Ställ om:s tid som blogg har kommit till sitt slut nu efter Köpenhamnsmötet och vi på redaktionen ser tillbaka på nio månader av roligt, lärorikt och intressant arbete med den här bloggen. Under vår tid med Ställ om har redaktionen producerat över 300 inlägg kring kring energi, ekonomi, klimat och ekologi, och ni besökare har bidragit med över 5000 kommentarer kring våra inlägg. Antalet kommentarer på Ställ om har varit ovanligt många vilket visar att engagemanget kring dessa både nationella och globala frågor varit stort.
Vi avslutade vårt arbete med den här bloggen genom att göra TV-programmet ”Lösningar för framtiden”, som sändes lördagen den 12 december. Det programmet vill vi skicka med er alla som vårt ”testamente”. Vi träffade fem forskare som fick ge sina personliga förslag på hur vi ska kunna lösa framtidens utmaningar när det gäller klimatet.
Sammanfattningsvis kan man säga att framtiden ser ljus ut enligt dom fem forskarna i programmet. Det finns mängder av lösningar, men det krävs handling, och då inte minst politisk handling och politiskt mod. Något som blivit än viktigare efter misslyckandet i Köpenhamn. Bodil Jönsson, fysiker och författare avslutade programmet med att säga att det finns ingen väg tillbaka, det går inte att ställa tillbaka, vi kan bara ställa om!
Nu när vi står inför vårt avslut här på Ställ om så är det spännande att se tillbaka lite på det som varit och på vad som har engagerat er besökare mest. Det videoinlägg som haft flest läsare/lyssnare är en av våra framtidslösningar, nämligen den från meteorologen Pär Holmgren med rubriken ”Föd färre barn”. Det handlade om befolkningsfrågan kopplad till klimatet, en uppenbarligen känslig och högaktuell fråga i såna här sammanhang. Det textinlägg som haft flest läsare är ett med bl a Marit Paulsens ”Om ekologisk mat jämfört med konventionellt odlad”.
Det inlägg som lett till den längsta debatten i kommentarsfälten (över 500 kommentarer) har rubriken ”Tar du klimathotet på allvar” med över 500 kommentarer. Där har bland annat debatten om huruvida människan påverkar klimatet pågått intensivt.
Tittar man på Ställ om:s första sida och de ämnen som vi bevakat och belyst, så visar det upp ett brett spektrum. Vi har berört över 500 ämnen, där 84 inlägg handlat om energi, 69 om klimatfrågan, 27 om mat, 22 om olja osv.
Ställ om har ju redan genom sitt namn gjort tydligt att det vi sysslar med på den här bloggen är frågor kring omställning av samhället. Vi har haft det som en tydlig målsättning och vår utgångspunkt har hela tiden varit att omställning är nödvändig utifrån flera olika aspekter. Det handlar dels om klimatfrågan, dels om energifrågan. Att världen står inför en gigantisk utmaning, där omställning av våra samhällen är oundviklig om vi ska kunna minska utsläppen av växthusgaser och samtidigt göra oss mer oberoende av fossil energi, är dom flesta överens om idag. Arbetet med att ställa om både i det lilla och det stora har redan börjat och kommer att fortgå.
Vi på Ställ om går nu vidare för att arbeta med klimat och energifrågor på annat sätt och vi vill tacka alla er besökare som gjort den här tiden med Ställ om till en spännande och utvecklande resa för oss alla.
Vi undrar förstås också vad ni besökare tyckt om den här tiden med Ställ om. Skriv här och berätta för oss och andra besökare. Ställ om, med alla inlägg och kommentarer, kommer att finnas kvar att söka sig fram på via bland annat SVT:s hemsida. Men från och med onsdag den 23 december stänger vi alla trådar, så passa på att kommentera vad ni tyckt om den här tiden nu!
Bodil Appelquist, Martin Saar, Anders Nord, Kristofer Sjöholm och Anna Schytt
Klimattoppmötet i Köpenhamn har redan beskrivits som ett monumentalt fiasko. Det var mer än så. Hela processen, med år av mödosamma klimatförhandlingar, var några få sekunder från totalt sammanbrott. Allt höll på att upplösas i atomer. Frågan är nu på vilket sätt klimatförhandlingarna kommer att resa sig ur dammet.
