpa försiktighetsprincipen och börja minska utsläppen av växthusgaser idag än att vänta tills senare, även om vi vet mer då.

Vi som arbetar med ”Ställ om” har inspirerats av framsynta forskares, experters och opinionsbildares arbete. Här kommer några av de källor och målbeskrivningar som vi tycker är viktiga.

Hållbarhetsprinciperna
Brundtlandskommissionen beskriver en hållbar utveckling som en utveckling, där vi tillgodoser mänskliga behov idag på ett sätt som inte hindrar kommande generationer från att tillgodose sina behov. Det är en politiskt definition med bred acceptans som beskriver vad vi lyckats med när vi har ett hållbart samhälle. Definitionen är dock lagd på en alltför hög filosofisk nivå för att kunna ge en god praktisk vägledning.

Idén till hållbarhetsprinciperna kommer från John Holmberg, docent i fysisk resursteori vid Chalmers och Karl-Henrik Robért, adjungerande professor i hållbar produktutveckling vid Blekinge Tekniska Högskola, båda verksamma inom organisationen ”Det Naturliga Steget”. De har fomulerat fyra principer för hållbarhet som kan användas i det dagliga livet eller vid strategisk planering i olika verksamheter. Principerna har sedan utvecklats i samarbete med ett internationellt nätverk av ledande forskare från vitt skilda discipliner och omfattar hållbarhet utifrån ekologiska och sociala aspekter.

Tillgången på olja: World Energy Outlook, IEA
Den internationella energiorganisationen IEA förutspår i sin årliga World Energy Outlook (november 2008) en kraftigt reducerad tillgång på energi framöver. Prognosen för tillgång på olja är en helomvändning från IEA, som i samtliga tidigare rapporter har hävdat att tillgången på olja i världen är fortsatt god och ökande.
Prognosen från november anger att världens efterfrågan på energi kommer att stiga med 45 % till 2030. Kol väntas stå för en tredjedel av ökningen. Länder utanför OECD, där bristen på energi är störst i dag, kommer att stå för 87 % av uppgången. I prognosen för olja förutspås att utbudet kommer att sjunka med runt 6,7 % årligen, förutsatt att investeringar genomförs i befintliga oljefält. Om dessa investeringar läggs på is förutspås fallet i oljeutvinning istället bli ca 9 % per år.
Hur kommer världsekonomin och svensk ekonomi att påverkas, då världen går från ca 2 % ökat oljeutbud per år till en minskning med 6,7 %? IEA hävdar att trenden är uppenbart ohållbar, både ekonomiskt och socialt. Ett nytt energiskifte för både länder i Nord och Syd krävs omedelbart.

Energi och ekonomi: Hirschrapporten från 2005
Hirschrapporten beställdes av US Department of Energy där Dr Robert L Hirsch fick i uppdrag att föreslå åtgärder för att parera konsekvenserna av en peak oil (oljetoppen). ”I rapporten framgår att en global oljetopp är oundviklig, endast tidpunkten är osäker. De ekonomiska konsekvenserna kommer att bli allvarliga. Åtgärder för att mildra konsekvenserna måste sättas in med maximal skala och hastighet – ett Crash – program (namn på mobiliseringsprogrammet i USA under andra världsskriget) måste börja minst tio år innan oljetoppen för att få avsedd verkan.”(A Peak Oil Overview, Robert L. Hirsch, Energy Consultant, SAIC; Co-Author of groundbreaking report on peak oil to US Dept. of Energy Peak Oil: Exploring the Risk Factor)
I flera internationella rapporter har det påpekats att det råder ett starkt samband mellan olja och BNP-tillväxt. (WEO 2004, Figur 3.1) OECD menar att länderna i Syd, Kina, Indien etc måste tillåtas att använda mer energi/olja och släppa ut mer växthusgaser än OECD-länderna. Bl a för att länderna i syd tar över allt mer av vår tillverkande industri och samtidigt ska få möjlighet att kunna bygga upp sin infrastruktur och utveckla sina länder. OECD Economic Outlook No 76.
A hard truth about energy – Report of the National Petroleum Council in US

