Köpenhamsmötet pågår för fullt just nu och siffror med bud från olika länder om utsläppsminskningar bollas runt. Men vad får minskade koldioxidutsläpp egentligen för effekt på vårt klimat? Om vi lyckas minska utsläppen globalt med en procent till exempel, vad betyder det då för temperaturhöjningen? Det är inte lätt för en vanlig lekman att förstå hur allt hänger ihop och vad olika bud om utsläppsminskningar verkligen betyder. Men för den som är intresserad och vill ta reda på mer själv utan att behöva gå in i alla vetenskapliga rapporter och göra egna uträkningar så finns nu hjälp.
Den välkände klimatforskaren Christian Azar vid Chalmers universitet har tillsammans med sina kolleger tagit fram en enkel modell för såna här beräkningar som var och en kan använda. På webb-sidan Chalmers Climate Calculator hittar du den, och det unika med den är att den även tar hänsyn till osäkerheten som finns i klimatsystemet. Forskarna vet idag att koldioxiden påverkar klimatet, men exakt hur känsligt klimatet är för olika utsläppsnivåer vet man inte säkert. I Christian Azars modell kan man lägga in olika värden, både på utsläppsminskningar och på känslighet i klimatet.
Som modellen ser ut nu går det att räkna ut hur globala förändringar av utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet. Christian Azar arbetar nu med att lägga in olika länder och regioner i modellen så att det även ska gå att räkna ut mer lokala värden. Även effekter från ökad eller minskad avskogning samt infångning av koldioxid i atmosfären ska bli möjligt att räkna på i framtiden. Läs hela inlägget här »
Nya data och ny kunskap om klimatet visar att läget är betydligt allvarligare nu än vad IPCC kom fram till för två år sen.
Detta säger professor Johan Rockström, chef på Stockholm Environment Institute (SEI) och Stockholm Resilience Centre. Han redovisade det aktuella forskningsläget kring den globala uppvärmningen på Naturvårdsverkets årliga Klimatforum, som ägde rum i veckan på Stockholms universitet. Ladda ned Johan Rockströms presentationsbilder.
Enligt Johan Rockström rör vi oss längs IPCCs värsta scenario; sex graders temperaturhöjning vid seklets slut.
Klicka på bilden för att komma till videon.
Titta på den efterföljande diskussionen mellan Johan Rockström, Erland Källén och Svante Bodin ovan.
Johan Rockström menar att riskerna för allvarliga effekter vid en lägre temperaturhöjning är större idag. Man vet också mer om olika tröskeleffekter och Rockström menar att avsmältningen av Arktis sommaris kan vara en sådan tröskeleffekt. Men det finns många andra tröskeleffekter!
Hur uppfattar du de nya forskningsrönen? Kommer de att förändra din syn på människans påverkan kontra de naturliga variationerna?
Fortfarande är okunskapen stor bland allmänheten när det gäller vad som bidrar till utsläppen av växthusgaser. Dom flesta tycks fortfarande ha missat hur avgörande det är med maten vi äter och hur den framställs. Jag har gjort en djupdykning i den senaste attitydundersökningen från Naturvårdsverket som delvis är en ganska sorglig historia om hur vi ser på dom här frågorna.
Svenska Miljöinstitutet
(Här ovan kan du gå in och se hur du själv ligger till vad det gäller koldioxidutsläpp. Se info nedan i artikeln)
För åttonde året i rad kommer Naturvårdsverket med en ny undersökning om hur ”Allmänhetens kunskaper och attityder till klimatförändringarna” ser ut. Det är inga uppseendeväckande resultat som presenteras, men det är intressant att följa hur synen på klimatförändringarna och vad man själv kan göra har förändrats sen första mätningen 2002. Fortfarande finns stora luckor när det gäller synen på maten och jordbruket.
Storbritannien står inför en klimatkatastrof med översvämningar, torka och dödlig hetta, om inte världens ledare enas om ett nytt avtal kring klimatet i Köpenhamn om 50 dagar, varnar Gordon Brown i måndags på Major Economies Forum i London. Där hade det samlats 17 länder som tillsamans står för 80 % av jordens utsläpp. - Kostnaden för att misslyckas i Köpenhamn kommer att överstiga båda världskrigen och den globala depressionen tillsammans, sa Gordon Brown. Men vad oroar egentligen Gordon Brown? Är det verkligen utsläppen av växthusgaser eller är det en kommande brist på gas och olja i Storbritannien inom 5-10 år?
