Kolla här
http://www.youtube.com/watch?v=rphA6ihpB-s

Denna kommentar: 0  0

Bra och lättförståeligt skrivet. Det är svårt att ha argumenten redo när man möter en ekoskeptiker.

Denna kommentar: 0  0

Hej Hippihäxan!
Argumenten för ekoodling är många. Det avgörande skälet för en övergång från ett konventionellt till ett ekologiskt är att säkersställa en matproduktion på lång sikt och bli oberoende av fossilt bränsle i jordbruket. Någon har uttryckt det som att ”vi idag äter olja”.

Denna kommentar: 0  0

Nästa steg på tankevägen mot ett ekologiskt jordbruk är nu hur vi ska forma den svenska jordbrukspolitiken så att vi gifter ihop mat- och energiproduktion med ett drägligt, intressant och säkert arbete i jordbruket. Jag tror att en möjlig lösning är att utveckla sambruket av jord och skog – mat, energi och byggande. Lägger vi sen till lite vattenbruk i sjöar, strömmar och hav så blir kombinationerna oerhört intressanta. Det finns en skogs- och lantbruksakademi som skulle kunna bli ett tankecentrum för en sån utveckling.

Denna kommentar: 0  0

Hej Pär!
Tack för din kommentar. Det var mycket på en gång och jag har lite svårt att hänga med i dina tankegångar. Skulle du kunna utveckla inlägget?
Häls
Martin

Denna kommentar: 0  0

Jordbruksproduktion ger biprodukter som är både rötbara till biogas och eldbara för värme. Redan kommersiella lokalt/regionalt. Skogen ger ved, svamp, bär, tjära, vilt och balsam för själen och ett säkert, växande kapital. Jämför med en volvoaktie. I gårdens vatten odlas fisk och kräftor som ger omega 3 liksom de mular som betar strandängarna. För lite djur ska vi ha för mjölk och betning och kött. Ett tekniskt, småskaligt jordbruk kan bli attraktivt och lönsamt för både kvinnor och män och helst många tillsammans om politiken hjälper till. Kungliga skogs- och lantbruksakademin, ksla, borde fixa det underlag i form av fr.a. social och infrastrukturell kunskap som behövs. Om det nu inte redan finns och vi kan börja Ställa om redan nu. Kolla in på http://www.ksla.se och ekologiskt forum. Blev det klokare, inte bara längre?

Denna kommentar: 0  0

Tack för att du här förtydligar och lyfter fram en del av det som Marit P har missat!! Hoppas bara att Marit inte har ställt till för mycket genom sin kommentar..

Denna kommentar: 0  0

Hej Martin!
Jag tycker du tar lite för lättvindiga poäng när du gör ner de som har en annan åsikt än du själv, de ”Fd professorerna på SLU” På exempelvis Dn debatt har liknande åsikter framförts från professorer som inte alls varit föredettingar.

Exempelvis om dessa anser ”att bedriva ekojordbruk i Sverige, som PÅSTÅS ge hälften så stora skördar som ett konventionellt jordbruk.” så får du väl svara med hur det ser ut i Sverige eller…

När det gäller skördenivåerna på grödor i Sverige finns det skördestaistik för ekologisk produktion från år 2003. Du kanse hur skördarna förhåller sig till varandra 2003-2006 om du laddar ner jordbruksverkets rapport 2008:11 ”minska jordbrukets klimatpåverkan”

http://www.sjv.se/blanketterochtrycksaker.4.7502f61001ea08a0c7fff104687.html

och tittar på tabell 10:1 Observera att skördenivåerna som ligger runt 50% är utan att man tagit hänsyn till skillnader i växtföljd. (I ekologisk odling odlar man vall oftare vilket ger högre mullhalt men å andra sidan mindre produkter som kan konsumeras av människor)Dessutom skedde inget stort angrepp av bladlöss eller liknande åren 03-06 där kemisk bekämpning skulle kunnat göra jämförelsen mindre fördelaktig för det ekologiska lantbruket.

Jag tycker SCBs och Jordbruksverkets statistik ger dem bra grund för deras påstående. Eller vad tycker du?

Denna kommentar: 0  0

Om ekologiskt brukade jordar ger mindre i avkastning, kan man väl kompensera det med större arealer? Åtminstone här i Sverige? Utanför den stad där jag bor ser jag hur man man asfalterar, bygger stora varuhus och industrilokaler, lager etc. av allehanda slag och anlägger stora parkeringsplatser på mark, bördig sådan, som tidigare användes som jordbruksmark. Vore tacksam om jag kunde få en kommentar på detta, kanske jag har fel?

Denna kommentar: 0  0

Hej Inger!
Du har helt rätt vi måste kompensera lägre avkastning från ekologiska odling med störrre arealer. Att asfaltera och bygga bostäder och industrier på fullgod åkermark är därför vansinnigt. Det bryter mot ett av de fyra hållbarhetsprinciper som gäller för att skapa ett hållbart samhälle: Se våra referenspunkter:….”Systematiska undanträngning med fysiska metoder t ex från trafikinfrastruktur, skogsskövling, överfiske m.m .”
Vi kommer att behöva all odlingsbar mark i framtiden när priset på konstgödsel och bekämningsmedel stiger p g a högre energipriser på olja och naturgas. Under hösten 2007 och våren 2008 fick en påminnelse vad ett högt energipris betyder för världsmarknadspriser på livsmedel.
Enligt FN:s jordbruksorganisation steg priserna under 2007 för vete med 100 %, majs med 50 % och ris med 20%.
Att gå över till ekologisk odling innebär därför att frigöra sig från de fossila bränslena olja och naturgas och därmed minskade utsläpp samtidigt som vi långsiktigt säkerställer att få fram livsmedel till en växande befolkning.

Denna kommentar: 1  0

Hej Ellen!
Jag tror inte att Marit ställt till det. Människor är alldeles för kloka och genomskådar populistiska inslag. Det som är oroande är tystnaden från den stora majoriteten politiker i riksdagen som sällan eller aldrig talar om vår framtida livsmedelsförsörjning och hur vi ska trygga denna och göra oss oberoende olja och naturgas.
Dessutom är det värt att uppmärksamma de starka krafter som är i rörelse för att tillåta GMO i Sverige.

Denna kommentar: 0  0

Hej syndast!
Jag är ledsen om du uppfattar att jag försöker att plocka poäng på någon annans bekostnad, i så fall ber jag om ursäkt. Det har aldrig varit min mening. Det jag gör är att referera till tre forskare på SLU och CUL (Centrum för uthålligt jordbruk) Agronomie doktorer Rebecka Milestad, Charlotte Lagerberg Fogelberg, Johanna Björklund och Maria Wivstal, som i sin tur refererar till en amerikansk studie och egen forskning kring ekologiskt jordbruk. I denna framgår det att skördarna i tropikerna t o m kan bli större i ett ekologiskt jordbruk än ett vanligt konventionellt jordbruk.
Intressant med tanke på livsmedelssituatioinen i världen. Däremot håller de med om att skördarna minskar i Sverige, men inte med 50 %.

Denna kommentar: 0  0

jag försökte komma vidare på länken till FN:s Jordbruksorganisation FOA, men det gick inte. Är det rätt länk som är utlagd?

Denna kommentar: 0  0

Hej Malin. Vi hade missat lite med länken till FOA i inlägget, men nu är det åtgärdat.

Denna kommentar: 0  0

Hej!

Det är väl bara bra att vi så att säga indirekt äter olja. Priset på olja har i det långa perspektivet minskat dramatiskt och våra oljereserver blir bara större och större. Känns tryggt!

Denna kommentar: 0  0

Hej igen!

Apropå att man bygger stora varuhus etc, så bör man riva dessa och bereda plats för ekologiskt odlade åkrar den dagen då varuhuset ger sämre avkastning i förhållande till ytan jämfört med jordbruket. Någon som har några siffror om dagsläget? Kanske ska ringa upp Stefan Persson och be honom sluta med det där olönsamma H&M.

”Den globala köttindustrin har blivit den enskilt största energislukaren och den sektor som släpper ut mest växthusgaser i världen. Mer än alla flyg, bilar och lastbilar tillsammans.”

Jag förstår inte vad som poängteras med dessa siffror. Köttindustrin släpper ut mer avgaser – än vad transportsektorn gör. Skulle man ha föredragit det omvända?

”Här blandas stort och smått, lokalt och globalt, nutid och framtid, vetenskapliga fakta och ett allmänt tyckande.”