Toppmötets två sista dygn lär gå till historien. Sällan har ett så avgörande toppmöte avslutats på ett så förvirrat och bisarrt sätt. Egentligen började hela Köpenhamnsmötet fel, när ett läckt dokument avslöjade att de danska värdarna planerade ett avtalsförslag som med EU:s goda minne drev på för USA:s linje att skrota Kyotoavtalet. Resultatet blev en förtroendeklyfta – den rika och fattiga världen grävde sig allt djupare ner i skyttegravarna.
Kyotoprotokollets vara eller icke-vara har under året vuxit till en nyckelfråga. Kyotoprotokollet är det enda bindande avtal som finns för att åstadkomma utsläppsminskningar, och gör tydlig åtskillnad mellan rika och fattiga länder. Endast de rika så kallade Annex I-länderna ska enligt avtalet göra bindande åtaganden om utsläppsminskningar. Avtalets första period löper ut 2012. Tanken har varit att en ny period från 2012-2020 skall förhandlas fram. Men problemet har varit att USA stått utanför Kyoto. Många hoppades att Obama skulle ändra på detta. Men Obama har inrikespolitik att tänka på. USA har istället krävt ett nytt avtal där också Kina, Indien och de snabbt växande ekonomierna gör bindande åtaganden. Läs hela inlägget här »
Förnybar energi från vind, sol och biobränslen kan inte på långa vägar ersätta olja, kol och gas. Ska vi bli av med vårt fossila beroende krävs en storsatsning på kärnkraft eller solenergi från Sahara eller bådadera. Andra alternativ är att förändra vår livsstil rejält eller minska befolkningen på jorden. Den här drastiska slutsatser dras i boken ”Sustainable Energy without the hot air”, årets mest lästa bok i Storbritannien om energi och klimat.
Det är en bok som gått nästan obemärkt förbi i Sverige, trots att den tar upp energiproblematiken på ett nytt och annorlunda sätt med hjälp av en ny ” 40 Watts pedagogik”.
Författaren till boken, David MacKay, är professor i fysik vid Cambridge university i Storbritannien. Så här berättar han själv om upprinnelsen till boken:
David MacKay jämför all energianvändning med en 40 Watts lampa. Ett hett bad per dag t ex motsvarar fem stycken 40 Watts lampor som brinner dygnet runt året runt. En brittisk medborgare använder energi som motsvarar 125 stycken 40 W lampor som brinner hela tiden. Det motsvarar 125 kWh per dag och person. Frågan han ställer är: Hur kan man reducera antalet 40 Watts lampor?
Vindkraften har stor potential i Storbritannien och ett vindkraft kan försörja 200 personer. Idag finns det ca 2400 vindkraftsnurror, som ger tillräckligt med energi till ca 1/2 miljoner medborgare. Men trots detta kan inte all nuvarande energi från vind, våg och tidvatten ersätta mer än fyra av de 125 stycken 40 W-lampor som varje britt behöver varje dag.
Rent tekniskt är det inga problem att skaffa mer energi, men då behöver vi en ofantlig mängd nya kärnkraftverk. Idag har Storbritannien 10 kärnkraftverk, men det krävs 300 nya kärnkraftverk eller 600.000 vindkraftverk, som skulle täcka halva Storbritanniens yta, för att tillgodose behovet av energi som inte är fossil.
Författaren ville själv att bokens titel skulle vara ”Du får räkna ut det själv”.
Vad tror du om våra framtida möjligheter att producera energi tillräckligt för att behålla vår livsstil och vårt ekonomiska system som bygger på tillväxt med ständigt tillförsel av mer energi? Läs hela inlägget här »
Jens Ergon fortsätter sin rapportering från Köpenhamnsmötet Samtidigt som klimatförhandlingarna i Köpenhamn nu genomgått sin sista nattmangling – om möjligt för att förvandla toppmötet från regelrätt fiasko till ett försiktigt steg mot ett framtida klimatavtal under 2010 – cirkulerar ett läckt internt FN-dokument. I dokumentet, daterat i tisdags, konstateras att den klimatplan världens länder hittills presterat riskerar att leda till en global uppvärmning över 3 grader. Skillnaden mot att klara 2-gradersmålet sägs vara utsläppsminskningar motsvarande upp till 4.2 miljarder ton koldioxidekvivalenter.