Se videon på BBCs hemsida.
Jag tror att det är många politiker i likhet med Gordon Brown, som har abdikerat från det verkliga problemet – att lösa bristen på gas och olja i närtid. Man vet helt enkelt inte hur det ska gå till. I stället målar man upp en hotbild kring utsläppen av växthusgaser med avsikten att förmå medborgarna att använda mindre olja, utan att behöva berätta sanningen; att vi håller på att glida in i en ny tid med mindre fossil energi, en situation som kommer att bli omvälvande.
Vad tror du? Handlar Köpenhamnsmötet om växthusgaser och klimatförändringar eller om de rika ländernas försök att dölja sitt ekonomiska beroende av olja- gas- och kol?
I veckan samlades 140 av världens ledare för ett klimattoppmöte i New York och ett senare G 20-möte i Pittburgh, torsdag och fredag. Det finns en stor oro för att klimatförhandlingarna kört fast och att klimatkonferensen i Köpenhamn kommer att bli ett fiasko. Ännu har inga rapporter kommit om något genombrott i förhandlingarna.
I FN:s generalförsamling framträdde under tisdagen president Barack Obama, den kinesiska presidenten Hu Jintao, Maldivernas president Mohammed Nashed m fl, och man kan konstatera: De är överens om vad som behöver göras, hur bråttom det är och att klimatförändringen är en global utmaning. Däremot är finansieringen en svår nöt att knäcka, liksom hur mycket de olika länderna ska betala för att minska utsläppen. Det borde ju vara lätt att räkna ut. Ju mer utsläpp desto mer kostar det.
Men här krånglar det till sig! Ska vi räkna in de historiska utsläppen som skett, före 1990? Och hur ska vi räkna och fördela dagens utsläpp? Här är varken Kina eller Indien överens med USA och EU.
Jordens balans håller på att rubbas. Det visar ny svensk forskning som publiceras i tidskriften Nature i dag. Planetens naturliga förmåga att läka sig själv håller på att gå förlorad. Här kan du se hela intervjun med miljöforskaren Johan Rockström, vd Stockholm Environment Institute och professor på Stockholms universitet, som är huvudförfattare till den nya forskningen.
I tiotusentals år har Jorden varit relativt stabil, men nu menar forskaren Johan Rockström att det kan gå riktigt illa för mänskligheten om vi kör på i samma hjulspår.
- Vi har inte tidigare haft insikt om att planeten Jorden i sin helhet riskerar att röra sig i en icke önskvärd riktning, säger Johan Rockström. Läs hela inlägget här »
Age of Stupid är en oerhört pessimistisk framtidsvision av vårt samhälle, där budskapet är hopplöshet och uppgivenhet. Men det är också en film som vill visa att samhället idag inte är hållbart, varken ekologiskt, ekonomiskt eller socialt. Och att det är hög tid att göra något, innan det är för sent. Filmen har världspremiär samtidigt i 43 länder, den 22 september, och visas på nio biografer i Sverige.
När jag såg filmen för några månader sedan orkade jag inte ens se hela filmen, utan gick redan efter trekvart. Då hade budskapet gått fram: Fortsätter vi på den inslagna vägen så hinner vi inte byta kurs och den globala kollapsen är oundviklig.
Jag tycker inte att filmen står på egna ben, utan kräver en uppföljning och diskussion efteråt. Och det är väl så filmen är tänkt att användas. Först ruska om, få oss tänka efter och reflektera över vårt nuvarande sätt att leva och sen diskutera hur vi kan ställa om våra samhällen och undvika kollapsen. Annars är risken stor att Age of Stupid inte blir en väckarklocka, utan i stället ännu ett rop ”vargen kommer”, som ingen lyssnar på.
Vi äter mer och mer kött. Trots att dom flesta känner till vilken roll köttet spelar när det gäller energianvändning och utsläpp av växthusgaser, tycks svensken inte alls vara beredd att ändra sina matvanor. Tvärtom. Köttätandet har ökat med 50 procent på 15 år. Och år 2005 stod den svenska konsumtionen av kött, mjölk och ägg för lika stora utsläpp som hela den svenska bilparken.
Köra bil eller äta kött, lite tillspetsat, men ändå sant. Vill vi bidra till att minska utsläppen av växthusgaser måste vi börja välja, och välja bort.
