Rapports Sifoundersökning bekräftar Naturvårdsverkets senaste undersökning från november, 2008. Kvinnor till skillnad mot män, i åldern 30 till 49 år, är beredda att sänka sin standard, för att minska klimathotet. Kvinnorna tycker också, 60 % mot männens 49 %, att klimathotet beskrivs rätt av forskarna.  Klimatfrågan har alltså ett genusinslag, och att män och kvinnor uppfattar klimathotet olika starkt.

Rapport har låtit göra en Sifoundersökning för att ta reda på hur medborgarna upplever forskarnas beskrivning av klimathotet och om man är beredd att sänka sin levnadsstandard, genom att minska sin inkomst – för att bekämpa växthusgaserna. Undersökningen omfattar 1000 personer i hela Sverige. Förutom ålder och kön finns svaren uppdelade på regioner, sysselsättning, facktillhörighet och partisympatier. Resultaten i undersökningen bekräftas också av tidigare mätningar bl a inom projektet ”Konsumera Smartare och minska växthuseffekten”.
Läs hela inlägget här »

Hur kunde människan så snabbt anges som huvudorsaken till de globala klimatförändringarna och hur kunde det bli en etablerad sanning inom EU? Hur kunde klimatfrågan flyta upp och bli en huvudfråga inom världspolitiken, på några få år?  Jakob Nordangård, doktorand på Linköpings universitet, visar i en studie att klimatfrågan egentligen handlar om några få internationella tongivande aktörers egna maktambitioner att  skapa en världsordning som de själva kontrollerar. Och inte en oro för ett allvarligt miljöhot.

Det är få om ens någon som kan redogöra för eller har en aning om hur ”den globala uppvärmningen” kunde växa fram och bli en huvudfråga inom världspolitiken. Hur började det, hur såg processen ut, vilka aktörer och drivkrafter låg bakom att klimatfrågan hamnade i fokus och blev global. Läs hela inlägget här »

Att dammsuga atmosfären på koldioxid, för att mildra växthuseffekten, framstår allt mer som en nödvändighet. Det menar den brittiska vetenskapsakademien, Royal Society, i en ny rapport.

I studien varnar forskarna för att om inget görs omdelebart för att minska utsläppen av växthusgaser blir mänskligheten beroende av tekniker där konsekvernserna inte är kartlagda.

- Klarar vi inte utmaningen att snabbt ersätta användningen av fossila bränslen med andra energikällor kan vi bli tvugna att manipulera klimatet i motsatt riktning om det skulle utvecklas mot IPCCs mest skräckfyllda scenarier. Men frågan är om mänskligheten är mogen uppgiften att styra klimatet, säger Sven Kullander, ordförande i Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott.

Läs hela inlägget här »

I höstas sände SVT den uppskattade miljöserien 2020. Nu kan du se den igen här på Ställ om. Under sommaren repriserar vi hela serien med ett nytt avsnitt varje vecka. I dag är det dags för avsnitt nummer två, där programledaren och Ställ om-medarbetaren Anders Nord tar tag i frågan om flygets framtid.

Programledaren Anders Nord träffar en framgångsrik biobränsleforskare som påstår att hon snart har lösningen på hur flyget ska kunna bli mer miljövänligt. Ett flygbränsle gjort av biomassa är hennes lösning. I programmet berättar också Airbus chefsingenjör om hur företaget letar lösningar för att göra flyget mer miljövänligt. A380 heter deras största passagerarflygplan som rymmer 850 passagerare och Anders får en rundtur i fabriken där framtidens flygplan byggs.

Programserien 2020 sändes under november och december 2008.  I åtta avsnitt söker Anders Nord upp människor som har en idé om hur vi ska bära oss åt för att klara utmaningar som klimatförändringar, utfiskning och övergödning. Anders besöker visionärer och experter inom olika områden för att fråga hur det borde se ut år 2020.  Avsnittet sändes den 17 november 2008. Läs mer om serien och chattar från programmen här.

I Aktuellts klimatdebatt gick Svante A och Lars B i klinch, men är de egentligen inte ganska överens? På Ställ om var kommentarerna många efter debatten.