”Om inte det återstående gapet på 1.9-4.2 miljarder ton kan slutas och Annex 1-länderna (världens i-länder) tar till kraftfulla åtgärder innan och efter 2020, så kommer utsläppen fortsätta längs en ohållbar väg som kan leda till koncentrationer av växthusgaser som är lika med eller större än 550 ppm, och med relaterade temperaturhöjningar på ungefär 3 grader”, står det bland annat i dokumentet.
Men egentligen är det inget nytt. Alla på plats i Köpenhamn vet att de åtaganden som hittills ligger på bordet är avsevärt mindre än vad som krävs för att undvika allvarliga klimatförändringar.
På Ställ Om och i Vetenskapsmagasinet har vi under hösten – och senast igår – rapporterat om det besvärande gapet mellan verkliga åtaganden att minska utsläppen och de politikernas retoriska löften att klara 2 gradersmålet. Skillnaden nu är att analysen är signerad FN. Läs hela inlägget här »
Vetenskapsredaktionens reporter Jens Ergon bloggar här för Ställ om direkt från Köpenhamsmötet:
När två flämtande dygn av förhandlingsmanglingar återstår av klimattoppmötet i Köpenhamn och världens presidenter och statsministrar äntrar scenen så präglas dom överfulla förhandlingslokalerna på Bella Center av en slags blandning mellan uppgivenhet, frustration och from förhoppning att de anländande regeringscheferna på något mirakulöst sätt skall lyckas med det tusentals förhandlare och tjänstemän hittills misslyckats med.
Jens Ergon, reporter. Ban Ki-moon, FN:s generalsektreterare. Mohammed Nasheed, Maldivernas president.
”Av tre års arbete återstår nu bara några få dagar när ord måste omsättas i handling”, konstaterade FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon, när dom avslutande förhandlingarna på toppnivå officiellt invigdes i tisdags kväll.
Situationen på konferensen har gått från ett allt bistrare dödläge till något som under onsdagen utvecklades till en regelrätt kris. Ett flertal djupa klyftor skär klimatförhandlingarna mitt itu. Läs hela inlägget här »
Hur ska vi fördela ansvaret mellan rika och fattiga länder när klimatproblemen ska lösas? Det här är en av dom frågor som är svårast att lösa under Köpenhamnsmötet som pågår just nu. I måndags bröt ju förhandlingarna samman i Köpenhamn efter att utvecklingsländerna utkrävde större ansvar från dom utvecklade länderna genom en förlängning av Kyotoprotokollet.
Frågan om ansvar för klimatproblemen hänger tätt samman med frågan om tillväxt. Kan vi ha tillväxt och ändå minska utsläppen av växthusgaser?
En som länge engagerat sig i frågor om tillväxt och konsumtion är samhällsforskaren Christer Sanne. Han menar att tillväxten är det största hotet mot klimatet. Fattiga länder behöver tillväxt men vi som redan lever i ett överflöd måste stå tillbaka för att dom fattiga länderna ska kunna utvecklas. Och att vår efterfrågan här i den rika världen skapar arbetstillfällen och tillväxt i utvecklingsländerna är en myt, menar Christer Sanne.
Vad tycker du? Kan vi ha tillväxt även i den rika världen? Är minskad arbetstid ett sätt att minska belastningen på miljön? Kommentera här på Ställ om: Läs hela inlägget här »
Köpenhamsmötet pågår för fullt just nu och siffror med bud från olika länder om utsläppsminskningar bollas runt. Men vad får minskade koldioxidutsläpp egentligen för effekt på vårt klimat? Om vi lyckas minska utsläppen globalt med en procent till exempel, vad betyder det då för temperaturhöjningen? Det är inte lätt för en vanlig lekman att förstå hur allt hänger ihop och vad olika bud om utsläppsminskningar verkligen betyder. Men för den som är intresserad och vill ta reda på mer själv utan att behöva gå in i alla vetenskapliga rapporter och göra egna uträkningar så finns nu hjälp.
Den välkände klimatforskaren Christian Azar vid Chalmers universitet har tillsammans med sina kolleger tagit fram en enkel modell för såna här beräkningar som var och en kan använda. På webb-sidan Chalmers Climate Calculator hittar du den, och det unika med den är att den även tar hänsyn till osäkerheten som finns i klimatsystemet. Forskarna vet idag att koldioxiden påverkar klimatet, men exakt hur känsligt klimatet är för olika utsläppsnivåer vet man inte säkert. I Christian Azars modell kan man lägga in olika värden, både på utsläppsminskningar och på känslighet i klimatet.