Köttproduktionen står för uppemot 20 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser, visar siffror från FAO, FN:s jordbruksorganisation.
Och svenskarnas del i detta ökar alltså. Mellan 1990 och 2005 ökade vår köttkonsumtion med 50 procent visar siffror från jordbruksverket som bearbetats av forskningsinstitutet SIK. Nötköttet står för 75 procent av utsläppen, fläsk för 19 och kyckling för 6 procent.
Det kan låta förvirrande eftersom Sverige faktiskt har minskat sina utsläpp av växthusgaser sedan 1990, men nettoutsläppen har ökat med 12.7%. Det visar färska siffror från FN:s klimatpanel. Och det beror främst på att vi avverkar mer skog.
- Det beror helt enkelt på att avverkningarna varit större de senare åren än de var 1990 som man använder som jämförelseår, säger Hans Wrådhe på Naturvårdsverket. Läs hela inlägget här »
Ställ om- redaktionen menar att förvirringen är stor kring hur omfattande Sveriges utsläpp egentligen är. Och om vi överhuvudtaget har minskat våra utsläpp sen 1990, oavsett skogsavverkningen. I reportaget från Svt pratar man procentsiffror. Man redovisar varken storleken på utsläppen för åren 1990 och 2009 eller hur man räknat. Och här finns det många tveksamheter!
Sveriges officiella CO2-utsläpp enligt Naturvårdsverket anges för det mesta till 5900 kg per person, och omfattar enbart växthusgasen koldioxid. Samma myndighet redovisar en lägre siffra 5810 kg per person när utsläppen reduceras med sk. kolsänkor. Ett tredje värde, 7400 kg, från Naturvårdsverket inkluderar två andra växthusgaser metan och lustgas. I samtliga dessa tre värden 5900 kg, 5810 kg och 7400 kg har man inte räknat med utsläpp från internationellt flyg, båttrafik och importvaror.
Om man sen räknar in handeln av varor mellan Sverige och andra länder blir utsläppen över 10 000 kg (utsläpp som sker i andra länder vid tillverkningen av importvaror reducerat med utsläppen från våra exportvaror). Rapport ”Konsumtionens klimatpåverkan” från Naturvårdsverket, nov 2008. Läs hela inlägget här »
Den växande turismen är den snabbast växande utsläppskällan av växthusgaser. När många andra sektorer i samhället sakta minskar sina utsläpp av växthusgaser, ökar istället turismen och därigenom flygresorna. Fortsätter den här utvecklingen kommer turismen år 2060 att stå för större klimatpåverkan än alla andra sektorer.
Den här slutsatsen drar tre av världens främsta transportforskare i en rapport som presenterades idag. Enligt turistbranschens egna beräkningar kommer internationella turistresor, som oftast innebär flyg, att nästan fördubblas inom dom kommande tio åren. Resmålen blir allt mer avlägsna, turisterna bor allt oftare på energislukande anläggningar, samtidigt som dom stannar borta kortare tid. Detta innebär att branschens utsläpp av växthusgaser beräknas öka med över 150 procent fram till år 2035.
Stefan Gössling, professor i Lund som är en av dom som står bakom rapporten, menar att resmönstren måste ändras för att stoppa den här utvecklingen.
Är du beredd att ändra dina resvanor och välja andra resmål för att minska turismens miljöbelasting?
Skriv in och kommentera här på vår blogg!
Hur kunde människan så snabbt anges som huvudorsaken till de globala klimatförändringarna och hur kunde det bli en etablerad sanning inom EU? Hur kunde klimatfrågan flyta upp och bli en huvudfråga inom världspolitiken, på några få år? Jakob Nordangård, doktorand på Linköpings universitet, visar i en studie att klimatfrågan egentligen handlar om några få internationella tongivande aktörers egna maktambitioner att skapa en världsordning som de själva kontrollerar. Och inte en oro för ett allvarligt miljöhot.
Det är få om ens någon som kan redogöra för eller har en aning om hur ”den globala uppvärmningen” kunde växa fram och bli en huvudfråga inom världspolitiken. Hur började det, hur såg processen ut, vilka aktörer och drivkrafter låg bakom att klimatfrågan hamnade i fokus och blev global. Läs hela inlägget här »
Många skulle kalla honom hjälte eller geni, andra kallar honom naiv och klimatpolitiskt farlig. På måndag granskar Vetenskapsmagasinet den danske fysikern Henrik Svensmarks kontroversiella forskning. Om hans teorier stämmer så kan människan frikännas helt från sitt ansvar för den globala uppvärmningen. Men står allt rätt till när det gäller Svensmarks forkning? Vetenskapsmagasinets reporter berättar om mötet med Svensmark.
