Förnybar energi från vind, sol och biobränslen kan inte på långa vägar ersätta olja, kol och gas. Ska vi bli av med vårt fossila beroende krävs en storsatsning på kärnkraft eller solenergi från Sahara eller bådadera. Andra alternativ är att förändra vår livsstil rejält eller minska befolkningen på jorden. Den här drastiska slutsatser dras i boken ”Sustainable Energy without the hot air”, årets mest lästa bok i Storbritannien om energi och klimat.
Det är en bok som gått nästan obemärkt förbi i Sverige, trots att den tar upp energiproblematiken på ett nytt och annorlunda sätt med hjälp av en ny ” 40 Watts pedagogik”.
Författaren till boken, David MacKay, är professor i fysik vid Cambridge university i Storbritannien. Så här berättar han själv om upprinnelsen till boken:
David MacKay jämför all energianvändning med en 40 Watts lampa. Ett hett bad per dag t ex motsvarar fem stycken 40 Watts lampor som brinner dygnet runt året runt. En brittisk medborgare använder energi som motsvarar 125 stycken 40 W lampor som brinner hela tiden. Det motsvarar 125 kWh per dag och person. Frågan han ställer är: Hur kan man reducera antalet 40 Watts lampor?
Vindkraften har stor potential i Storbritannien och ett vindkraft kan försörja 200 personer. Idag finns det ca 2400 vindkraftsnurror, som ger tillräckligt med energi till ca 1/2 miljoner medborgare. Men trots detta kan inte all nuvarande energi från vind, våg och tidvatten ersätta mer än fyra av de 125 stycken 40 W-lampor som varje britt behöver varje dag.
Rent tekniskt är det inga problem att skaffa mer energi, men då behöver vi en ofantlig mängd nya kärnkraftverk. Idag har Storbritannien 10 kärnkraftverk, men det krävs 300 nya kärnkraftverk eller 600.000 vindkraftverk, som skulle täcka halva Storbritanniens yta, för att tillgodose behovet av energi som inte är fossil.
Författaren ville själv att bokens titel skulle vara ”Du får räkna ut det själv”.
Vad tror du om våra framtida möjligheter att producera energi tillräckligt för att behålla vår livsstil och vårt ekonomiska system som bygger på tillväxt med ständigt tillförsel av mer energi? Läs hela inlägget här »
Att leva energi- och klimatsmart, vad innebär det och hur gör man det i så fall? Tv-programmet Dina Frågor handlar om just detta. Sverker Olofsson och Linda Nilarve är programledare. För lever man på ett sätt som gynnar klimatet så gynnar det i regel den egna plånboken också. I programmet får vi bland annat tips om hur vi just kan spara pengar genom att se över vår energianvändning. Framförallt för den som bor i hus finns här stora pengar att spara. Anki och Jim som bor i et äldre hus i Danderyd har fått hjälp av en energikonsult som går igenom deras hus med en värmekamera för att spåra värmeläckage, som kan åtgärdas.
Värmefotografering genomfördes för att upptäcka köldbryggor i husets skal, inneväggar, tak och fönster. Detta tillsammans med en allmän energibesiktning visade att familjen kan spara ca 10.000 kr. B la genom att byta till lågenergilampor, 600 kr per år, nya tätningslister runt fönstren 600 kr, mer isolering på vinden 1300 kr, byte av uppvärmningssystem för pool 7300 kr.
Ett annat gott råd till alla som har värmepump: Gör en driftssevice minst var femte år. Effekten kan gå ned med 50 % utan att man märker någon skillnad.
Men att leva energi- och klimatsmart är en stor fråga. Ställ om:s Martin Saar medverkar i programmet, men här på Ställ om förklarar han några begrepp, förutsättningar och ger några exempel på hur vi kan leva energi- och koldioxidsnålt i hushållet.
Fundera på vad det skulle innebära om vi hade obegränsat med energi. Hur skulle det påverka vårt samhälle och oss själva? Vad skulle det betyda för världen? Den här typen av reflektioner är nyttiga och kan ge oss nya perspektiv på vår konsumtion och vår välfärd.