Som modellen ser ut nu går det att räkna ut hur globala förändringar av utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet. Christian Azar arbetar nu med att lägga in olika länder och regioner i modellen så att det även ska gå att räkna ut mer lokala värden. Även effekter från ökad eller minskad avskogning samt infångning av koldioxid i atmosfären ska bli möjligt att räkna på i framtiden. Läs hela inlägget här »
Aldrig förr har så många samlats för att komma överens om ett globalt avtal som i Köpenhamn just nu. Så ibland kan man ju undra – vad är problemet egentligen? I programmet ”Lösningar för framtiden” har vi sökt upp fem av de främsta experterna på just lösningar på klimatkrisen. Vi har samlat deras lösningar i ett stort block och skickat det med Andreas Carlgren ner till Köpenhamnsmötet. Det är vårt bidrag – den här sajten, programmet och blocket – fullt av lösningar.
Det är väldigt mycket klimat just nu. I media, i Köpenhamn och i allas våra tankar. Det kan kännas mycket och det kan kännas som att man själv gör för lite för att hjälpa till att lösa krisen. Men det här programmet tar dig bort från klimatångest och in i framtidens lösningar. Fem forskare och experter ger sina personliga svar på hur energifrågan ska lösas, hur mat och vatten ska räcka till alla, hur vi ska bevara den biologiska mångfalden, hur vi kan lösa klimatkrisen med hjälp av ekonomin och hur vi ska orka och hinna med allt. Kanske kan vi se lite ljusare på framtiden efteråt!
Mitt i alla klimatlarm och rapporter om koldioxidutsläpp så är det lätt att glömma andra viktiga miljöfrågor som också påverkar klimatet. Biologisk mångfald är en sån fråga. Mångfalden bland växter och djur är viktig, inte minst ur klimathänseende. Det säger Maria Schultz, forskare på Centrum för biologisk mångfald och den femte experten i Ställ om:s tv-program nu på lördag klockan 20.00. Att värna den biologiska mångfalden är som att skaffa sig en försäkring inför framtiden, säger hon, ett sätt att sprida riskerna.
Hur mycket tjänar du på att åka bil till jobbet istället för att cykla till exempel? Ingenting säger Bodil Jönsson, välkänd fysiker och författare. I vårt moderna samhälle jagar vi tid som aldrig förr. Men det som spar tid kostar i regel för miljön. Bodil Jönsson är en av dom fem experterna som deltar i Ställ om:s tv-program på lördag klockan 20.00. Hon har räknat ut att man lika gärna kan åka cykel som att köra bil om man har fem mil till jobbet om man ser till vad det verkligen kostar i tid och pengar.
I TV-programmet ”Lösningar för framtiden” får fem forskare/experter ge sina egna svar på hur vi ska lösa problemen som vi står inför när det gäller klimatet. Det finns många tekniska lösningar att ta till, men det räcker inte. Vi måste ju ha tid och ork att leva i allt detta nya också. Och för att klara det behöver vi ställa om vårt sätt att tänka, menar Bodil Jönsson. Vi behöver omvärdera vår tid. Bodil Jönsson ger förslag på hur det kan gå till. Hon har även lösningar på hur vi ska slippa klimatångest i dessa tider av larmrapporter och domedagsprofetsior.
”Klimatforskningen går i politikernas ledband. Forskarna går dit pengarna finns.”
Det här är argument som framförs av klimatförnekarna, den grupp av människor som menar att IPCC, FN:s klimatpanel, har helt fel i sina slutsater om klimathotet. Ställ om har träffat en av dom: Lars Bern.
Trots att den stora delen forskare och politiker världen är överens om att mänsklig aktivitet påverkar vårt klimat negativt, menar den här gruppen att att klimattoppmötet som nu pågår i Köpenhamn utgår från helt felaktiga förutsättningar. Klimatförnekarna (som gärna vill bli kallade sanningssökare t ex) stödjer sig bland annat på rapporter från vissa forskare som drar andra slutsatser om mänsklig påverkan på klimatet än vad IPCC gör.