Det känns bra att någon kan tänka både stort och smått, lokalt och globalt, nutida och framtida. Den personen har perspektiv snarare än den ekologiske bonde som bara verkar tänka smått, lokalt och dåtid. Vad gäller vetenskap och allmänt tyckande så är knappast motstående sida bättre. På tal om att blanda grejer:

”Om man bekymrar sig för bristen på mat i världen borde väl rätteligen jordbrukare i andra delar världen få tillgång till denna fosfor. De med äldre och mer näringsfattiga jordar”

Om nu jordbrukarna i andra delar av världen kan utnyttja fosforn effektivare än vi i Sverige så är det väl inget som hindrar dem från att köpa den, eller råder det ingen fri marknad på fosfor? Om de inte kan utnyttja gödningen effektivare betyder det att de svenska jordbruken är ett fördelaktigare alternativ för miljön, producenten och konsumenten, så detta fördelningsproblem borde rimligen skötas av den fria marknaden. Jag förstår inte varför man ska blanda in den fullt fungerande frihandeln i det hela och tala om närodlat. Skulle vi sluta importera kraftfoder från Brasilien skulle vi säkerligen behöva avsätta mer av vår mark till denna produktion än vad som skulle lediggöras där nere, alternativt skulle en annan mer lönsam produktion trängas ut enligt principen om komparatibla fördelar.

För att lösa denna problematik tar man till ytterligare ett grepp och hävdar att vi ska äta mindre kött då det är ett slöseri med våra resurser, men det påverkar ju inte bedömning av var den foder- och köttproduktionen som man alltjämt vill upprätthålla bör ske. Sedan förstår jag inte idén med att minska tillgång och efterfrågan samtidigt. Ska man hjärntvätta folk? Minskar man mängden kött på marknaden kommer priset öka om efterfrågan är oförändrad. Köttproduktionen kommer då bli mer lönsam och fler kommer vilja producera kött varpå man är tillbaka på ruta noll. Lämna marknadsekonomin ifred. Om nu ekologiskt jordbruk är så bra, hur kommer det sig då att dess produkter trots subventioner är dyrare än ickeekologiska?

Jag är förvirrad!

Vet någon förresten vilken jordavkastning man hade på 1700-talet då man inte hade konstgödsel och besprutningsmedel (om man nu ska tänka långsiktigt)?

Denna kommentar: 0  0

Hej Viktor!
Intressant vinkling att det ”väl bara är bra att vi så att säga indirekt äter olja”. Kan du utveckla detta, jag förstår inte hur du resonerar. Kanske kan vi lära oss nåt nytt.
Du har rätt i att priset på olja i det långa perspektivet minskat dramatiskt. (senaste 50 åren om man jämför med Konsumentprisindex på olja, mitt tillägg). Och det är just detta beroende som i det längre perspektivet blir en börda. Att jordens oljereserver bara skulle bli större och större var en intressant uppgift. Kom igen med lite mer fakta ! Du sitter inne med sensationella nyheter.

Denna kommentar: 0  0

Hej Viktor igen!
Vad jag kan förstå av ditt inlägg tror du blint på att de fria marknadskrafterna ska lösa alla våra obalanser och problem, lokalt, regionalt och gobalt. Jag respekterar din uppfattning men jag delar den inte.

Denna kommentar: 0  0

Jag sitter inte inne med några sensationella nyheter. Det är bara att ta kontakt med den geovetenskapliga avdelningen på något universitet och fråga hur det ligger till. När folk talar om att oljan håller på att ta slut inom några decennier så talar man inte om jordens oljereserver utan människans oljereserver. Människans oljereserver är de oljefyndigheter som är såväl kända som ekonomiskt utvinningsbara. Dessa har stadigt ökat sedan man började pumpa upp olja för hundra år sedan. Då ”hade” exempelvis Norge inga oljetillgångar då de varken var kända eller för den delen ekonomiska att utvinna. Med ny teknik blir det billigare och billigare att utvinna olja och våra oljereserver ökar alltså. Som exempel kan nämnas oljesanden på den kanadensiska tundran som ska börja brytas. Denna fyndighet lär vara i storleksordningen 7 gånger så stor som världens tidigare största fyndighet i Saudiarabien. Dessutom så finns det fortfarande kvar oerhörda mängder olja i nedlagda fält som inte varit lönsam att ta upp ännu. Här i Sverige har vi oljefyndigheter som utnyttjade under kriget då vi var avskurna från omvärlden.

Talar man istället om jordens totala oljefyndigheter så kommer vi mycket riktigt att ta slut på den för eller senare. Vi talar då om kvantiteter som enligt vissa uppskattningar räcker i tusentals år. Mot bakrund av dagens fattigdom i världen skulle jag vilja påpeka: ”Den dagen, den sorgen”.

Dessutom är det mer intressant att tala om jordbruket såväl som andra näringsgrenar som energiberoende och inte oljeberoende. Det vi gör med olja idag kan vi göra med något annat imorgon. Vi klarade oss ganska bra på kol innan bensinmotorn kom och det finns gott om alternativ som kan användas i framtiden.

Hur vi producerar vår energi är en fråga för energimarknaden och har ingen koppling till jordbruket. Energimarknaden sätter ett pris för sin produkt som bonden får avgöra om han är redo att betala. Idag är han uppenbarligen det och inget tyder på att energipriset kommer öka i framtiden. Så jag förstår inte varför jordbruket måste ”ställa om”.

Däremot kräver det ekologiska jordbruket, utefter vad som är bevisat idag, mer av våra resurser än det konventionella. Detta återspeglar prislappen i butiken (och subventionerna därtill).

Vilka obalanser kan inte den fria marknadsekonomin hantera? Jag förstår nämligen inte riktigt hur man kan argumentera mot frihandel.

Denna kommentar: 1  0

Jag tror på ekologisk odling. Själv försöker jag att köpa så mkt ekologiskt som möjligt. Kristdemokraterna vill uppmuntra till ekologiskt inriktat jordbruk för att stödja säkra och hälsosamma livsmedel. Vi vill att närproducerade produkter ska få prioriteras för att minska långa transporter av livsmedel.

Denna kommentar: 0  0

Hej Lilith!
Som så många framhåller, i efterdyningarna av Marit Paulsen, handlar ekoodling om vår förmåga att på ett säkert och tryggt sätt få fram livsmedel utan att vara beroende av fossila bränslen som olja och naturgas. Vår jordbruksmark är idag så stressad och livlös och i avsaknad av mikroorganismer att en omställning till ekoodling tar 10- 15år. Enligt Centrum för Uthålligt Jordbruk. Man menar att på 1970-talet kunde en omställning till ekoodling göras på 5-6 år. I dag tar det minst den dubbla tiden. Tycker att Gunnar Lindstedt utvecklar sårbarheten och omställningsproblematiken på ett fantastiskt bra sätt i flera inlägg och i boken ”Svart Jord”.
http://newsmill.se/artikel/2008/10/29/en-miljon-svenskar-maste-bli-bonder-att-undvika-svalt
Sen välkomnar jag dig som politiker in i debatten hur vi ska klara den framtida livsmedelsförsörningen. Dina politikerkollegor är sällsynta på bloggen, vilket skrämmer mig.

Denna kommentar: 0  0

Till Viktor: Det är ignorant att säga att det är tryggt att oljeresurserna är säkrade för lång framtid. Hur är det någonsin bra? Har du helt missat att olja är den största miljöboven som människan någonsin hittat. hur kan du någonsin jämföra ekologiskt jordbruk med 1700-talets jordbruk. Nya tekniker och grödor har gjort att ekojordbruket har blivit mer effektivt. Sedan att det inte går att jämföra med konventionellt jordbruk är inte så konstigt. Konventionellt jordbruk ”fuskar” genom att tillföra näring, näring som inte ska finnas här. näring som förstör våra jordar och på lång sikt kommer se till att de blir obrukbara. Det som konventionellt jordbruk håller på med är att gräva sin egen grav.

Sedan frågar du om marknaden för fosfor inte är fri. Självklart är den det, men det finns en liten petitess som heter fattigdom som förhindrar jordbrukare i fattiga länder att utnyttja frihandel. Istället köper vi varorna till underpris och lämnar lokalbefolkningen i kylan.

själv tycker jag det är bra om vi kan använda vårt eget redan förstörda land istället för att tvinga andra länder såsom Brasilien att hugga ner regnskog för att försörja oss svenskar med kött och soja till våra djur. Djurproduktion använder mer än 90% av världens soja, alltså proteinrik mat som skulle kunna erbjuda mat för otroliga mängder människor.
Ekologiska bönder använder ytterst sällan soja till sina djur, men i framtiden kanske det är möjligt tack vare nya tekniker. trots detta verkar ekologiska djur klara sig alldeles utmärkt…

Denna kommentar: 0  0

Hej Viktor!
Vi har på din uppmaning kollat upp med Uppsala universitet och Globala energisystem hur det ligger till. De verkar ha en liten annan uppfattning än du har. http://www.fysast.uu.se/ges/sv/node/448

Skillnaden mellan människans och jordens oljefyndigheter är för forskarna på Uppsala universitet i stort sett utjämnade. Ytterligare info finns på http://www.asposverige.se/

Det bekräftas också av en av forskarna Mikael Höök som höll en session på Energitinget i nov 2008 om ”Sveriges framtida energiimport”. http://www.tsl.uu.se/uhdsg/Personal/Mikael/Stockholm_2009_03_09.pdf och det är ingen munter läsning.