I videon ”The Most Important Video You’ll Ever See” hjälper oss Dr Albert Bartlett att räkna ut vad obegränsad tillgång på energi skulle innebära. Han menar att mänsklighetens stora brist är att vi inte förstår vad exponentiell tillväxt är. Om vi förstår innebörden av exponentiell tillväxt och tillämpar det på energiområdet, befolkningsfrågan, våra ändliga resurser och konsumtion så förstår vi att ständig tillväxt är en utopi.
Dr Albert Bartlett sätter tillväxtsiffrorna som politiker och ekonomer ständigt använder sig av i ett helt nytt ljus. Vi får hjälp att tänka självständigt, genom att lära oss ifrågasätta sifferuppgifter och inte bara sluka ogrundade påståenden från forskare och media. Vad tror du? Är ett samhälle med evig ekonomisk tillväxt en utopi?
Fortfarande är okunskapen stor bland allmänheten när det gäller vad som bidrar till utsläppen av växthusgaser. Dom flesta tycks fortfarande ha missat hur avgörande det är med maten vi äter och hur den framställs. Jag har gjort en djupdykning i den senaste attitydundersökningen från Naturvårdsverket som delvis är en ganska sorglig historia om hur vi ser på dom här frågorna.
Svenska Miljöinstitutet
(Här ovan kan du gå in och se hur du själv ligger till vad det gäller koldioxidutsläpp. Se info nedan i artikeln)
För åttonde året i rad kommer Naturvårdsverket med en ny undersökning om hur ”Allmänhetens kunskaper och attityder till klimatförändringarna” ser ut. Det är inga uppseendeväckande resultat som presenteras, men det är intressant att följa hur synen på klimatförändringarna och vad man själv kan göra har förändrats sen första mätningen 2002. Fortfarande finns stora luckor när det gäller synen på maten och jordbruket.
FN:s klimatpanel är helt fel ute. Vi kan aldrig höja jordens temperatur så mycket att ens det lägsta scenario som IPCC räknat på uppnås. Oljan och gasen räcker inte för att koldioxidnivåerna ska kunna nå såna höjder.
Det här hävdar fysikprofessorn Kjell Aleklett, som är ordförande i ASPO, tillika professor i fysik vid Uppsala universitet och Globala energisystem. Även om man skulle räkna in världens samlade koltillgångar, som finns i sex länder på jorden, skulle det vara omöjligt att nå IPCC:s värsta scenarier, visar Alekletts beräkningar av jordens fossila resurser. Och fysikprofessorn bjuder kaxigt in USA:s energiminister dr Chu, och EU:s energiministrar till föreläsningar som han själv håller.
Inbjudan till Alekletts föreläsningar startades av energisajten The Oil Drum. Några dagar efter den årliga ASPO-konferensen i Denver, USA, uppmanade sajten nobelpristagaren dr Chu, som idag är USAs energiminister, att åka till Uppsala för att sitta med på Kjell Alekletts föreläsningar. Kjell Aleklett kontrade direkt med att uppmana även Sveriges energiminister, och övriga engergiministrar i EU, att göra samma sak. Nu får man väl anta att det inte är helt sannolikt att ministrar skulle flyga in från olika delar av världen till Uppsala för att sitta med och lyssna på professor Kjell Alekletts föreläsningar om jordens energiresurser. Men det finns ett enklare (och mer energisnålt) sätt att göra detta. Alekletts föreläsning finns på nätet. Den hölls på universitetet i Aberdeen i mars 2009. Här nedan ger Ställ om er alla (inte bara energiministrar!) en snabbguide i var ni kan hitta det mest intressanta.
Vad känner du inför den framtidsbild av samhället med energibrist och höjda energipriser, som Kjell Aleklett och hans forskargrupp vid Uppsala universitet målar upp? Titta på seminariet genom att klicka på bilden.
Den flod av larmrapporter som väller över oss har ingen verkan- den bara irriterar och undergräver forskningen i stort. Svensken efterlyser större seriositet och vill att man väntar med informationen om nya forskningsrön tills resultaten bekräftats. Dessutom upplever svensken att forskarna är mer eniga i klimatfrågan än tidigare.
Det är några av de slutsatser jag drar av årets VA-barometer som publiceras av Vetenskap & Allmänhet inför VA – dagen den 12 november, under temat ”Vetenskap att tro på”.
Klicka på bilden för att komma till rapporten.