Ställ om har träffat en av företrädarna för klimatförnekarna, Lars Bern. Lars Bern, teknologie doktor, har själv ett förflutet inom miljörörelsen, men på senare år har han ägnat sig åt en stundom hätsk debatt om klimatfrågorna som han anser fått alldeles fel dimensioner. Koldioxiden är inget stort problem menar Lars Bern. Att det stora flertalet forskare är fullständigt överens om den mänskliga påverkan på klimatet förklarar Lars Bern med att forskarna är ute efter forskningspengarna.
Vad innebär det att leva klimatsmart? Hur gör man det och vad tjänar man på det? Den 1 december handlade programmet Dina Frågor om detta och Ställ om:s expert Martin Saar medverkade för att svara på hur man lever ett klimat- och energismart vardagsliv.
Efter programmet har frågorna fortsatt att strömma in.
Här nedan fortsätter Martin Saar att besvara frågor som kommit in efter programmet. Fortsätt att skicka in era frågor så försöker vi på Ställ om fortsätta att hjälpa er med svar.
Fråga 1
Såg programmet 1/12 ang att vara klimatsmart. Ni tipsade om att byta ut kylar/frysar som är äldre än 10 år vilket jag personligen tycker är en strålande idé. Problemet är hur jag motiverar hyresvärden till detta….. Efter ert program mailade jag till den blivande hyresvärden angående det ni sa om dessa energibovar. Svaret jag fick var endast ett kort: ”hur skulle det se ut för miljön om man bara köper nytt hela tiden…..” Dvs ett minst sagt svagt och ointresserat mottagande……
Hur motiverar jag min hyrervärd när de menar att det är illa för miljön hur man än gör….(det gamla skåpet är väl en miljöfara hur som helst)?
Kan det finnas något kylskåp av äldre modell som ändå ”duger” vad gällerenergiförbrukning? Tacksam för svar! Svar 1. Det här är inte lätt att svara på, då någon annan håller i plånboken (hyresvärden) och kan fortsätta att debiterar dig för elanvändningen. Mitt råd är att du kontaktar t ex hyresgästföreningen och lyssnar vad det är för normer som gäller för utbyte av gamla vitvaror i ditt bostadsområde. När man skaffar sig ett nytt kylskåp eller frys är det bra om man inventerar vad man har i skåpen. Oftast har man alldeles för ”stora” vitvaror och förvarar livsmedel där som inte behöver kyla.
Idag inleds det stora klimattoppmötet i Köpenhamn. Uppladdningen och planeringen inför mötet har ju pågått under en lång tid, men nu ska korten läggas på bordet och världens ledare försöka enas om en framkomlig väg. Det handlar om vår gemensamma framtid.
Grafik: SVT
Här på Ställ om har vi sen i våras arbetat med frågor om omställning, om hur samhället och även vi som privatpersoner kan och bör ställa om för att framtiden för oss alla ska se ljusare ut. Skälen till omställning är flera. Klimatförändringarna är det som gett omställningsfrågan den brännande akutalitet den har idag. Samtidigt går vi mot en värld där våra fossila reserver kommer att minska och energipriserna öka. Även detta gör att behovet av omställning är överhängade.
SVT:s KLIMATSAJT
På Ställ om har vi däremot inte ägnat oss åt förhandlingsspelet och politiken som Köpenhamnsmötet till stor del kommer att handla om. Vi kommer heller inte att lägga om hela Ställ om:s inriktning under mötet, utan fortsätta att ha samma omställningsfokus som tidigare.
Däremot har SVT nu startat en klimatsajt som ska samla alla nyheter och allt som SVT producerar under Köpenhamnsmötet. För den som vill ta del av nyhetsflödet kring mötet så hänvisar vi till denna klimatsajt. Där finns redan nu mängder med intressant material och reportage att läsa och lyssna på.
Vill du diskutera Köpenhamnsmötet och vad som pågår så är naturligtvis Ställ om ändå platsen att göra detta.
Vi kommer att bevaka mötet från vår horisont, med omställningsfrågan i fokus.
Välkomna att delta i diskussionen!
Handel med utsläppsrätter – det är en metod som många (t ex ekonomen Klas Eklund här på Ställ om) föreslår som en metod för att minska dom totala utsläppen av koldioxid. Saken kommer att avhandlas på Köpenhamnsmötet som börjar om några dagar.