Du påstår också att med ny teknik blir det billigare och billigare att utvinna olja. Vad jag kan få fram är det precis tvärtom. Det blir allt dyrare och dyrare att få upp oljan som är av allt sämre kvalitet. Och det gäller speciellt oljesanden i Kanada, som få tror blir ekonomisk ”brytbar”. Det framhåller bl a forskarna på Geocentrum i Uppsala och Kjell Aleklett.

Det där om svenska oljekällor. Jag förmodar att du menar skifferbrytning i bl a Kvarntorp. Att denna skulle starta igen är nog få som ens vågar drömma om. Såvida vi inte får tillgång till mycket billig energi, men då är det inte så stor ide att bryta skiffern i Kvarntorp?

En bra genomgång av denna problematik kring ”nettoenergi” ger Chris Martensons i ”The Crash Course kapitel 17″. Där visar han hur vi använder allt mer energi för att få ut allt mindre nettoenergi. 1930, 100 till 1, 1970, 25:1 för att idag ligga 3:1. http://www.chrismartenson.com/crashcourse/chapter-17b-energy-budgeting
Ingen tror att oljan tar slut i närtid, de kommande 20-30 åren, utan om marknadskrafterna får råda kommer tillgång och efterfrågan att styra, vilket innebär att priserna på råolja kommer att dra iväg och passera 2008 års topp i juli med 145 dollar per fat. Kanske redan under 2010 om ska tro på Nordeas oljeanalytiker Thina Saltvedt, som i en debattartikel i tidningen Expressen säger:
”Räkna med en rejäl prisrekyl i slutet av 2010.”
http://www.dagensps.se/artiklar/2008/12/02/12866598/index.xml

Denna kommentar: 0  0

Hej Peter!
Tack för ditt inlägg. Det är inte så mycket att tillägga.

Denna kommentar: 0  0

Varför skall ekologisk odling behövas försvaras eller motiveras? Var har marknadskrafter, EU-bidrag, protektionism, konventionellt jordbruk varit under alla de tidigare decennier då x antal miljoner svältit ihjäl medan vi i den rika världen blivit fetare och fetare? Hur kan en jordbruksmetod påverka svält när den går från 0-2% på tio år?

Tack för en bra artikel men jag tycker att det är för mycket försvar av ekologisk odling. Jag vill ha svar och motivering från politiker och andra varför det ”konventionella” har varit så ”bra” under alla de andra decennierna och de fattiga skall anamma detta. PS Jag har majlat Marit men inte fått svar än DS

Denna kommentar: 0  0

Hej Anders!
Jag tycker också att man borde vända på hela debatten om ekoodling och gå på offensiven. Ekoodling ska inte behöva försvaras, det tycker jag kommit fram tydligt under de veckor som debatten pågått på bloggar och i tidningar. Vet man att det tar 10-15 år att ställa om ett konventionellt jordbruk så att det blir hållbart är det hög tid att börja nu. För hur länge ska det konventionella jordbruk våga förlita sig på billig olja och naturgas för att ta fram konstgödsel och bekämpningsmedel. Det är lätt att glömma sambandet mellan höga råoljepriser och därmed höga världsmarknadspriser på livsmedel.
Tycker också att polititikerna saknas i debatten. Det verkar som om de tycker att vår matförsörjning är säker och tryggad här i Sverige. Dessutom att det är OK att vårt överskott av livsmedel, som vi producerar med hjälp av subventioner från EU och staten, dumpas i länderna i Syd och hjälper till att slå ut deras jordbruk.

Denna kommentar: 0  0

Till Martin Saar:

Det är egentligen bara en sak som gör mig skeptisk till ekologiskt jordbruk och det är källorna som förespråkarna anför!

För att verifiera att det på vår planet finns långt mycket mer olja än vad som omfattas av våra ”reserver” föreslog jag att ni kunde ta kontakt med en GEOVETENSKAPLIG avdelning. Det måste vara fel på länken för jag kom till någonting om astronomi och fysik vars huvudinriktning var Peak-Oil (och inte ett ord om våra totala reserver), vilket även nästa länk behandlar. Vad gäller ASPO och hela den här Peak-Oil-grejen så har de riktat in sig på produktionsvolymerna och inte det relevanta, nämligen priset. Det spelar ingen roll ur lite eller mycket vi producerar så länge priset sjunker och inga av dessa hemsidor gör några djupare marknadsanalytiska reflektioner över vad som händer om mängden olja på marknaden minskar. Sedan vad gäller Mikael Hööks session så behandlade denna den SÄKERHETSPOLITISKA aspekten av SVERIGES oljeberoende och inte ett ord om miljöhot eller jordbruk. Den anger inte heller att oljan totalt sett kommer ta slut eller bli en ökad kostnad utan endast att vår (Sveriges) olja i framtiden i större utsträckning kommer levereras från och via politiskt mindre pålitliga länder. Det här är väl inget utrikespolitiskt forum eller?

Att nämna att vi enligt en artikel kommer få en rejäl prisrekyl år 2010 är minst sagt lustigt då det i samma artikel nämns att priset just rasat med två tredjedelar. I sådana fall borde vi vara minst lika orolig över att vi om ett halvår kommer gå in i en mildare istid (vinterhalvåret) som exempelvis kommer utradera stora delar av våra fågelbestånd. Jag trodde vi talade om långsiktig utveckling. Jag bryr mig mer om hur det kommer se ut år 2100 då nya generationer tagit vid. Att tjärsanden och skiffret inte kommer vara ekonomiskt att utvinna är en glad nyhet då det betyder att oljan kan produceras billigare någon annanstans. Under andra världskriget hade man inte den lyxen att kunna välja import och brytning av skiffer blev det billigaste sättet att framställa olja vilket uppenbarligen var ekonomiskt försvarbart – annars hade man just inte gjort det. Vad gäller nästa länk om ”Energy budgeting” så blandas olja och energi ihop, vilket är olika saker. Här kan jag rekommendera såväl de geovetenskapliga som de fysikvetenskapliga avdelningarna på universiteten. Dessutom säger man att ”pengar” är oviktiga. Det är på sätt och viss rätt men man tar inte upp den viktiga frågan, nämligen hur stor andel av våra resurser som oljeutvinningen tog i anspråk då och nu. Idag tar oljeutvinningen upp mindre av våra resurser vilket man ser på prisutvecklingen. Priset på olja har därför sjunkit trots att, enligt artikeln, energiinsatserna ökat under samma period vilket författaren märkligt nog inte reflekterar över.

Det är inte så mycket som härmed ”har fåtts fram”.

Denna kommentar: 0  0

Till Peter:

Jaså, det är ignorant att trygga sig med oljan. Vår ekonomi är, om någon kan ha ”helt missat” det, beroende av energi av vilken oljan utgjort en central del. Utan olja hade vi inte haft den ekonomi vi haft idag och då hade vi inte haft resurser att forska fram all miljöteknik som idag är under utveckling eller redan användbar. Det är de mer oljetörstande ekonomierna som står för de stora teknologiska framstegen och miljövinsterna. När hörde du senast om den amerikanske Nobelpristagaren respektive den kongolesiske. Att beskylla oljan för att vara en miljöbov är som att beskylla bostaden för att vara orsaken till trångboddheten. Blir de bättre om man då gör sig av med hemmet och blir uteliggare? Ska man skylla på olja kan man lika gärna skylla på vårt jordbrukande världen över, ekologiskt eller konventionellt, som tagit mark i anspråk vilket lett till att unika biotoper som regnskogar och våtmarker har skövlats och torrlagts, floder avvattnats och arter utrotats eller drivits tillbaka. Det vore lika dumt då vi liksom olja behöver mat.

Därtill måste jag ifrågasätta vad denna miljörelaterade fråga om oljan har att göra med jordbruket. Skulle en omläggning av jordbruket vara det billigaste sättet att minska vår oljekonsumtion, bättre än effektivare förbränningsmotorer, transporter och allmän energihushållning inom övriga ekonomins sektorer? De senare leder till skillnad från det ekologiska jordbruket oftast till faktiska besparingar och sänkta kostnader.