VA-barometern är annars en dyster läsning. Allt färre tror att forskningen kan ge oss en bättre framtid. Trots att det finns en stor enighet att forskarna är nödvändiga för att lösa mänsklighetens problem. Vilket kan verka som en motsättning. I årets undersökning tycker också fler svenskar än tidigare att vetenskap och teknik är svårt att förstå. Och intresset för att bli forskare minskar.
Vad tror du kan forskarna spela en avgörande roll för att lösa klimat- och energifrågan?
Storbritannien står inför en klimatkatastrof med översvämningar, torka och dödlig hetta, om inte världens ledare enas om ett nytt avtal kring klimatet i Köpenhamn om 50 dagar, varnar Gordon Brown i måndags på Major Economies Forum i London. Där hade det samlats 17 länder som tillsamans står för 80 % av jordens utsläpp. - Kostnaden för att misslyckas i Köpenhamn kommer att överstiga båda världskrigen och den globala depressionen tillsammans, sa Gordon Brown. Men vad oroar egentligen Gordon Brown? Är det verkligen utsläppen av växthusgaser eller är det en kommande brist på gas och olja i Storbritannien inom 5-10 år?
Se videon på BBCs hemsida.
Jag tror att det är många politiker i likhet med Gordon Brown, som har abdikerat från det verkliga problemet – att lösa bristen på gas och olja i närtid. Man vet helt enkelt inte hur det ska gå till. I stället målar man upp en hotbild kring utsläppen av växthusgaser med avsikten att förmå medborgarna att använda mindre olja, utan att behöva berätta sanningen; att vi håller på att glida in i en ny tid med mindre fossil energi, en situation som kommer att bli omvälvande.
Vad tror du? Handlar Köpenhamnsmötet om växthusgaser och klimatförändringar eller om de rika ländernas försök att dölja sitt ekonomiska beroende av olja- gas- och kol?
Föd färre barn! Det provokativa förslaget kom klimatdebattören och meteorologen Pär Holmgren med för ett par veckor sen i vår serie Framtidslösningar. Hans inlägg har väckt starka känslor och är idag det mest lästa inlägget på Ställ om sen vi startade.
Hittills har det lett till över 140 kommentarer.
Åsikterna har varit många och debatten hätsk och kryddad med många invektiv. Flera kommentarer har berört den till synes hopplösa utvecklingen i Afrika, med fattigdom, överbefolkning och svält. Många har hävdat att det är dom där borta i Afrika som måste tänka över sin barnproduktion – inte vi.
Men det finns helt andra perspektiv man kan lägga på den frågan. Lyssna här på ett kortseminarium med hälsoprofessorn Hans Rosling:
I detta seminarium från 2007 på ”TED Ideas worth spreading” berättar han, med hjälp av sin omtalade ”bubbelpedagogik”, hur ekonomisk utveckling och välfärd hänger ihop. På 19 minuter kan du skaffa dig en uppdaterad världsbild.
Hans Rosling har 20 års erfarenhet av Afrika. Så här säger han om situationen:
”Afrika har inte gjort det dåligt. På 50 år har Afrika gått från att leva som på medeltiden till hur det var i de bättre utvecklade staterna i Europa för 100 år sedan. Tar man hänsyn till Afrikas förutsättningar, så har de haft den bästa utvecklingen av alla. Afrika har gjort det till synes omöjliga möjligt”.
Han menar att vi är ganska korkade om vi inte inser detta! Vi har en gammal syn på industrialiserade- resp utvecklingsländer. År 1950 var världen uppdelad i Vi och Dom, men mycket har hänt sen dess!
Vad tycker du? Finns det anledning att ompröva inställningen till befolkningsutvecklingen och uppfattningen: ”Föd färre barn?”
Rapports Sifoundersökning bekräftar Naturvårdsverkets senaste undersökning från november, 2008. Kvinnor till skillnad mot män, i åldern 30 till 49 år, är beredda att sänka sin standard, för att minska klimathotet. Kvinnorna tycker också, 60 % mot männens 49 %, att klimathotet beskrivs rätt av forskarna. Klimatfrågan har alltså ett genusinslag, och att män och kvinnor uppfattar klimathotet olika starkt.