Men frågan är om den här typen av ekonomiska styrmedel verkligen är rätt medicin för att minska utsläppen. Den animerade filmen ”The Story of Cap&Trade” är en kritisk granskning av systemet och hur det har organiserats i USA. Filmen är en uppföljning på ”The Story of Stuff” som setts av miljoner människor runt om i världen. Den nya filmen ”The Story of Cap&Trade” är också ett angrepp på etablissemanget. Handeln med utsläppsrätter kommer, enligt filmen, att ytterligare göda företagen på Wall Street. Cap & Trade reder ut begreppen och hjälper dig som inte riktigt förstått hur handeln med utsläppsrätter fungerar.
Klicka på bilden för att komma till filmen.
Redan efter 72 timmar har över 50.000 människor varit inne och tittat på Cap &Trade och lyssnat på Annie Leonard, som tillsammans med Free Range Studios, Climate Justice Now! and Durban Group for Climate Justice står bakom filmen. Tidningen New York Times skriver att filmen enkelt förklarar hur systemet med utsläppsrätter fungerar och att den stora vinnaren med handeln är Wall Street.
Vad tycker du? Är handel med utsläppsrätter en framkomlig väg för att ställa om till ett fossilfritt samhälle?
Den 7 december inleds det stora klimattoppmötet i Köpenhamn. Mötet kommer till stor del att handla om pengar. Det går inte att lösa klimatproblemen utan att det kostar. Men vem ska betala och för vad ska vi betala? Det här är viktiga och svåra frågor som ska avhandlas under mötet. En person som har konkreta idéer kring hur pengar ska hjälpa till att minska koldioxidutsläppen och stimulera en omställning till hållbart resursutnyttjande är ekonomen Klas Eklund, numera professor vid Lunds universitet. Han är en av experterna i det TV-program som Ställ om nu håller på att arbeta fram (sänds i SVT2 den 12 dec kl 20.00). Anders Nord träffade Klas Eklund i Stockholm, på SEB:s (SE-bankens) huvudkontor, för att prata koldioxidavgifter, utsläppsrätter och BNP-redovisning bland annat.
Först här en sammanfattning av vilka åtgärder som Klas Eklund anser behövs för att klara en omställning till ett mer hållbart samhälle:
Att leva energi- och klimatsmart, vad innebär det och hur gör man det i så fall? Tv-programmet Dina Frågor handlar om just detta. Sverker Olofsson och Linda Nilarve är programledare. För lever man på ett sätt som gynnar klimatet så gynnar det i regel den egna plånboken också. I programmet får vi bland annat tips om hur vi just kan spara pengar genom att se över vår energianvändning. Framförallt för den som bor i hus finns här stora pengar att spara. Anki och Jim som bor i et äldre hus i Danderyd har fått hjälp av en energikonsult som går igenom deras hus med en värmekamera för att spåra värmeläckage, som kan åtgärdas.
Värmefotografering genomfördes för att upptäcka köldbryggor i husets skal, inneväggar, tak och fönster. Detta tillsammans med en allmän energibesiktning visade att familjen kan spara ca 10.000 kr. B la genom att byta till lågenergilampor, 600 kr per år, nya tätningslister runt fönstren 600 kr, mer isolering på vinden 1300 kr, byte av uppvärmningssystem för pool 7300 kr.
Ett annat gott råd till alla som har värmepump: Gör en driftssevice minst var femte år. Effekten kan gå ned med 50 % utan att man märker någon skillnad.
Men att leva energi- och klimatsmart är en stor fråga. Ställ om:s Martin Saar medverkar i programmet, men här på Ställ om förklarar han några begrepp, förutsättningar och ger några exempel på hur vi kan leva energi- och koldioxidsnålt i hushållet.
Hur många barn har en genomsnittlig familj i Bangladesh? Eller i Indonesien?
Dom flesta av oss skulle nog gissa på fyra, fem eller kanske ännu fler barn per familj.
Ställ om fortsätter idag intervjuserien ”Tankar om klimat” med befolkningsfrågan.
Frågan om jordens befolkning – hur snabbt den växer och vad det innebär – är het i dessa tider när klimatfrågan är på allas läppar. Många menar att den pågående befolkningsexplosionen, som fattiga länder anklagas för, är det stora klimatproblemet.
Att befolkningsökningen är ett stort dilemma kan alla hålla med om, men att skylla den på barnrika familjer i fattiga länder som Bangladesh och Indonesien är helt fel.