Kommentaren att det konventionella jordbruken ”fuskar” är nästan skrattretande. Bladskärarmyrorna i regnskogen odlar sin föda (svamp) och transporterar då växtmaterial som gödning till odlingen. Fuskar de också eller har de erhållit särskilt tillstånd av Herren vår skapare? Om det är någon som fuskar så är det de ekologiska jordbruken. De konventionella jordbruken bär sina egna kostnader i högre grad än de ekologiska som stöds av bidrag i stor omfattning som inte syns på prislappen i varuhyllan. Det är fusk! Trots det är ekologiska produkter dyrare så det konventionella jordbruket vinner i alla fall. Sedan får du utveckla det där med att det konventionella jordbruket förstör jordarna genom tillförseln av näring. Jag har i vart fall fått för mig att åkrar är till för att odlas på och denna funktion kommer väl då knappast missgynnas av ökade näringshalter. Vad har man för glädje av en näringsfattig åker? Ridbana?

Fattigdomen är inget problem som förhindrar jordbrukare i fattiga länder att utnyttja frihandel. Det finns stora rikedomar i form av naturresurser, fastigheter och humankapital. Problemet är att det i U-länderna sällan finns ett fungerande bank- och försäkringsystem, rättsväsende samt tillräcklig fastighetsreglering vilket allvarligt hämmar möjligheten till lånefinansiering. Detta problem löses alltså bäst på annan väg och när väl det skett kan man köpa in precis så mycket fosfor man finner lönsamt.

Sedan påstår du att vi köper varor till underpriser. I den mån det råder frihandel på marknaden får en kenyansk bonde lika mycket betalt på den internationella marknaden som en svensk bonde. Nu råder inte full frihandel då vi ingår i EU:s tullunion och då tvingas vi ibland betala ett ÖVERPRIS som gör det möjligt för våra ineffektiva europeiska bönder att konkurrera på lika villkor med den kenyanske bonden. Återigen måste jag ifrågasätta vad detta har att göra med just diskussionen om huruvida vi ska ha ekologiskt odlat eller inte. Det ovanstående gäller oavsett produktionssättet.

Vad gäller den resurskrävande köttproduktionen så vore en omställning till vegetabilier på ren kostnadsgrund en försämring då vi värderar kött högre än exempelvis spannmål. Skulle vi dock ställa om till mer icke-animalisk produktion så ser jag fortfarande inte att det ekologiska jordbruket skulle vara bättre. Vad gäller kommentaren om att Brasilien försörjer oss med protein skulle den olyckliga effekten av lokalodling bli en kombination av ökade kostnader och större markanspråk , bägge globalt sett, då odlingen inte skulle ske där det var som effektivast. Ska vi odla sojabönor här uppe i Sverige blir det dyrare och slutar Brasilien odla sojabönor förlorar de en exportinkomstkälla och måste ställa om till någon mindre lönsam produktion. Det blir sämre för alla och även sämre för miljön.

Denna kommentar: 2  0

Hej Anders och Martin!

Jag tycker också att man ska sluta försvara och motivera det ekologiska jordbruket. Har själv aldrig någonsin gjort det.

Denna kommentar: 0  2

Viktor, år 2005 klättrade oljepriset upp till 50-60 dollar/fat. Mycket högt tyckte man då. Efter förra årets astronomiskt höga prischock på nästan 150 dollar/fat har priset nu fallit tillbaka till en tredjedel av detta. Vi är alltså tillbaka till de dyra priserna från år 2005.

Poängen är alltså att dagens priser fortfarande är höga, speciellt om man tar hänsyn till att det råder lågkonjunktur! Och, det finns inget som tyder på en återgång till priser på 20 dollar/fat som var ”normala” för 10 år sedan utan tvärtom pekar det mesta på att priserna kommer att bli högre i framtiden. Och då får vi problem på många olika områden, inklusive jordbruket och matproduktionen.

Det kan hända att det finns mycket oljesand. Men poängen är att oljesand är ”bottenskrapet”. För 20 år fanns det ingen anledning att ens snegla på oljesand. Det faktum att vi gör det idag betyder inte att vi hittat en ”lösning” på våra energiproblem utan är snarare ett tecken på hur desperata vi har blivit i vår jakt på energi. Till saken hör också att det kostar mer att framställa olja ur oljesand än dagens oljepriser kan rättfärdiga.

Denna kommentar: 1  0

”Det är väl bara bra att vi så att säga indirekt äter olja. Priset på olja har i det långa perspektivet minskat dramatiskt och våra oljereserver blir bara större och större. Känns tryggt!”

Det är inte utan att jag undrar om Viktor bor på en annan planet än jag gör. Eller är han bulvan för Saudiska oljeintressen eller för Exxon?

Felaktiga uppgifter och en slutsats som är uppåt väggarna (all is well, don’t rock the boat).

Priset på olja har ökat markant de senaste 10 åren och oljeproduktionen i fler och fler oljeproducerande länder har redan slagit i taket och är på väg ner.

Att oljereserverna i många OPEC-länder mångdubblades på 80-talet har mindre att göra med geologi och mer att göra med att deras produktionskvoter stod i proportion till ländernas egna uppgifter om reserver. Större rapporterade oljereserver = högre produktion = större intäkter till landet ifråga. Uppgifter om reserver är mycket osäkra och troligtvis gravt överskattade…

Denna kommentar: 1  0

Daniel, på 60-talet skulle utvinning av Norges oljefyndigheter ha ansetts desperat. Man kanske kan säga ett och annat om våra nordiska grannar men desperata är nog att ta i.

Då priset går upp minskar efterfrågan och ökar tillgången vilket dämpar prisökningarna. På tillgångsidan ökas och effektiviseras prospektering, exploatering och distributionen. På efterfrågesidan ser man till att hushålla mer, byta till effektivare förbränningsmotorer eller om möjligt till andra energikällor och bränslen. I ekonomin finns det eftersläpningar vilket i kombination med politiska kriser gör att priset kan rusa upp eller sjunka som en sten under kortare perioder. Oljepriset styrs inte så mycket av produktionen utan av oljelagrens storlek och spekulation. Det är samma effekt som med aktier som kan förändras extremt i värde under kort tid utan att bolaget genomgått någon förändring. Det tar tid att utöka produktionskapaciteten och projektera nya oljefält samt ta fram ny teknik för detta. Det tar också tid för konsumenterna att anpassa sig. Problemet är inte oljefälten i sig utan infrastrukturen. Efter Kuwaitkriget hade vi under en lång period extremt låga oljepriser vilket gjorde det omöjligt för oljebolagen att göra nyinvesteringar utan stora förluster. När priset rusar gör sig flaskhalsar gällande vilka tar tid att bygga bort. När nu priset stigit så mycket har incitamentet ökat därmed men man genomför inte miljardinvesteringar på en vecka.

Sedan så diskuteras bara råoljepriset i sig och inte dess andel i de slutliga produkterna. Priset på råolja utgör endast en bråkdel av slutpriset på de petroleumprodukter vi använder som i sin tur endast utgör en bråkdel av slutpriset på de slutliga produkterna. Det betyder att utrymmet för att kontra prishöjningar på råoljan med effektiviseringar i produktionsleden är stort. På detta sätt har det exempelvis varit möjligt att under åren 1971-92 nästan fördubbla produktionen per energienhet olja.

Dessutom har oljepriset drivits upp av att Kina och andra tillväxtländer ökat sin efterfrågan. Den effekten är oberoende av produktionsnivåerna. Den olja som de tar för sig från oss i västvärlden kan de uppenbarligen använda bättre vilket gör att den globala tillväxten kan fortsätta med samma mängd olja. Har vi två hungriga personer och en limpa så är den lämpligaste lösningen att dela limpan lika. Som det sett ut hittills har den ena personen (västvärlden) haft hela limpan själv men vi delar nu med oss av denna. För oss blir det sämre men för någon annan blir det bättre och totalt sett är två mätta personer att föredra än en proppmätt och en svältande. Det är dock fortfarande samma mängd limpa. Det är alltså inte bara att jämföra priser och produktionsvolymer för att få fram hela bilden.

Oljan kommer inte ta slut för oss utan den kommer antagligen innan dess bli för dyr för att användas. Att oljan är dyr innebär att den är dyrare än något annat alternativ. Vi kommer alltså att fortsätta ställa om som vi redan hållit på med i decennier. Jag tycker dock att vi tillsvidare kan lägga ner denna fråga om oljan som hör energi- och bränslemarknaden till och istället fokusera på själva jordbruket. Jag begriper då fortfarande inte varför man ska gå över till ekologiskt jordbruk. Det ekologiska jordbruket är dyrare då man använder mer resurser, däribland olja, än det konventionella, och våra resurser ska vi vara sparsamma med.

