Förnybar energi från vind, sol och biobränslen kan inte på långa vägar ersätta olja, kol och gas. Ska vi bli av med vårt fossila beroende krävs en storsatsning på kärnkraft eller solenergi från Sahara eller bådadera. Andra alternativ är att förändra vår livsstil rejält eller minska befolkningen på jorden. Den här drastiska slutsatser dras i boken ”Sustainable Energy without the hot air”, årets mest lästa bok i Storbritannien om energi och klimat.
Det är en bok som gått nästan obemärkt förbi i Sverige, trots att den tar upp energiproblematiken på ett nytt och annorlunda sätt med hjälp av en ny ” 40 Watts pedagogik”.

Författaren till boken, David MacKay, är professor i fysik vid Cambridge university i Storbritannien. Så här berättar han själv om upprinnelsen till boken:

David MacKay jämför all energianvändning med en 40 Watts lampa. Ett hett bad per dag t ex  motsvarar fem stycken 40 Watts lampor som brinner dygnet runt året runt. En brittisk medborgare använder energi som motsvarar 125 stycken 40 W lampor som brinner hela tiden. Det motsvarar 125 kWh per dag och person. Frågan han ställer är: Hur kan man reducera antalet 40 Watts lampor?

Vindkraften har stor potential i Storbritannien och ett vindkraft kan försörja 200 personer. Idag finns det ca 2400 vindkraftsnurror, som ger tillräckligt med energi till ca 1/2 miljoner medborgare. Men trots detta kan inte all nuvarande energi från vind, våg och tidvatten ersätta mer än fyra av de 125 stycken 40 W-lampor som varje britt behöver varje dag.
Rent tekniskt är det inga problem att skaffa mer energi, men då behöver vi en ofantlig mängd nya kärnkraftverk. Idag har Storbritannien 10 kärnkraftverk, men det krävs 300 nya kärnkraftverk eller 600.000 vindkraftverk, som skulle täcka halva Storbritanniens yta, för att tillgodose behovet av energi som inte är fossil.

Författaren ville själv att bokens titel skulle vara ”Du får räkna ut det själv”.
Vad tror du om våra framtida möjligheter att producera energi tillräckligt för att behålla vår livsstil och vårt ekonomiska system som bygger på tillväxt med ständigt tillförsel av mer energi? Läs hela inlägget här »

Framtidens energi – hur kommer den se ut? Hur ska vi klara energiförsörjningen och samtidigt komma åt problemen med koldioxidutsläppen?
Det här är ett av dom problem som tas upp i det tv-program som Ställ om nu håller på att arbeta fram. Den 12 december sänds programmet ”Lösningar för framtiden” där vi presenterar fem experter/forskare som ger sina förslag på lösningar för framtiden inom sina respektive områden.

Här på Ställ om får ni följa arbetet med hur programmet växer fram och samtidigt lära känna dom fem experterna som vi intervjuar. Först ut blir Tomas Kåberger, generaldirektör för Energimyndigheten. Vi träffade honom hemma i hans kök i villan utanför Göteborg.

Vad tror du om framtidens energi? Kommer sol och vindkraft att kunna täcka upp för delar av dagens beroende av fossil energi. Var med och diskutera här på Ställ om.
Läs hela inlägget här »

Igår protesterade ett trettiotal personer, som investerat pengar i andelsägd vindkraft, utanför Riksdagshuset i Stockholm – mot ny extraskatt på el från vindkraft. Regeringen har tidigare gått ut med att man vill satsa rejält på vindkraften – som ett led i omställningen mot mer förnyelsebar energi. Men enligt demonstanterna motarbetas nu detta – av regeringen själv. Och allt färre privatpersoner satsar nu på vindkraft.

20 000 andelsägare i Sverige
Att köpa en andel i ett vinkraftverk innebär i princip att du själv bekostar din egen elproduktion. Men nu vill Skatteverket, med stöd av Finansdepartementet, lägga en extra skatt på andelsägarna. Skatten ska baseras på mellanskillnaden mellan andelspriset på vindel och elpriserna på den nordiska elbörsen Nordpool, där kraftbolagens kapitalkostnad redan ingår. Det låter kanske krångligt men i praktiken kan man säga att man lägger en kolskatt på grön el.
Läs hela inlägget här »

Mitt under semestern har Vattenfall dragit igång ett storbygge i Västerbotten. Den blivande vindkraftsparken i Fredrika blir en av landets största. Inslag från SVT Västerbottensnytt.