Resultatet av Vetenskapmagasinets granskning får ni se här i SVT Play.
En ny rapport visar att Indiens utsläpp av växthusgaser kommer att mer än tredubblas under de närmaste två årtiondena. Men rapporten, som är sammanställd av experter på Indiska regeringens uppdrag, visar också att utsläppen per person i Indien kommer att vara mycket lägre än i de stora industiländerna.
Den snabba ekonomiska tillväxten har ökat landets utsläpp dramatiskt
Enligt rapporten kommer Indiens utsläpp av växthusgaser att stiga från ungefär 1,2 miljarder ton idag till mellan 4 och 7 miljarder ton år 2030. Men Indiens miljöminister Jairam Ramesh menar att vi inte behöver oroa oss för hotet, som landets koldioxidutsläpp innebär, eftersom utsläppsnivån per person i Indien aldrig kommer att överskrida nivån i i-länderna.
Idag står Indien för runt fem procent av världens koldioxidutsläpp. Kina, USA och Ryssland ligger högre upp på listan. Den nya rapporten kommer att utgöra grunden för Indiens position i klimatförhandlingarna under Köpenhamnsmötet i december.
Australiens parlament avvisade på torsdagen premiärminister Kevin Rudds ambitiösa miljöplan för att minska utsläppen av växthusgaser. Rudd kan nu komma att tidigarelägga parlamentsvalet.
De konservativa politikerna, som har majoritet i senaten, gjorde gemensam sak med de gröna och oberoende senatorerna och röstade ned det regeringsförslag om dramatiska utsläppsminskningar som var tänkt att börja gälla från första juli 2011.
- Vi kommer att lägga fram förslaget på nytt före årets slut eftersom vi inte vill att landet åker till Köpenhamn utan möjlighet att nå våra mål, sade miljöminister Penny Wong.
I dag inleds ett av de sista förhandlingsmötena inför FN:s klimatkonferens i Köpenhamn i december. Länderna står fortfarande långt ifrån varandra i några av frågorna och förhoppningen är att det extrainsatta mötet i Bonn ska föra förhandlingarna närmre en överenskommelse. Det rapporterar SR Ekot i dag.
För att avtalet i Köpenhamn ska kunna genomföras krävs att länderna är överens om hur avtalet ska se ut. De största frågorna som man fortfarande är oense om handlar om finansiering och växthusgasutsläpp. Motsättningarna står främst mellan i- och u-länder.
Delegaterna i tyska Bonn har till uppgift att omvandla en radda dokument på drygt 300 sidor till en kortare text som ska ligga till grund för klimatkonferensen i Köpenhamn. Enligt Stefan Henningsson, klimatchef på Världsnaturfonden, är det en förutsättning att länderna börjar komma överens om inte avtalet i Köpenhamn ska vara i fara.
– Just nu så finns det otroligt många olika förslag, bara fyra månader innan Köpenhamn. Nu måste man komma överens om att de här förslagen är de som är de rätta när det gäller finansiering, när det gäller att minska utsläpp, när det gäller vilka institutioner som måste byggas upp inom FN, säger Stefan Henningsson till Ekot.
En forskargrupp som studerar glaciärer vid norra Grönland har konstaterat att isen vid Arktis smälter snabbare än vad man tidigare trott. Anledningen är nyupptäckta varma havsströmmar som enligt forskarna gör att glaciären smälter underifrån. Inslag från SVT Rapport.
Forskargruppen som befinner sig i Grönland är oberoende men åker med en expedition som initierats av Greenpeace. En av de glaciärer man studerar är den gigantiska Petermannglaciären på Grönlands nordsida.
- Petermannglaciären har minskat med 150 kvadratkilometer på tio år. Det är del av ett mönster som inte bara gäller Petermannglaciären, utan i princip alla glaciärer i hela världen, säger polarforskaren Jason Box i inslaget.