Denna kommentar: 0  0

Nej, jag kommer inte från en annan planet, jag verkar bara ha lite bättre koll på det där med alternativkostnader och komparatibla fördelar.

Man hade samma debatt som den om Peak-Oil på 1800-talet då man såg problemen med att Englands industri skulle få svårigheter med kolförsörjningen, som den var beroende av, då kostnaden för kolet skulle bli högre med tiden. Det blev ingen kris. Vad som skedde var att transportkostnaderna sjönk, nya fyndigheter hittades samt en övergång till andra energislag, exempelvis olja. På vilket sätt skiljer sig situationen idag?

Visst, araberna kan ljuga om tillgångarna de vet att de inte har men de lär knappast ljuga om tillgångarna de inte vet att de har och det är det väsentliga. Oavsett så bevisar varje faktiskt producerat fat att det finns mer i marken som inte i dagsläget varit lönsamt att ta upp. Uppgifter om reserver har alltid varit osäkra men man har trots det fått upp mer och mer olja på fler och fler platser sedan man började för hundra år sedan.

Jag inser också att vi måste ställa om från oljeberoendet, vilket vi redan hållit på med ett tag men det är inte domedagen som lurar kring hörnet. Marknaden styr allt och löser problemen på bästa sätt över tiden.

Denna kommentar: 0  0

Jag förstår att du har en obegränsad tilltro till att ”något” dyker upp som kan kontra för en ev. minskning av oljeproduktionen eller mycket dyra priser.

Problemet är att olja står för 40% av jordens totala energiförbrukning och en ersättning för bara en liten del av denna energi är inget man snyter ur näsan. Tvärtom krävs det decennier och biljoner kronor för att bygga upp en alternativ infrastruktur.

Men vi verkar vara överrens om att priserna kan gå upp starkt (snarare än att oljan ”tar slut”). Detta är illa nog. För drivmedel och transporter står kostnaderna i proportion till oljepriset, och, även så för industrijordbruket.

Ex. år 2000 stod drivmedelspriset för 20% av den totala kostnade för att transportera en container från Shanghai till någonstans-i-USA (3000 USD). När oljepriset stod i 130 dollar/fat förra våren kostade det 8000 USD att transportera samma container och drivmedel (bunkerolja, diesel) stod för 50% av kostnaden.

När oljepriset går upp utgör detta ett stort problem för vårt oljeberoende jordbruk. Det var det som hända förra året när matpriserna globalt sköt i höjden och matkravaller utbröt i ett dussintal länder. Vi borde jobba mot ett oljeoberoende jordbruk och ekologiskt istället för konventionellt är ett första steg…

Denna kommentar: 0  0

Bara för att man kan säga ”ännu så länge har allt gått bra” betyder inte detta att man automatiskt också kan dra slutsatsen ”och därför kommer allt att fixa sig framöver”.

Jag utgår från att jorden är ändlig och att det finns ändliga, begränsade resurser. Så småningom når man ”taket” och därefter faller produktionen av vilken ändlig resurs som helst (olja, kol, litium, fosfor etc.). Du verkar tro att ”marknaden” kan trolla fram nya resurser ur luften.

Ett citat av Ken Deffeyes illustrerar skillnaderna mellan våra perspektiv:
”The economists all think that if you show up [...] with enough currency, God will put more oil in the ground”.

Men ibland kan faktiskt en resurs ta slut och inte ens ett högt pris kan trolla fram några större volymer av en knapp vara. Vi har stora problem om vi är på väg att nå oljetoppen inom en snar framtid.

Denna kommentar: 0  0

Daniel, efter att studerat såväl den traditionella ekonomiska modellen som den nya som brukar kallas ekologisk ekonomi har jag uppfattat följande skillnad. Den traditionella ekonomin handlar om hushållning. Den förklarar att vi ska använda våra resurser så effektivt som möjligt då de är begränsade. Vi ska alltså använda oljan så effektivt som möjligt. Den ekologiska ekonomin förklarar att vi inte överhuvudtaget ska använda vissa resurser som kommer ta slut på lång sikt då de är ändliga. Vi ska alltså försöka använda så lite olja som möjligt, i slutändan ingen olja alls. Det finns alltså en viktig nyanskillnad. Denna innebär att vi ska hantera frånfallet av olja på två olika sätt.

De som hetsar upp sig över Peak-oil ser statiskt på vårt oljeberoende och dynamiskt på våra oljetillgångar. ”Om vi använder lika mycket olja imorgon som vi gör idag kommer vi att kunna producera mindre då vi imorgon kommer ha tillgång till mindre olja”. Man ser alltså vår BNP som konstant i förhållande till våra oljetillgångar. Får vi mer olja får vi högre BNP men när den sinar minskar vår produktion. När vår tillväxts exponentialkurva och vår oljeproduktions peak-kurva inte längre följs åt går vår oljebaserade ekonomi i väggen. Därför måste vi använda så lite olja som möjligt, så småningom ingen alls. Vad man då förbiser är att vi blir allt bättre på att använda oljan. Vi kan idag åstadkomma en betydligt högre BNP av x kvantitet olja än tidigare. Vår BNP följer alltså inte konstant oljekonsumtionen utan ökar exponentiellt i förhållande till denna med tiden. Det är inte råoljan som är oss kär utan BNP. Om man lägger in exponentialfunktionen i peakkurvan så kommer visserligen BNP-tillväxten mattas av när det blir mindre olja men vår BNP i faktiskt tal kommer inte störtdyka med oljeproduktionen. Om oljeproduktionen
minskar med 20 % kan detta kompenseras av en 25 % effektivisering. Det är därför inte omöjligt att öka tillväxten trots att oljan sinar.

Jag hör ofta klagande över att vi aldrig kan ersätta oljan med dagens energikällor. Det behöver vi inte heller göra, inte helt och inte nu i alla fall. Att vår oljeproduktion istället för att öka börjar minska betyder inte att vi kommer stå helt utan en droppe bensin inom ett par år. Även om vår oljeproduktion minskar så kommer det enligt peakkurvan under en övergångsperiod fortfarande finnas stora kvantiteter olja på marknaden, om än mindre än dagens. Vi behöver alltså endast ersätta oljan successivt i takt med att tillgången minskar. Vi behöver inte heller ersätta oljan med annan energiproduktion utan oerhört mycket kan uppnås endast genom effektiviseringar. Det behöver inte kosta billioner och ta decennier. Man kan hänga på ett extra släpp bakom långtradaren så att luftmotståndet minskar, man kan föra över fler transporter på järnväg, trafikflyget kan flyga rakare rutter, mindre svinn, hybridmotorer, bättre isolering. Många bäckar små!

Man kan förstås även ersätta med annan energi och med tanke på hur mycket som dykt upp de senaste decennierna så kommer det med stor säkerhet finnas ”något” att ta till i framtiden. Vi kan utnyttja biomassa för uppvärmning och värmepumpar. Solcellstekniken har gjort enorma framsteg och placerat sin fot i ett mikroskopiskt hörn av vår energiproduktion. Samma sak är det med vindkraften. Kärnkraftsforskningen har åter satt fart efter år av stagnation. Vågkraft, tidvattenkraft och termisk värme kan också bidra. Många bäckar små! I värsta fall får vi ta till kol under en period i väntan på annat.

Dessutom kan vi konsumera mindre och det är på denna punkt som de båda lärorna skiljer sig. Man kan egentligen se minskad konsumtion som en effektivisering. Enligt den klassiska ekonomiska modellen kommer inte en minskning av konsumtionen leda till en motsvarande minskning av nyttan om konsumenten är fri att disponera sin budget. Om oljepriset ökar blir maten och bensinen dyrare. Konsumentkollektivet måste då minska sin köttkonsumtion och sitt bilåkande. Det kan antingen lägga hela besparingen på endera utgiftsposten eller fördela över bägge. En person som, utan att använda bilen, måste åka lång väg med lokaltrafiken till arbetet väljer hellre att minska sin köttkonsumtion, då bilen sparar tid som denne istället kan ägna åt arbete och då tjäna mer pengar. Den som bor alldeles invid arbetsplatsen väljer istället bort bilen då det inte gör så stor skillnad att gå till jobbet och denne slipper då minska sitt köttätande. Man ska alltså inte förespråka att alla ska köra mindre bil och äta mindre kött utan att just de som minst uppskattar respektive ska minska sin användning. Då minskar nyttan betydligt mindre i förhållande till konsumtionen.