Rapport har låtit göra en Sifoundersökning för att ta reda på hur medborgarna upplever forskarnas beskrivning av klimathotet och om man är beredd att sänka sin levnadsstandard, genom att minska sin inkomst – för att bekämpa växthusgaserna. Undersökningen omfattar 1000 personer i hela Sverige. Förutom ålder och kön finns svaren uppdelade på regioner, sysselsättning, facktillhörighet och partisympatier. Resultaten i undersökningen bekräftas också av tidigare mätningar bl a inom projektet ”Konsumera Smartare och minska växthuseffekten”. Läs hela inlägget här »
Igår den 30 september släppte miljöanalytiker Lester R Brown en uppdaterad version, Plan B 4,0 av sin mycket omtalade bok med lösningar för hur vi kan undvika en klimatkatastrof och rädda civilisationen. Jordens klimat förändras snabbare än de värsta tänkbara scenarierna och Lester Brown menar att mänskligheten för en kamp med tiden för att lösa vattenfrågan, skydda ozonlagret och hejda klimatförändringarna
Lester Brown ställer sig frågan: ”Kan vi växla in på en väg som både är ekonomiskt och ekologiskt hållbar? Svaret är JA och om detta handlar Plan B 4.0.
I veckan samlades 140 av världens ledare för ett klimattoppmöte i New York och ett senare G 20-möte i Pittburgh, torsdag och fredag. Det finns en stor oro för att klimatförhandlingarna kört fast och att klimatkonferensen i Köpenhamn kommer att bli ett fiasko. Ännu har inga rapporter kommit om något genombrott i förhandlingarna.
I FN:s generalförsamling framträdde under tisdagen president Barack Obama, den kinesiska presidenten Hu Jintao, Maldivernas president Mohammed Nashed m fl, och man kan konstatera: De är överens om vad som behöver göras, hur bråttom det är och att klimatförändringen är en global utmaning. Däremot är finansieringen en svår nöt att knäcka, liksom hur mycket de olika länderna ska betala för att minska utsläppen. Det borde ju vara lätt att räkna ut. Ju mer utsläpp desto mer kostar det.
Men här krånglar det till sig! Ska vi räkna in de historiska utsläppen som skett, före 1990? Och hur ska vi räkna och fördela dagens utsläpp? Här är varken Kina eller Indien överens med USA och EU.
Age of Stupid är en oerhört pessimistisk framtidsvision av vårt samhälle, där budskapet är hopplöshet och uppgivenhet. Men det är också en film som vill visa att samhället idag inte är hållbart, varken ekologiskt, ekonomiskt eller socialt. Och att det är hög tid att göra något, innan det är för sent. Filmen har världspremiär samtidigt i 43 länder, den 22 september, och visas på nio biografer i Sverige.
När jag såg filmen för några månader sedan orkade jag inte ens se hela filmen, utan gick redan efter trekvart. Då hade budskapet gått fram: Fortsätter vi på den inslagna vägen så hinner vi inte byta kurs och den globala kollapsen är oundviklig.
Jag tycker inte att filmen står på egna ben, utan kräver en uppföljning och diskussion efteråt. Och det är väl så filmen är tänkt att användas. Först ruska om, få oss tänka efter och reflektera över vårt nuvarande sätt att leva och sen diskutera hur vi kan ställa om våra samhällen och undvika kollapsen. Annars är risken stor att Age of Stupid inte blir en väckarklocka, utan i stället ännu ett rop ”vargen kommer”, som ingen lyssnar på.
Ställ om- redaktionen menar att förvirringen är stor kring hur omfattande Sveriges utsläpp egentligen är. Och om vi överhuvudtaget har minskat våra utsläpp sen 1990, oavsett skogsavverkningen. I reportaget från Svt pratar man procentsiffror. Man redovisar varken storleken på utsläppen för åren 1990 och 2009 eller hur man räknat. Och här finns det många tveksamheter!
Sveriges officiella CO2-utsläpp enligt Naturvårdsverket anges för det mesta till 5900 kg per person, och omfattar enbart växthusgasen koldioxid. Samma myndighet redovisar en lägre siffra 5810 kg per person när utsläppen reduceras med sk. kolsänkor. Ett tredje värde, 7400 kg, från Naturvårdsverket inkluderar två andra växthusgaser metan och lustgas. I samtliga dessa tre värden 5900 kg, 5810 kg och 7400 kg har man inte räknat med utsläpp från internationellt flyg, båttrafik och importvaror.