I höstas sände SVT den uppskattade miljöserien 2020. Nu kan du se den igen här på Ställ om. Under sommaren repriserar vi hela serien med ett nytt avsnitt varje fredag. I avsnitt fyra handlar det om en för många nästan ovärderlig ägodel – bilen. Kommer vi att kunna köra lika mycket år 2020 som vi gör nu?
I programmet besöker programledaren Anders Nord bland annat Volkswagen där man utvecklar bilar som kan köra sig själva och varna för olyckor och trafikstockningar. Men finns det några alternativ till bilen i framtiden? Är spårbilar lösningen? I Uppsala får Anders en provtur tillsammans med Kjell Dahlström, generaldirektör för SIKA och en av spårbilarnas främsta förespråkare.
Programserien 2020 sändes under november och december 2008. I åtta avsnitt söker Anders Nord upp människor som har en idé om hur vi ska bära oss åt för att klara utmaningar som klimatförändringar, utfiskning och övergödning. Anders besöker visionärer och experter inom olika områden för att fråga hur det borde se ut år 2020. Avsnittet sändes den 1 december 2008. Läs mer om serien och chattar från programmen här.
I höstas sände SVT den uppskattade miljöserien 2020. Nu kan du se den igen här på Ställ om. Under sommaren repriserar vi hela serien med ett nytt avsnitt varje vecka. I dag är det dags för avsnitt nummer två, där programledaren och Ställ om-medarbetaren Anders Nord tar tag i frågan om flygets framtid.
Programledaren Anders Nord träffar en framgångsrik biobränsleforskare som påstår att hon snart har lösningen på hur flyget ska kunna bli mer miljövänligt. Ett flygbränsle gjort av biomassa är hennes lösning. I programmet berättar också Airbus chefsingenjör om hur företaget letar lösningar för att göra flyget mer miljövänligt. A380 heter deras största passagerarflygplan som rymmer 850 passagerare och Anders får en rundtur i fabriken där framtidens flygplan byggs.
Programserien 2020 sändes under november och december 2008. I åtta avsnitt söker Anders Nord upp människor som har en idé om hur vi ska bära oss åt för att klara utmaningar som klimatförändringar, utfiskning och övergödning. Anders besöker visionärer och experter inom olika områden för att fråga hur det borde se ut år 2020. Avsnittet sändes den 17 november 2008. Läs mer om serien och chattar från programmen här.
Årets Tällberg forum har inletts och i år är det klimatfrågan som står i centrum. 600 personer från 77 länder ska diskutera hur man ska få världens beslutsfattare att se vikten av att minska utsläppen av växthusgaser.
- Här är man i en informell stämning med personer från näringsliv och forskning. Jag tror vi måste bryta ner murar mellan olika ämnesområden för att lösa problemen, säger diplomaten och styrelseledamoten i Tällberg Foundation, Jan Eliasson, som också ser opinionsbildning som oerhört viktigt för möjligheterna att minska utsläppen av växthusgaser.
I december ska världens ledare träffas i Köpenhamn för en klimatkonferens som handlar om nödvändigheten av att minska utsläppen. Inför den konferensen har bland andra FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan inlett en världsomspännande kampanj för att få oss att förstå att tiden håller på att rinna ut om vi ska kunna göra något åt klimathotet.
På Ställ om har vi valt att blicka framåt och inte fastna i alla problem kring klimat och enregi. Vad vi behöver nu är lösningar för framtiden, förslag på hur vi ska klara omställningen till ett mer hållbart samhälle. Se alla framtidslösningar
Tankar om klimat
Ställ om har mött en rad välkända personer med olika bakgrund och olika infallsvinklar för att höra om deras syn på klimathotet. Hör Hans Rosling, Bodil Jönsson, Christer Sanne, Folke Tersman m fl. Se alla Tankar om klimat
Omställaren - från ord till handling
Vad vi gör spelar roll. Omställaren är en serie om vanliga människors insatser för att ställa om sina egna och andras liv. Se alla Omställare
Energi- och klimatsmart?
Ställ om:s klimat- och energiexpert Martin Saar har under året skrivit krönikor med utgångspunkt från sambandet mellan energi, ekonomi och ekologi. Läs Martins reflektioner
Traktorn fast i dieselträsket
I maj 2008 gjorde Ställ om ett reportage om problemen för biogasproduktionen i lantbruket och vilken potential den har. Något som fick får stort genomslag efter att detta reportage.
Se reportaget om biogasen
SVT Play