På Ställ om har vi berättat om flera bra medborgarinitiativ, som ytterst handlar om att bli kvitt vårt beroende av olja, kol och naturgas och därmed minska utsläppen av klimatgaser. Och de är alla värda att uppmärksammas och spridas. Den omställning av samhället som vi redan är inne i eller kommer att surfa in i, vare sig vill eller inte, kommer att påverka oss alla i vardagen.
För att underlätta omställningen behöver vi skapa ett medvetande bland människor om konsekvenserna av omställningen m a o hur vi ska kunna ”ratta” våra samhällen med mindre energi och vad det kommer att innebära för oss som medborgare.

Det tycker jag debatten mellan Lars Bern och Svante Axelsson i Aktuellt handlar om, som vi lagt ut på Ställ om. Deras olika uppfattningar speglar myntets två sidor. Svante å sin sida förlitar sig på IPCC och de olika forskarrapporter som lagts fram och deras bedömning om att människans utsläpp till 95 % sannolikhet är huvudorsaken (mer än 50 %) till klimatförändringarna. Lars Bern å andra sidan bekymrar sig för den kommande bristen på olja och fossil energi som utgör 80 % av vår energi på jorden. I Sverige 70 % om man också räknar in uran.

Pratar inte både Svante och Lars egentligen om samma sak. Klimatförändringar och fossilenergiberoendet?  Spelar det nån roll vem som har rätt, då de egentligen har en likartad problemformulering och vill samma sak!?  Bli av med koldioxiden och bli kvitt oljeberoendet. Deras minsta gemensamma nämnare är stor, mycket stor, om man vill se den och erkänna den.
Man behöver inte alltid argumentera emot, utan i stället försöka se myntet två sidor och fundera över om man i likhet med Lars Bern ska känna oro för hur och om vi kan klara av att upprätthålla vår levnadsstandard i vår samhällen med mindre olja, kol och naturgas i framtiden. Eller som Svante känna samma oro för samhällets utveckling, men på  grund av ökande växthusgaser.

”Klimatet delar forskarvärlden” var en av rubrikerna i gårdagens Aktuellt. I sändningen öppnade man upp för debatt med de som anser att vi inte står inför ett klimathot. ”År 2009 och tillbaka på ruta ett” skriver David Jonstad på Arbetarens klimatblogg.

I gårdagens Aktuellt sändes ett inslag från klimatseminarierna som ägt rum under dagen i Stockholm, tillsammans med debatten här ovanför om klimatkrisen. Till studion hade man bjudit in Lars Bern från Stockholmsinitiativet, som inte anser att vi står inför ett klimathot, och Svante Axelsson, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen, som anser det motsatta.

”SVT Aktuellt släpper in klimatförnekare i studion med den journalistiska utgångspunkten: “Har vi råd med FN:s klimatpolitik?” (underförstått: “Är det kanske bättre att bara strunta i det där med klimathotet?”).”

Läs David Jonstads inlägg på Arbetarens klimatblogg och klimatmagasinet Effekt.  Gå in på The Climate Scam för att läsa vad Lars Berns anhängare tyckte om debatten. Se extramaterial och sändningen på Aktuellts hemsida.

Apropå vårat reportage om mjölken här på Ställ om: Nu ska International Dairy Federation ska ta fram en standard för hur utsläppen av koldioxid vid mjölkproduktion ska mätas. Det skriver Lantbrukets Affärstidning idag.

Uppgiften om hur mycket koldioxid som släpps ut vid produktionen av en liter mjölk kan variera kraftigt beroende på hur siffran beräknats och vilka led i produktionen som tagits med. Ska produktionen av kons foder vara med? Transporten? Mejeriets utsläpp?

I ett nystartat projekt ska nu mejeriorganisationen International Dairy Federation, IDF, försöka ta fram en standardiserad och internationellt jämförbar beräkningsmodell för en livscykelanalys för mjölk. Forskare från flera olika länder ska enas om vilka delar i produktionsledet som ska finnas med och vilka som ska tas bort i en sådan beräkningsmodell. IDF hoppas få med sig även FN:s livsmedelsorgan FAO på projektet, skriver danska Mejeriforeningen.