Vattenfall satsar en och en halv miljard kronor på att uppföra parken med sina 40 vindkraftverk. Masterna blir nära hundra meter höga, bladen mäter 45 meter på varje sida navet. Monteringen av masterna kommer att påbörjas vid midsommartid 2010 och väntas vara färdigt till julen samma år. När bygget är färdigt kommer mellan sex och åtta servicetekniker att anställas med placering i Fredrika.

- Strömmen härifrån kommer att räcka till 50 000 villor, säger Vattenfalls byggledare Kenneth Andersson till SVT Västerbottensnytt.

Läs mer på Vattenfalls hemsida och på svt.se/vasterbottensnytt.

I havet utanför Norges kust, mellan Stavanger och Haugesund, står världens första flytande vindkraftverk. Arbetet med att bogsera Hywind till sin plats påbörjades redan i våras, och inom några månader beräknas elproduktionen vara igång. Det skriver Nyteknik i dag. Bakom satsningen står det norska oljebolaget Statoilhydro.

Hywind bogseras från Åmøyfjorden till Karmøy. Foto: Øyvind Hagen / StatoilHydro.

Vindkraftverket Hywind är det första av sitt slag som genomförs i full skala. I somras bogserades de sista delarna till sin slutdestination i havet utanför Karmøy och Hywind står nu på plats i Nordsjön. Turbinen sitter fast i flytelement som i sin tur är förankrade vid havsbotten på 100 meters djup. Enligt Statoilhydro ska det kunna ge dubbelt så mycket energi som ett vindkraftverk på land.

Hywind ska nu testas under en tvåårsperiod med start under hösten. Projektet finansieras av Statoilhydro och Enova, den norska motsvarigheten till Energimyndigheten, och beräknas kosta cirka 460 miljoner norska kronor.

Läs mer om Hywind på Statoilhydros hemsida och i bolagets pdf om projektet.

Vindkraftkapaciteten skulle ha ökat med runt 400 MW i år, men istället väntas utbyggnadstakten halveras. Det uppger branschorganisationen Svensk vindenergi. Den viktigaste orsaken är den svaga kronan. Inslag från SVT Rapport.

Även Dagens Industri rapporterar i dag om den svenska vindkraften. Läs mer i artikeln ”Svensk vindkraft går ned i varv”.

I samband med klimatkrisen har det startats många nya fonder som investerar i grön energi. Men en genomgång som Dagens Nyheter gjort visar att den nya energin är en fondflopp. Förra året föll dessa fonder mer än fonder i andra kategorier.

Fonderna som investerar i ny energi placerar pengarna i företag som har koppling till exempelvis vindkraft, solkraft och teknikutveckling för att rena utsläpp. I artikeln i dagens DN Ekonomi framgår det dock att de fonder som investerat i denna framtidsbransch gått sämre än fonder i andra kategorier. En orsak är finanskrisen. Ny-energifonderna har fallit med 25 procent under det senaste året, vilket kan jämföras med genomsnittet för Sverigefonder som fallit med minus 18. Tidningen har även intervjuat Ditlev Engel, vd för det danska vindkraftföretaget Vestas, som många av fondförvaltarna valt att investera i.

Fondanalytikern Martin Almblad från Fondmarknaden.se tror dock att framtiden ser ljusare ut, främst för att USA och Kina väntas strö pengar över sektorn.
– De kommer att ösa en massa pengar över de här bolagen vilket förhoppningsvis kommer att påverka kurserna positivt. Till det kan läggas att gemene man får ett allt ökat intresse för att vara miljömedveten, säger han till DN Ekonomi.

På Gotland tar man nu emot en strid ström av vindkraftdelar som skeppas hit inför utbyggnaden av den gröna energin. Men även om vindkraften ger nya jobb och miljonvinster, så är det inte alla som jublar över satsningen. Inslag från SVT Östnytt.

Kommunens storsatsning innebär att dagens 150 vindkraftverk ska byggas ut till 500 inom loppet av tio år. Enligt en rapport från kommunen kommer utbyggnaden att ge 330 nya jobb och 150 miljoner i investeringsvinster varje år. Men bland kritikerna höjs röster för att satsningen på den gröna näringen tar för lite hänsyn till naturvärden. Längs Gotlands södra kuster krockar vindkraftverken med de hundratusentals fåglar som flyger förbi.