Om man sen räknar in handeln av varor mellan Sverige och andra länder blir utsläppen över 10 000 kg (utsläpp som sker i andra länder vid tillverkningen av importvaror reducerat med utsläppen från våra exportvaror). Rapport ”Konsumtionens klimatpåverkan” från Naturvårdsverket, nov 2008. Läs hela inlägget här »
Ställ om har följt alla besökare som har varit inne och diskuterat växthuseffekten, klimatpsykologen och IPCC. Det har varit lärorikt på många sätt och speglar hur komplex klimatfrågan är. Ingen vet, men många har teorier, bevis och motbevis. Ingen äger sanningen. Då är det en tröst att känna till att vi inte behöver veta om AGW-teorin (Antropogenic Global Warming, av människan orsakad uppvärmning)är sann eller falsk, men ändå ta rätt beslut.
”The Most Terrifying Video You´ll Ever See” förklarar de handlingsalternativ som finns för att vi ska undvika ” att det värsta händer”.
Ställ om har beskyllts för att inte på något sätt ta upp tveksamheter kring klimatfrågan. Det är inte korrekt. Redan i våra referenspunkter längst upp på sajten skriver vi att med 90 % sannolikhet så har människan den största påverkan på klimatförändringarna, enligt IPCC. Den sk AGW-teorin. Det kan tolkas som mer än 50 % eller mer än 30 %, beror på mänsklig påverkan. Ingen vet med säkerhet. Det betyder inte att vi utesluter naturliga variationer eller andra orsaker till klimatförändringarna. Läs hela inlägget här »
Hur kunde människan så snabbt anges som huvudorsaken till de globala klimatförändringarna och hur kunde det bli en etablerad sanning inom EU? Hur kunde klimatfrågan flyta upp och bli en huvudfråga inom världspolitiken, på några få år? Jakob Nordangård, doktorand på Linköpings universitet, visar i en studie att klimatfrågan egentligen handlar om några få internationella tongivande aktörers egna maktambitioner att skapa en världsordning som de själva kontrollerar. Och inte en oro för ett allvarligt miljöhot.
Det är få om ens någon som kan redogöra för eller har en aning om hur ”den globala uppvärmningen” kunde växa fram och bli en huvudfråga inom världspolitiken. Hur började det, hur såg processen ut, vilka aktörer och drivkrafter låg bakom att klimatfrågan hamnade i fokus och blev global. Läs hela inlägget här »
Många medborgare förfasar sig över allt avfall och framför allt alla förpackningar, som väller över oss, både hemma, ute på stan, i parker och tunnelbana. Och visst det är ingen munter syn. Det visar verkligen baksidan av vårt konsumtionssamhälle. Idag slänger de svenska hushållen dubbelt så mycket hushållsavfall som för 15 år sedan. Över 500 kg per person och år varav mycket är förpackningar enligt Avfall Sverige. Det finns en tro att en stor del av våra koldioxidutsläpp kommer från förpackningar. Så löser vi förpackningsfrågan så är vi i hamn, men inget kan vara mer fel!
Livscykelanalyser av bl a livsmedel och drycker som SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik, gjort visar att utsläppen från själva förpackning i de flesta fall är minimal. Läs hela inlägget här »
Vattenfall sjunker allt djupare ned i kolträsket och släpper nu ut lika mycket koldioxid som hela Sverige per år.Och vad gör Vattenfall och regeringen åt detta? Kan biokolmetoden, även kallad Terra Preta bli räddningen. Den användes redan för tusentals år sedan av indianerna i Amazonas.
Redan 2005 uttalade sig Maud Olofsson om att hon inte kunde tolerera att statligt ägda Vattenfall investerar i den smutsigaste energiproduktionen vi känner till. Och ändå tilläts Vattenfall i början av 2009 att genomföra köpet av företaget Nuon, som har en energimix där 96,5 % är kol! Därför välkomnas näringsminister Maud Olofssons och miljöminister Andreas Carlgrens besked i juni, om att ägardirektiven ska ändras för Vattenfall. Läs hela inlägget här »
Folkpartiet i Stockholms stad föreslår nu att stockholmarna ska mala och spola ner matrester med hjälp av avfallskvarnar, istället för att elda upp dom. Se inslag i ABC-Nytt tidigare publicerat på Ställ om. Avfallskvarnar fanns i Stockholm för 30-40 år sen men förbjöds sen, bland annat för de slammade igen avloppsstammarna i husen. Frågan är om den här nygamla idéen verkligen är en lösning för framtiden. Tveksamheten kring detta är stor.