Energi och ekonomi: Sternrapporten (Stern Review on the Economics of Climate Change)
Sternrapporten togs fram av den brittiske ekonomen Nicholas Stern på uppdrag av den brittiske dåvarande finansministern Gordon Brown. Den publicerades den 30 oktober 2006, och beskriver ett scenario där följderna av den globala uppvärmningen mäts i pengar. Rapporten uppskattar att kostnaden för en 5 graders medeltemperaturökning fram till år 2100, skulle uppgå till mellan 5 och 20 % av den globala bruttonationalprodukten. Däremot hävdar rapporten att det bara skulle kosta 1 % av världens samlade bruttonationalprodukt fram till år 2050 att bromsa de skenande växthusgasutsläppen om det görs i god tid. Kostnaderna för olika insatser kommer att variera mellan länder och branscher. Sternrapporten liksom IPCC menar att de totala utsläppen måste börja minska före år 2020 om det ska vara möjligt att klara en global temperaturhöjning under 2 grader.

Energi och klimat: IPCC:s fjärde rapport (2007)
I IPCC:s fjärde rapport (2007) är forskarna säkrare på att människan ligger bakom världens uppvärmning. De säger nu att det är ”mycket troligt” att människans utsläpp av växthusgaser är huvudorsaken. ”Mycket troligt” betyder att det är 90 % sannolikhet. I den tidigare rapporten från 2001 hette det bara att människan ”troligen” var orsaken. Den formuleringen motsvarar 60 % sannolikhet. Detta utesluter inte att det också kan finns andra orsaker till den ökande växthuseffekten.
IPCC menar att de totala utsläppen måste börja minska före år 2020 om det ska vara möjligt att klara en global temperaturhöjning under 2 grader, vilket förutsätter att växthusgasutsläppen planar ut på 450 ppm CO2e (koldioxidekvivalenter).

Sveriges 16 miljömål
De svenska miljökvalitetsmålen går ut på att vi ska lösa våra miljöproblem nu och inte lämna över dem till kommande generationer. Sverige har sexton miljökvalitetsmål som ska nås till 2020. Dessa är riktmärken för hela det svenska miljöarbetet. För att nå flertalet av miljökvalitetsmålen behöver vi förändra konsumtionsmönstren och det krävs att Sverige är drivande i internationella forum. Kretsloppsprincipen är central i miljöarbetet.
Sveriges klimat- och energimål till år 2020:
• Klimatutsläppen ska minska med 40 % jämfört med 1990, varav 15 % som en del av biståndet till länderna i syd. Här ingår inte den sk handlande sektorn, det vill säga de sektorer som inte ingår i EU:s system för utsläppshandel.
• Förnybar energi ska vara minst 50 %.
• Energi ska användas 20 % effektivare.
• Den förnybara energin ska vara minst 10 % inom transportsektorn.

EU:s klimatpolitik
EU:s politik på detta område beskrivs i EU:s klimat- och energipaket från 2007. Där har EU-kommissionen har tagit fram ett antal lagar som ska leda till att EU klarar sina klimatmål inklusive att begränsa temperaturökningen till max två grader jämfört med förindustriell tid. EU håller fast vid att 2-graderstaket kan klaras om världen minskar sina växthusgasutsläpp med 50 % till år 2050 jämfört med 1990. EU anser också att år 2050 får växthusgasutsläppen vara max 2 ton per capita. EU:s ministerråd har också slagit fast att EU ska minska utsläppen av växthusgaser med 20 % oavsett vad resten av världen gör, och med 30 % inom ramen för ett internationellt klimatavtal.
Sammanfattningar av de beslutade målen:
• Förbättra energieffektiviteten med 20% till 2020.
• Öka andelen förnybar energi i energimixen från 8,5% år 2007 till 20% år 2020.
• Öka andelen biobränslen till 10% år 2020.
• CO2-krav på nya bilar kommer att bli hårdare.
• Reformera utsläppshandeln (ETS).
• Öka energiforskningen och ta fram nya teknikplattformar.
• Del av biståndet till länderna i Syd ska också kunna räknas i CO2-reduktionen ( Climate Change Alliance), liksom tekniksamarbete med Kina, Indien med flera länder.