De som varnar för Peak-oil anser att när oljepriset går upp kommer det påverka hela ekonomin negativt och kasta denna över ända. I realiteten påverkar dock ett ökat pris på olja, eller vilken annan resurs som helst, olika delar av ekonomin. Det finns företag som är mer effektiva och företag som är mindre effektiva. En prisökning drabbar främst de företag som har sämst marginaler, dvs de företag som endast producerar lite varor med mycket olja. Dessa slås ut före de lönsammare företagen som har marginal nog att betala det högre priset. På så sätt kommer det genomsnittliga företaget vara effektivare efter prishöjningen. Vår ekonomi är inte bara beroende av olja utan även arbetskraft. Våra löner här i Sverige har stadigt ökat under årens gång. Detta har dock inte lett till någon ekonomisk kollaps. Detta har berott på att den mer arbetsintensiva produktionen lagts ner (och flyttats till låglöneländer). I Borås finns det inte längre någon textilindustri att tala om. Denna har ersatts av annan mindre arbetskraftsintensiva näringar. Det tar lite tid att flytta om produktionen på detta sätt och detta leder till de ständigt återkommande lågkonjunkturerna. När väl förändringen är gjord kan man börja producera igen och uppnå en högre nivå än tidigare innan tiden så småningom är mogen för en ny omorganisering.

Prisuppgången på råvaror har berott på att fler länder , bla Kina har börjat konkurrera på marknaden. Det innebär ännu högre priser och att ännu fler svenska företag tvingas lägga ner men samtidigt uppstår nya företag i Kina som producerar mer varor av den olja som de svenska tidigare använde sig av. Samma oljeåtgång men mer producerat.

Det behöver inte vara illa att ett pris går upp i ett försäljningsled, tvärtom är det bra då det leder till effektiviseringar. Det som inte är bra är när kostnaden går upp. Att priset på olja tredubblas betyder inte att produktionskostnaderna för att pumpa upp oljan har tredubblats. Visserligen betyder ett högt oljepris att konsumenterna får mindre pengar över till annat men samtidigt så står det någon i andra ändan och håvar in pengarna. Oljeländerna kan dra in storkovan (på så sätt är oljemarknaden lite speciell då större delen av produktionen kontrolleras av en kartell vilket gör att de kan sko sig extra på övriga världen utan att egentligen göra någonting extra). Ett höjt pris betyder alltså endast en större förmögenhetsöverföring. Konsumenterna av olja lider dock av detta och ser då till att använda oljan effektivare. När oljan används effektivare kan det motivera ökade utvinningskostnader och man kan därmed utvinna ”dyrare” fält. Priset styr alltså prioritetsordningen mellan olika varor. Ju högre pris, desto mer prioritet och den högre prioriteten motiverar att mer resurser tillförs produktionen.

Då oljepriset höjs så höjs även effektiviteten varpå det blir motiverat att lägga ner mer resurser på produktionen vilket gör att fler, tidigare olönsamma fält kan börja producera. Det betyder att nya fält bygger på ryggen på peak-kurvan vilket gör att nedförsbacken åtminstone blir flackare men detta kan även höja och förskjuta toppen.

Det stämmer att man inte kan dyka upp med pengar och förutsätta att det finns mer olja i marken pga av det. Det är dock inte den totala förekomsten olja som är problemet, då det finns ofantliga mängder, utan lönsamheten att bryta denna. Problemet är alltså inte att det fattas olja i marken utan att det fattas pengar i handen. Man talar om att vissa fält aldrig kommer kunna utvinnas då energin som krävs är större än den mängd man kan få ut ur oljan, en sk ”energisänka”. Därför kommer man aldrig använda en energisänka för att ge bränsle åt ett oljekraftverk som producerar el. Oljans värde ligger dock inte primärt i dess energiinnehåll utan i att det är ett mycket effektivt flytande bränsle, vilket är användbart i framför allt transportsektorn. Därför kan det fortfarande finnas ett värde i att utvinna olja ur en energisänka för att få fram detta formidabla bränsle då det skulle vara mer resurskrävande och kostsamt att bygga in ett gigantiskt batteri i alla trafikflygplan och transportfartyg. Därför kan man inte räkna ut exempelvis oljesanden.

Den ekologiska ekonomins lösning är inte att sortera ut de mindre effektiva delarna av ekonomin och behålla de mer effektivare. Man drar istället hela ekonomin över en kam och går in för att minska ner hela denna. Jag har sällan eller aldrig hört en ekolog fråga sig vilka delar av ekonomin som främst ska ställas om från oljan med utgångspunkt i dess effektivitet utan i regel är man ute efter att ställa om allt urskiljningslöst. Att man vill minska transporter och konventionellt jordbruk beror på att de slukar stora mängder olja, inte på att de utnyttjar dessa kvantiteter sämre än andra. Med det tillvägagångssättet får man mycket riktigt en sänkt BNP, då man inte genomför någon effektivisering. Det är därför den ”ekologiska” produktionen kommer föra in oss i en katastrof. Därför förordar jag det konventionella ekonomiska tänkandet. Här ovan är teorin. Bevisen finns i historieböckerna.

Denna kommentar: 1  0

…och ja, om resurserna inte finns i marken tror jag att ”marknaden” kan trolla fram dem ur luften. Det har fungerat med vindkraft och kvävegödsel i alla fall.

Denna kommentar: 1  0

Hej Viktor !
Tack för långa inlägg. Jag håller inte med dig om att i den ekologiska ekonomin ska vi överhuvud taget inte använda ändliga resurser. Jag har uppfattat det så att vi ska änvända de ändliga resurserna för att ställa om samhället, så att det blir hållbart. Inte bara för oss som lever nu utan för kommande generationer. Vi behöver gigantiska mängder energi och mineraler för att ställa om våra samhällen, transportsystem för privata resor, hela matförsörjningen, bostäder etc etc. allt för mycket av de investeringar som gjort de sista 50-100 åren kräver för mycket energi för att driva. Dessutom kommer länderna i Syd, Kina Indien etc att behöva få en större tilldelning för att kunna bygga upp sina samhällen och skapa en dräglig tillvaro för sina innevånare. Och då tror jag att vi måste hålla tillbaka våra anspråk på ändliga naturresurser.

Du skriver också att ”Man ser alltså vår BNP som konstant i förhållande till våra oljetillgångar”. Det är precis vad Dr Robert Hirsch kommit fram till. Förhållandet är ungefär 1 :1. Länkar finns i våra ”Utgångspunkter för sajten”
Jag delar inte din uppfattning att det inte är ett problem att det vi lägger ner allt mer energi för att få fram energi, den sk EROEI (Energy in return om energy invested). Detta förhållande är det många ekonomer och forskare som uttryckt stor oro för.

Denna kommentar: 0  0

Det är något fel i livsmedelshanteringen i största allmänhet. Alla transporter, att EU har en överproduktion och dumpar livsmedlen i fattiga länder så att det slår ut deras inhemska produktion som t ex då Arla dumpade billigt mjölkpulver i Haiti som förstörde för deras mjölkbönder. De stora livsmedelskedjorna som importerar och fraktar livmedel långa sträckor. Vad kostar det? Om folk rent allmänt åt lite mindre kött och i synnerhet importerat och valde minst två vegetariska dagar i veckan skulle grödorna räcka till mer livsmedel för alla. Sedan är närproducerade livsmedel bättre ur alla aspekter även om det i vissa fall kan vara dyrare. Det är ett enormt slöseri då livsmedel kastas och det har resulterat i att bäst före datum märks om. Att tro att konstgödsel och genmanipulerade växter räddar världssvälten har inte förstått vad det kan leda till i det långa loppet då bättre och nyttigare grödor kanske helt slås ut. Vi i Sverige borde ta vara på och satsa på närodlat med kortare transporter och mindre matreklam. Vi räddar ju vår egen matproduktion på det viset. De stora matkedjorna har för mycket makt. Att köpa oxfilé från Brasilien är ingen livsnödvändighet. Är det svenska för dyrt, välj någon annan närproducerad mat i istället, det är inte svårare än så.