Idag producerar varje hushåll i snitt 100 kg matrester varje år. Hushållsvfallet ökar stadigt. Grunden för att ta hand om hushållsavfall bygger på källsortering, att dela upp avfallet vid källan i så många delar som möjligt. Syftet är att få ett ”rent” avfall där man vet vad de olika delarna innehåller. Läs hela inlägget här »
Det är sant att det finns gott om kol i världen, men frågan är om kolet verkligen kan ersätta oljan, en uppfattning som ofta förs fram i debatten. Den kol som finns kvar på jordklotet är nämligen av mycket dålig kvalitet. Den bästa kolen, antracit, är ett minne blott sen många, många år. Idag bryter vi kol som är på gränsen till att överhuvudtaget ge någon nettoenergi tillbaka.
Det som begränsar vår användning av en energikälla som kol och uran är mängden nettoenergi som man får ut. Den s k EROEI:n (Energy in Return on Energy Input) är helt avgörande för om det ska vara någon idé att exploatera en energikälla.
Under sommaren har vi haft flera kommentarer på Ställ om kring syntetdiesel (CTL) och kolets möjligheter att bli en räddningsplanka efter peakoil, när oljeutvinningen inte längre håller jämna steg med efterfrågan. Hur snabbt går det att öka utvinningen av kol och bygga ut en produktionskapacitet för syntetdiesel? Finns det ekonomiska hinder för att öka produktionen av diesel? Går det att ersätta olja och fossilgas med kol eller kärnkraft? Många av svaren går att finna i The Crash Course av Chris Martensson, speciellt i kapitel 17 a, 17 b, 17 c och 18.
Chris Martensson är forskare och PhD i Neurotoxilogi vid Duke University i USA. Han har med utgångspunkt från sin proffession att jobba med fakta och hypoteser tagit fram The Crash Course som beskriver sambandet mellan Ekonomi, Energi och Ekologi och hur de tre E:na hänger ihop och påverkar varandra. Chris Martensson menar att vi just nu är inne i ett stort paradigmskifte, där vårt ekonomiska system som bygger på ständig tillväxt kommer att kräva allt mer energi, vilket kommer att bli problematiskt för att inte säga omöjligt att infria.
Tidningen The Independent publicerade den 3 augusti en intervju med IEA:s chefanalytiker Dr Fatih Birol inom OECD. Den uppmärksammades av DN och SVT som ett TT-meddelande i textform, men borde ha varit förra veckans stora nyhet med tanke på det allvarliga innehållet.
Dr Fatih Birols besked om oljesituationen i världen och varningar inför en kommande brist på olja, inom 5 -10 år, borde ha fått ett helt annat utrymme i svensk media. Han varnade för att oljebristen kommer att försvåra och hota en ekonomisk återhämtning i världen.
På Ställ om har vi valt att blicka framåt och inte fastna i alla problem kring klimat och enregi. Vad vi behöver nu är lösningar för framtiden, förslag på hur vi ska klara omställningen till ett mer hållbart samhälle. Se alla framtidslösningar
Tankar om klimat
Ställ om har mött en rad välkända personer med olika bakgrund och olika infallsvinklar för att höra om deras syn på klimathotet. Hör Hans Rosling, Bodil Jönsson, Christer Sanne, Folke Tersman m fl. Se alla Tankar om klimat
Omställaren - från ord till handling
Vad vi gör spelar roll. Omställaren är en serie om vanliga människors insatser för att ställa om sina egna och andras liv. Se alla Omställare
Energi- och klimatsmart?
Ställ om:s klimat- och energiexpert Martin Saar har under året skrivit krönikor med utgångspunkt från sambandet mellan energi, ekonomi och ekologi. Läs Martins reflektioner
Traktorn fast i dieselträsket
I maj 2008 gjorde Ställ om ett reportage om problemen för biogasproduktionen i lantbruket och vilken potential den har. Något som fick får stort genomslag efter att detta reportage.
Se reportaget om biogasen
SVT Play