I måndags bjöds det på fika och musikunderhållning när Mora kommun invigde sin första vindkraftpark. Åtta turbiner snurrar nu på Säliträdberget och Skuruberget strax utanför Mora, som tillsammans ska producera el motsvarande årsförbrukningen för ca 4 500 hushåll. Inslag från SVT Gävledala. Reporter: Gunilla Wikström.

I invigningstalet sade Moras kommunalråd Peter Helander att vindkraftparken är ett led i det arbete som pågår för att göra kommunen till en uthållig kommun. Han sade också att det finns planer på att utveckla vindkraften och skapa fler vindparker.

De svenska vindkraftskooperativen är hotade. En så kallad uttagsskatt som Skatteverket vill driva in upprör både miljörörelsen och vindkraftsbranschen.

I Sverige har 20.000 personer valt att ingå i ett vindkraftskooperativ. Man betalar en slant för en andel i en vindsnurra och får sedan köpa elen till ett lite lägre pris än marknadspriset på el. Men nu har Skatteverket gjort en ny tolkning av skattelagstiftningen som kan göra det dyrare att köpa andelsägd vindel jämfört med att köpa från ett vanligt elbolag.

Tio öre dyrare
Skatten ska tas ut på skillnaden mellan produktionskostanden på vindelen och priset på den nordiska elbörsen, vilket skulle göra elen 10 öre dyrare per kilowatttimme för andelsägarna. Nu ber andelsägarna i ett brev till regeringen att se över frågan. Men regeringen planerar inte några åtgärder. Finansministerns stattsekreterare säger till Rapport att det här är en del av den allmänna inkomsskattelagen.

”Möjligheten dör”
Enligt regeringen gynnas systemet med elcertifikat den förnybara energin tillräckligt men enligt Linda Magnusson, vd för kooperattivet O2 Vindel, kan detta vara döden för möjligheten att köpa andelar i vindkraftskooperativ.

El som kommer från vindkraft går i dag inte att lagra. Men nu hoppas politiker och energiexperter i Tyskland att ny teknik ska göra det möjligt att lagra elen som vätgas.

Den nya tekniken ska prövas i Uckermark i östra Tyskland. Här byggs ett hybridkraftverk där överskottselen från vindkraftverk ska omvandlas till vätgas. I dag är vindkraften en oberäknelig energikälla som är helt beroende av vädret. Om det inte blåser produceras ingen el och om elen förbrukas under tider när konsumenterna inte använder den så går den helt enkelt till spillo, eftersom den inte går att lagra.

Energiexperter i Tyskland tror att tekniken, som ännu är oprövad, kan göra vindkraft till en pålitlig baskraft i framtiden.

Läs mer och lyssna på inslaget som publiceras av Sveriges Radios Ekoredaktion i dag. Consumer energy reports skriver på engelska om gårdagen när Tysklands förbundskansler Angela Merkel lade den första stenen vid bygget.

Energimyndigheten har beviljat sammanlagt 234 miljoner kronor till tre projekt som myndigheten anser har stor betydelse för utbyggnaden av vindkraft i Sverige.

Det är Vindkompaniet, Svevind och Arise Windpower som får stöd. Den totala investeringskostnaden för projekten är omkring 3,6 miljarder kronor.

Projekten gäller dels storskalig vindkraft i fjällmiljö, som Vindkompaniet står för. 30 vindkraftverk ska byggas vid Glötesvålen i Härjedalens kommun, alternativt i Sjisjka i Gällivare kommun. Svevind planerar tolv vindkraftverk i Dragliden i Piteå kommun. På Gabrielsberget i Nordmaling ska 20 av 40 vindkraftverk uppföras, det största projekt som hittills fått tillstånd i Sverige.

Arise Windpower får stöd för tre planerade etableringar i skogsmiljö.
Läs mer på Energimyndighetens hemsida.

Ny vindkraftsstatistik visar fortsatt kraftig ökning.
År 2008 installerades 217 MW vindkraft i Sverige. Det är en kraftig ökning jämfört med åren innan 2007 då den installerade effekten var cirka 60 MW per år. Sammanlagt togs 129 verk i drift år 2008. I slutet av året var den installerade effekten var totalt 1 048 MW fördelat på 1 138 verk.

Ta del av statistiken.