Denna kommentar: 0  0

Hej Martin!
Om vi ställer om samhället så att det blir hållbart så har jag förstått det så att detta inte kommer använda några ändliga resurser. Det krävs mycket riktigt oerhörda mängder energi och mineraler att genomföra denna omställning och då dessa finns i begränsade mängder så bör vi låta bli om det inte är ekonomiskt motiverat. Jag har här i Sverige sett ”hållbara” hus som haft solceller på taken. Vi har bara en begränsad mängd resurser och vi kan alltså bara producera en begränsad mängd solceller. Mot den bakgrunden borde man placera varenda solcell i Sahara där de har högst verkningsgrad. Istället tar vissa jeppar här i molniga Sverige upp våra resurser för att rena det egna samvetet. Solcellen kräver lika mycket resurser att producera oavsett var den placeras men kostnadsbesparingen blir sämre i Sverige. Vi skulle få loss stora resurser enbart om folk slutade tänka miljö och började tänka ekonomiskt. Man ska inte köpa bränslesnålare bil om man inte kör mycket. Man ska inte tilläggsisolera huset om man inte har höga uppvärmningskostnader. Man ska inte ställa bilen om man bor långt ifrån närmaste bushållplats. Hur mycket energi och resurser krävs det för att sluta slänga de 100 kg mat den genomsnittlige svensken slänger per år? Hur mycket energi och resurser krävs för att dirigera trafikflyget rakare vägar? Hur mycket energi och mineraler krävs det för att med bättre beräkningsmodeller bygga hus med mindre material? Alla borde lägga samvetet åt sidan och sätta sig med sin personliga budget och ta bort det onödigaste utgifterna.

Martin, du får gärna precisera i vilken rapport och var i denna som Robert Hirsch kommer fram till att BNP och oljekonsumtionen uppträder parallellt.

Jag hörde av mig till SCB och Energimyndigheten och frågade om hur vår energikonsumtion och vår BNP utvecklats den senaste tiden. Sedan 1970 har vår BNP ökat med ca 123 % medan vår energikonsumtion ökat med 10,5 %.

Att bryta oljesand är inte EROEI (Energy in return om energy invested)utan FROEI (Fuel in return on energy invested). Detta har oroat ekonomer i de fall det varit helt onödigt, exempelvis i Nazityskland och Sydafrika där man istället för att importera olja ”närproducerat” detta genom att omvandla kol. Denna onödighet uppstår där det inte råder frihandel. Därför är jag nu oroad över att man i onödan närproducerar mat när man istället kan importera denna.

Lena, du undrar över vad det kostar för de stora livsmedelskedjorna att frakta livsmedel långa vägar. Kolla på prislappen i butiken. Den visar att det är bra mycket billigare att frakta maten långväga än att producera den lokalt. Varför ska jag köpa en svensk köttbit när den från Brasilien krävt betydligt mindre resurser att producera och varför ska jag om plånboken inte tillåter köpa en annan billigare matvara som även den är dyrare och krävt betydligt mer resurser än det importerade alternativet? Varför har man bestämt sig för att vi ska köpa just närproducerad mat? Borde vi inte vara konsekventa och välja närproducerade bilar, textilier och radioapparater eller närproducerad järnmalm och timmer? Borde vi inte anlägga en liten bilfabrik och en liten malmgruva på varje liten ort?

Jag förstår inte vad du sätter fingret på när du kritiserar livsmedelsproduktionen. Du kritiserar EU:s protektionism samtidigt som du verkar kritisera frihandeln. Det känns något ambivalent!

Denna kommentar: 0  0

Hej Lena!
Tack för dina åsikter och synpunkter. Håller med om att livsmedelshanteringen är oerhört märklig och motsägelsefull. Framför allt alla subventioner inom EU, som i många fall leder till att vårt livsmedelsöverskott dumpas i länderna i Syd de sk fattiga länderna och slår ut det inhemska småskaliga jordbruket. Eller när de stora multinationella bolagen köper upp jordbruksmarker och binder småbrukare för odling av ensidig genmanipulerad gröda. Just nu pågår en smygkolonialisering i Afrika, Sydamerika och Asien, där enskilda bönder luras in i det industriella kemikaliejordbruket av de storskaliga mulitnationella bolagen som Monsanto.
Gunnar Lindstedt har med boken Svart Jord beskrivit hur det kan gå till.
När det gäller transporter av mat så är det både en liten kostnad och små utsläpp, vilket få medborgare har förstått. Produktlivscykelanalyser av livsmedel visar att utsläpp från transporter/distribution är mindre än 5 % av de totala utsläppen. Dessa ligger, tidigt i livscykeln, i odlingen och användningen av konstgödsel och bekämpningsmedel och den efterföljande vidareförädlingen. De flesta medborgare inkl media går fortfarande i vanföreställingen att utsläppen från livsmedel har sin orsak i långa transporter. Flygtransporterad mat ger dock stora utsläpp, inte båt, järnväg och lastbil.
Annars tycker jag dina förslag till hur man ska minska sin energianvändning och utsläpp är helt rätt. Vill bara flika in att kött från Brasilien, där köttdjuren inte fått kraftfoder utan är sk betande djur är bättre (ger mindre utsläpp) än närproducerat svenskt kött där djuren matats med kraftfoder av soja som odlats i Brasilien.

Denna kommentar: 0  0

Hej Viktor!
Självklart är vägen i riktning mot ett hållbart samhälle krokig och innebär många dikeskörningar. De sk ”hållbara” hus som haft solceller på taken, som du nämner är väl exempel på detta. När det gäller Robert Hirsch så är det bara att titta in på ”Utgångspunkter för Ställ om” och Robert Hirsch.
Skulle vara intressant om du kunde precisera och uppge källan ”Sedan 1970 har vår BNP ökat med ca 123 % medan vår energikonsumtion ökat med 10,5 %.”
När det gäller oljesand så tycker åtminstone jag att Kjell Aleklett och forskarna i Uppsala är värda att lyssna på. http://aleklett.wordpress.com/
Du har i tidigare inlägg hyllat de fria marknadskrafterna. Nu ser jag att du tror lika blint på frihandel utan begränsningar. Självklart respekterar jag din uppfattning, men som sagt det är inget för mig för jag kan av förnuftskäl inte dela den.

Denna kommentar: 0  0

Hej Martin!

Med exemplet med solcellerna försökte jag påvisa sambandet mellan ekonomiskt tänkande och minimalt resursutnyttjande i förhållande till maximal produktion. Det billigaste sättet att producera innebär minst resursåtgång. Det ekologiska jordbruket är dyrare då det utnyttjar mer resurser än det konventionella. Åven om man minskar oljekonsumtionen inom jordbruket så betyder det bara att den oljan används någon annanstans och då kanske den används ineffektivare. Det handlar inte om vem som använder minst olja och vem som köper mest miljöel. Det handlar om vem som använder oljan och elen effektivast.

Siffrorna om vår BNP och energikonsumton är enligt min mening mest lättillgängliga via ekonomifakta.se men om man verkligen vill ha originalkällan får man nästla sig in i Energimyndighetens och SCB:s statistik. Jag fick lite hjälp av kundtjänsten.

Jag hittade någonting om ”World GDP Growth & World Oil Production Growth Have Tracked For Decades”. Av detta diagram kan man uttyda att 1 % ökning av oljeproduktion ungefär ger 1 % ökad tillväxt, vilket inte är samma sak som att oljeproduktionens ökning motsvarar den totala BNP-tillväxten. BNP-tillväxten har varit mycket högre än oljeproduktionsökningen under hela perioden. Trots att det inte producerades mer olja 1993 ökade BNP med 2,5 % enligt diagrammet. Detta får den långsiktiga verkan att den totala BNP-tillväxten mångdubblas i förhållande till ökningen av oljeproduktionen.

Jag tittade i Hirsch-rapporten och hittade ”Figure II-2. U.S. Lower 48 Oil Production, 1945-2000,” med den amerikanska peak-kurvan. Enligt denna så har oljeproduktionen minskat långsammare efter dess höjdpunkt än vad den ökat dessförinnan. Detta trots att det funnits gott om billig olja på världsmarknaden. Som efterfrågan på olja ökat på senaste år lär nedförsbacken bli betydligt flackare. Samma effekt lär efterfrågan ha på förhållandet mellan BNP och oljeproduktionen.

På tal om produktlivscykel. Jag hör ofta påpekas att maten på bordet innehåller långt mindre energi än den olja som gick åt för att producera den. Denna förädlingsprocess är dock nödvändig då vi inte kan äta olja. Det är bättre att en person kan dricka ett glas mjölk än att 10 personer kan dricka varsitt glas olja. Att vår BNP fördubblats i förhållande till vår energikonsumtion innebär att oljan blivit dubbelt så billig i förhållande till tidigare eller omvänt dubbelt så dyr att vara utan. Därför kan man motivera oljesanden. Alternativet att vara utan olja skulle nämligen vara sämre och detta har vi inte råd med. Skulle kärnkraftverket som ska försörja brytningen istället leverera energi direkt till industrin skulle dess transportsektor få sämre tillgång till drivmedel vilket skulle bromsa hela ekonomin samtidigt som industrin skulle flödas med el som man inte skulle kunna göra något vettigt av. Det är ett slöseri med resurser och oekonomiskt. Man kan tänka sig att man är på semester söderöver i något land där maten är billig men dricksvattnet mycket dyrt. Att äta mer mat och dricka mindre vatten är då knappast att rekommendera. Att vräka i sig mat från en stor bufé utan att dricka en droppe vatten gör knappast kvällen mer njutningsfull och prisvärd. Vi måste ha en viss mängd vatten för att skölja ner skrovmålet med.