Forskarna träffas för första gången i juni i år och deras rapport och beräkningsmodell ska presenteras under 2010.

Se vårat inslag om mjölken:

Se tidigare kommentarer eller gå in och diskutera på SVT Opinion.

Ramanathan Veerabhadran, professor vid Scripps Institution of Oceanography i San Diego och den som upptäckte de ”bruna molnens” stora betydelse för klimatet, lanserar nu ett eget projekt för att stoppa utsläppen av sotpartiklar. Han anser att FN:s klimatpanel IPCC inte tillräckligt tydligt redovisat sotpartiklarnas bidrag till växthuseffekten. Därför riskerar vi nu missa chansen att snabbt minska jordens uppvärmning.

Veden bov i dramat
Dilemmat är att de bruna moln av smog som omger världens städer är sammansatta av olika slags partiklar, aerosoler. Där finns reflekterande, vita partiklar från framförallt svavelutsläpp. Dessa kyler jorden genom att ljus reflekteras ut från atmosfären. Men i de bruna molnen finns också sotpartiklar som absorberar ljus och därmed bidrar till jordens uppvärmning.

Sotpartiklarnas bidrag till växthuseffekten har i IPCC:s sammanfattning maskerats genom att de bakats ihop med de kylande svavelpartiklarna. Och problemet är inte begränsat till städerna. På landsbygden i tredje världen används ofta ved för både matlagning och uppvärmning, och utsläppen av sotpartiklar blir enorma.

Enligt Veerabhadran står sotpartiklar för mellan 20 och 50 procent av den just nu pågående uppvärmningen av jorden. Och eftersom sotpartiklar är kortlivade, de tillbringar bara några veckor i atmosfären innnan de försvinner, skulle minskade utsläpp få effekt direkt.

Nya ugnar för matlagning
- Genom att eliminera sotutsläppen kan vi köpa oss tid. Men det får inte bli en ursäkt för att låta bli att skära ner på koldioxidutsläppen, säger Ramanathan Veerabhadran.

Enligt hans beräkningar skulle två tredjedelar av sotpartiklarna försvinna från atmosfären om man i länder som Indien och Kina slutade använda ved för matlagning. Därför har han nu startat ett projekt på den indiska landsbygden för att introducera nya ugnar med effektivare förbränning samt soldrivna ugnar. Den stora utmaningen anser han är att motivera redan fattiga människor till bytet och att finansiera omställningen.

- De här människorna borde få något slags ”kolkredit” så att de tjänar ekonomiskt på att byta till ny teknik, säger Veerabhadran.

En disig himmel full av små partiklar från föroreningar kan motverka växthuseffekten.

Det har länge varit känt att vita moln hjälper till att kyla ner jordens klimat genom att solljus och värme reflekteras ut från atmosfären. Men nu har det visat sig att moln med många partiklar också kan bidra till att gröna växter absorbera mer koldioxid. Det skulle alltså innebära att mer växthusgas försvinner ur atmosfären

Gröna växter binder kol genom fotosyntesen, där koldioxid och vatten omvandlas till syre och olika sockerarter. I en artikel i veckans nummer av tidskriften Nature visar en forskargrupp att fotosyntesen blir mer effektiv om bladen träffas av indirekt solljus som sprids från partiklar i luften, än om solljuset träffar växterna direkt.

Detta beror på att en större yta på bladen utnyttjas när ljuset kommer från alla håll. Under en klar himmel med direkt solljus hamnar stora delar av växterna i skugga.

Enligt forskarna har de ökade föroreningarna haft det positiva med sig att mängden kol som binds i marken ökat med 10 procent från 1960 fram till 2000-talet.

Med bättre rening försöker man nu minska bland annat antalet svavelpartiklar i atmosfären, eftersom de är skadliga för människors hälsa. Men risken är alltså att bättre rening samtidigt förstärker växthuseffekten.

Läs mer om global dimming. Eller på svenska – global fördunkling. Mer om global dimming i Nature.