Det här berättar Hans Rosling, professor i global hälsa och expert på frågor om hälsa, fattigdom och befolkning.
Befolkningsfrågan är en framgångssaga, enligt Hans Rosling. I både Bangladesh och Indonesien föder varje kvinna i genomsnitt idag bara drygt två barn, trots fattigdom och usla levnadsvillkor. Men trots att dom flesta länder idag faktiskt redan är nere i tvåbarnsfamiljer, så kommer vi att vara minst 9 miljarder människor år 2050. MINST.
Men att försöka lasta över frågan om ökande koldioxidutsläpp på Kina, Indien och andra växande nationer är att vara ohederlig, säger Hans Rosling. Hur många kan vi föda på jorden? Vad tror du? Kommentera här på Ställ om: Läs hela inlägget här »
Hur ska mat och vatten räcka till jordens befolkning i framtiden? Vi kommer att bli minst 9 miljarder människor, och klimatförändringarna slår hårt mot både jordbruket och färskvattenreserverna i världen. Försörjningsproblematiken är ett av dom fem ämnen som tv-programmet ”Lösningar för framtiden” tar upp den 12 december och professor Johan Rockström, chef på Stockholm Environment Institute, är experten som Ställ om träffat för att prata om mat- och vattenförsörjning och befolkningstillväxten.
Det behövs en grön revolution, säger Johan Rockström. Och det är möjligt! Metoder finns för att klara både mat och vattenförsörjning i framtiden, berättar han för Ställ om:s reporter Anders Nord:
Nu har förväntningarna trappats ner inför klimatmötet i Köpenhamn – motsättningarna tycks alltför stora. Men alla jordens länder är ju överens om problemet och vad som måste göras. Varför är det så svårt? I Dokument Inifrån på söndag tar man upp varför 17 års klimatförhandlingar inte gett mer resultat.
Pär Fjällström granskar de segslitna klimatförhandlingarna och söker svaret hos luttrade klimatförhandlare och i ett klassiskt experiment.
- Det är som med disken i det gemensamma lunchrummet: alla inser att det måste göras, ändå blir det inte gjort, säger programmets producent Pär Fjällström. Läs hela inlägget här »
Året är 1997 och världens länder enas om att utsläppen av växthusgaser ska minska. Dom rika länderna lovar att som helhet minska sina utsläpp med drygt 5 procent, EU åttar sig en minskning på 8 procent. Under åren 2008-2012 ska målen vara uppnådda. Men redan nu kan man se att det är många länder som inte klarar sina åtaganden. Istället har dom ökat sina utsläpp dramatiskt. Totalt har utsläppen gått upp med 30% sedan 1997. Svante Axelsson, generalsekreterare för Svenska naturskyddsföreningen, tycker att trots Kyotoavtalets svagheter så var det bättre än inget avtal alls. Här kan du se intervjun med honom – från Rapport 19:30.
Värst i klassen är Spanien som ökat sina utsläpp av växthusgaser med 62% jämfört med basåret 1990. Kanada, Australien, Finland, Japan och Norge klarar heller inte hemläxan. Men Kyoto var bara uppvärmning – det är nu i Köpenhamn det gäller. Läs hela inlägget här »
På Ställ om har vi valt att blicka framåt och inte fastna i alla problem kring klimat och enregi. Vad vi behöver nu är lösningar för framtiden, förslag på hur vi ska klara omställningen till ett mer hållbart samhälle. Se alla framtidslösningar
Tankar om klimat
Ställ om har mött en rad välkända personer med olika bakgrund och olika infallsvinklar för att höra om deras syn på klimathotet. Hör Hans Rosling, Bodil Jönsson, Christer Sanne, Folke Tersman m fl. Se alla Tankar om klimat
Omställaren - från ord till handling
Vad vi gör spelar roll. Omställaren är en serie om vanliga människors insatser för att ställa om sina egna och andras liv. Se alla Omställare
Energi- och klimatsmart?
Ställ om:s klimat- och energiexpert Martin Saar har under året skrivit krönikor med utgångspunkt från sambandet mellan energi, ekonomi och ekologi. Läs Martins reflektioner
Traktorn fast i dieselträsket
I maj 2008 gjorde Ställ om ett reportage om problemen för biogasproduktionen i lantbruket och vilken potential den har. Något som fick får stort genomslag efter att detta reportage.
Se reportaget om biogasen
SVT Play