Fri marknad = frihandel (ifall någon inte studerat ämnet närmare). Jag tror inte BLINT på frihandel. Den globala frihandeln tog fart på allvar efter andra världskriget. UNDP har konstaterat att under det följande halvseklet minskade världsfattigdomen mer än vad den gjort de föregående 500 åren sammantaget. De länder som inte följt med har uteslutande varit de som tagit liten eller ingen del i världshandeln.

Inom trafiksektorn är det vägtransporterna som är den stora boven. Dessa sker av kostnadsskäl på kortare sträckor. Den största delen av den globala handeln sker sjövägen. Dessa transporter kräver endast en bråkdel av den energi landsvägstransporter kräver. Den närproducerade maten fraktas nästan uteslutande på landsväg vilket i kombination med den mindre effektiv produktionen ofta leder till en större energiåtgång än den maten vi kan importera från andra världsdelar ger upphov till. Vi borde snarare helt sluta med närproducerat och bara köpa produkter från andra sidan världshaven för att spara energi och resurser. Större fraktvolymer skulle ge ännu effektivare transporter. Det ekologiska jordbruket däremot tillåts knappt ha några stordriftsfördelar.

Om vi minskar vår frihandel får vi dessutom betala ett mycket högt pris i förlorad BNP och regioner som Afrika söder om Sahara kommer få det mycket svårt att öka sin välfärd. De länder med snabbast utveckling på alla fronter, från BNP till hälsa och jämställdhet, mänskliga fri- och rättigheter och utbildningsnivå, har haft omfattande frihandel som gemensam nämnare. De eventuella fördelar som den ekologiska maten påstås föra med sig står inte i proportion till allt detta. Även om den ekologiska maten skulle vara bra i sig så är alternativen bättre.

Jag kan bli lite irriterad över att man påstår att enskilda bönder i utvecklingsländerna luras. Valet är deras och måste förstås utifrån deras situation. Jag kan förstå att de väljer de mer högproducerande metoderna. Dessa ger mer pengar som kan spenderas på höjd levnadstandard. Detta val måste respekteras och jag tror knappast bönderna känner sig lurade när de får möjlighet att ge sina barn utbildning och sjukvård. Välfärd byggs bäst och snabbast om den enskilde själv får bestämma. Utländska investeringar är de fattigas biljett ut ur misären och de stora multinationella företagen har gjort mer för de fattiga än alla regeringar och välgörenhetsorganisationer tillsammans. De har de senaste decennierna ”lurat” miljarder människor till högre välfärd.

Denna kommentar: 0  0

Det är lite lusigt med fomk som använder argumentet ”vi MÅSTE konstgödsla för annars räcker inte maten till i världen”, sen går dom och köper sin dagliga biff och steker.

Maten räcker inte till alla vi världen som vi ska hålla den kött konsumtion vi har i västvärlden, oavsätt lantbruksmodell. Vi behöver inte bli vegetarianer, men om vi åt hälften så mycket kött, tänk vad mycket odlingsmark vi får över till ”människo-mat”, då räcker säkert också den ekologiska odligen till alla på jorden.

Vi är så insnöade på vår standard i sverige, ”våra rättigheter” till kött varje dag, ny platt-tv osv är ju den verkligen orsaken till snedfördelningen i världen, för dessutom ska det vara billigt! (Det är ju en rättighet i vår sociala standard vi har rätt till, att det är nån stackars kines som jobbar gratis för oss det må ju vara…)
Därför är det inte ens värt några kr mer på affären för det kravmärkta alternativet. Det är tragiskt…

Denna kommentar: 0  0

i hela världen är det tillåtet med konstgödsel förutom sverige. Det är därför eko-odlingarna kan ge 90% av konventionell odling.
I sverige kan det i bästa fall ge 50%. Men det är ju inte politiskt korrekt att offentliggöra. Det är därför det inte görs några sådana jämförelser i sverige. Dessutom göder eko-odling mer per kilo odlad spannmål då skördarna är så mycket lägre.
Jag tror att dom flesta skulle hålla med mig om ni fick med egna ögon se ett eko fält och ett konventionellt.

Denna kommentar: 0  0

Hej Maria!
FN:s jordbruksorganisation FAO är inne på samma spår. Det är inte hållbart att odla och använda fullvärdiga sojaproteiner i form av kraftfoder för att mata våra köttdjur för att vi ska få äta biffar och stekar. I Europa andra länder i Nord. Och du kanske har rätt i att om vi halverar vår köttkonsumtion, så behöver vi inte bli vegetarianer och maten kommer att räcka till alla innevånare på jorden.

Denna kommentar: 0  0

Hej Anonym!
Jag vet inte vad du menar med ”i hela världen är det tillåtet med konstgödsel förutom i sverige” Det måste har försvunnit en del text.
Det verkar som om du inte läst länkarna som finns i inlägget. Jag tänker i första hand på länken till SLU och Centrum för uthålligt jordbruk. Där pratar forskarna om en nedgång av skördarna, men definitivt inte med 50 %. Att gå över till ekoodling utan fossil energi =konstgödsel handlar faktiskt om trygghet och säkerhet i jordbruket. Med ett stigande oljepris blir vårt konventionella jordbruk mycket sårbart till skillnad mot ett ekojordbruk. Till syvende och sist handlar det om att få fram livsmedel oberoende av fossilt bränsle. Att inte ställa om våra jordbruk så att de blir uthålliga är att spela roulette om framtiden.

Denna kommentar: 0  0

Rättning: i hela världen är det tillåtet med kontgödsel i ekoodling förutom sverige.
Det är därför eko-odling kan ge 90% skörd av konventionell odling.
I Sverige kan eko-odling i bästa fall ge 50 % men det är inte politiskt korrekt att offentliggöra.
Det är därför det inte görs några sådana jämförelser i Sverige.
Dessutom göder eko-odlingen våra hav mer per kilo odlad spannmål då skördarna är mycket lägre.
Jag tror dom flesta skulle hålla med mig om skördenivåerna om ni med egna ögon fick se ett eko fält och ett konventionellt

Denna kommentar: 2  0

Jag jobbar på ett jordbruk och är uppvuxen på ett jordbruk så att jag vet vad jag pratar om

Denna kommentar: 1  0

50 % mindre skörd borde betyda 100 % mer odlad mark (här är jag snäll och utelämnar att det krävs ännu mer mark då den nya marken som ska tas i anspråk är sämre). Det borde alltså bli ungefär 100 % mer traktorkörning men jordbruket ska tydligen bli mer oljeoberoende på det viset.

Tror jag ska återuppta min fågelskådarhobby igen. Om man driver igenom den här ekoomställningen lär det knappast finnas några våtmarker kvar snart för fåglarna. Tråkigt att förlora så mycket biologisk mångfald och naturvärden.

Denna kommentar: 2  0

Hej Nisse!
Som du ser finns det 49 tidigare inlägg om Marit P och ekojordbruket, där de invändningar som du tar upp har diskuterats. Däremot var det en nyhet för mig att ekoodling utanför Sverige använder konstgödsel. Det skulle jag vilja veta mer om. Har du några källor eller annan fakta som styrker ditt påstående.

Denna kommentar: 1  0

Hej allihop!
Vad ni är pålästa och duktiga! Det är inte jag,men jag har funderat över om detär verkligen sant att det inte GÅR att ge mat åt världens fattiga?
Är inte problemet OVILJAN att göra något verkligt åt det. Det är väl klart att så lite gifter som möjligt skall användas , men är det så himla svårt att låta bli att äta så mycket kött från biffkor och slaktsvin som ju är en kostsam historia med bete och frakter över hela jorden.
Är det trovärdigt att det är så illa ställt med jorden då jag aldrig någonsin läst ett ord om kritik av tex. motorcykelbanor, där det verkligen inte handlar om transporter. Är Marit Paulsson trovärdig när hon gör reklam för golfen som upptar en yta lika stor som hela Danmarks yta och som minsann sprutar på utan tvingande kontroller och kör gräsklippare från morgon till kväll??
Är det inte en väldig brist på vilja från våra politiker? Eller är de i sin tur så i händerna på de kapitalstarka? Har det tex. blivit förbjudet att iska med nät än?
De flesta människor är i dag hänvisade till att TRO på den ena eller den andra expertisen eftersom vi i dag lever i en värld där forskarna vet bäst och vi har inga andra möjligheter än att tro på senaste utsagan så gott vi kan.

Denna kommentar: 0  0