Förnybar energi från vind, sol och biobränslen kan inte på långa vägar ersätta olja, kol och gas. Ska vi bli av med vårt fossila beroende krävs en storsatsning på kärnkraft eller solenergi från Sahara eller bådadera. Andra alternativ är att förändra vår livsstil rejält eller minska befolkningen på jorden. Den här drastiska slutsatser dras i boken ”Sustainable Energy without the hot air”, årets mest lästa bok i Storbritannien om energi och klimat.
Det är en bok som gått nästan obemärkt förbi i Sverige, trots att den tar upp energiproblematiken på ett nytt och annorlunda sätt med hjälp av en ny ” 40 Watts pedagogik”.

Författaren till boken, David MacKay, är professor i fysik vid Cambridge university i Storbritannien. Så här berättar han själv om upprinnelsen till boken:

David MacKay jämför all energianvändning med en 40 Watts lampa. Ett hett bad per dag t ex  motsvarar fem stycken 40 Watts lampor som brinner dygnet runt året runt. En brittisk medborgare använder energi som motsvarar 125 stycken 40 W lampor som brinner hela tiden. Det motsvarar 125 kWh per dag och person. Frågan han ställer är: Hur kan man reducera antalet 40 Watts lampor?

Vindkraften har stor potential i Storbritannien och ett vindkraft kan försörja 200 personer. Idag finns det ca 2400 vindkraftsnurror, som ger tillräckligt med energi till ca 1/2 miljoner medborgare. Men trots detta kan inte all nuvarande energi från vind, våg och tidvatten ersätta mer än fyra av de 125 stycken 40 W-lampor som varje britt behöver varje dag.
Rent tekniskt är det inga problem att skaffa mer energi, men då behöver vi en ofantlig mängd nya kärnkraftverk. Idag har Storbritannien 10 kärnkraftverk, men det krävs 300 nya kärnkraftverk eller 600.000 vindkraftverk, som skulle täcka halva Storbritanniens yta, för att tillgodose behovet av energi som inte är fossil.

Författaren ville själv att bokens titel skulle vara ”Du får räkna ut det själv”.
Vad tror du om våra framtida möjligheter att producera energi tillräckligt för att behålla vår livsstil och vårt ekonomiska system som bygger på tillväxt med ständigt tillförsel av mer energi? Läs hela inlägget här »

Köpenhamsmötet pågår för fullt just nu och siffror med bud från olika länder om utsläppsminskningar bollas runt. Men vad får minskade koldioxidutsläpp egentligen för effekt på vårt klimat? Om vi lyckas minska utsläppen globalt med en procent till exempel, vad betyder det då för temperaturhöjningen? Det är inte lätt för en vanlig lekman att förstå hur allt hänger ihop och vad olika bud om utsläppsminskningar verkligen betyder. Men för den som är intresserad och vill ta reda på mer själv utan att behöva gå in i alla vetenskapliga rapporter och göra egna uträkningar så finns nu hjälp.

Den välkände klimatforskaren Christian Azar vid Chalmers universitet har tillsammans med sina kolleger tagit fram en enkel modell för såna här beräkningar som var och en kan använda. På webb-sidan Chalmers Climate Calculator hittar du den, och det unika med den är att den även tar hänsyn till osäkerheten som finns i klimatsystemet. Forskarna vet idag att koldioxiden påverkar klimatet, men exakt hur känsligt klimatet är för olika utsläppsnivåer vet man inte säkert. I Christian Azars modell kan man lägga in olika värden, både på utsläppsminskningar och på känslighet i klimatet.

Som modellen ser ut nu går det att räkna ut hur globala förändringar av utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet. Christian Azar arbetar nu med att lägga in olika länder och regioner i modellen så att det även ska gå att räkna ut mer lokala värden. Även effekter från ökad eller minskad avskogning samt infångning av koldioxid i atmosfären ska bli möjligt att räkna på i framtiden. Läs hela inlägget här »

Handel med utsläppsrätter – det är en metod som många (t ex ekonomen Klas Eklund här på Ställ om) föreslår som en metod för att minska dom totala utsläppen av koldioxid. Saken kommer att avhandlas på Köpenhamnsmötet som börjar om några dagar.

Men frågan är om den här typen av ekonomiska styrmedel verkligen är rätt medicin för att minska utsläppen. Den animerade filmen ”The Story of Cap&Trade” är en kritisk granskning av systemet och hur det har organiserats i USA. Filmen är en uppföljning på ”The Story of Stuff” som setts av miljoner människor runt om i världen. Den nya filmen ”The Story of Cap&Trade” är också ett angrepp på etablissemanget. Handeln med utsläppsrätter kommer, enligt filmen, att ytterligare  göda företagen på Wall Street. Cap & Trade reder ut begreppen och hjälper dig som inte riktigt förstått hur handeln med utsläppsrätter fungerar.

Klicka på bilden för att komma till filmen.

Redan efter 72 timmar har över 50.000 människor varit inne och tittat på Cap &Trade och lyssnat på Annie Leonard, som tillsammans med Free Range Studios, Climate Justice Now! and Durban Group for Climate Justice står bakom filmen.
Tidningen New York Times skriver att filmen enkelt förklarar hur systemet med utsläppsrätter fungerar och att den stora vinnaren med handeln är Wall Street.

Vad tycker du? Är handel med utsläppsrätter en framkomlig väg för att ställa om till ett fossilfritt samhälle?

Läs hela inlägget här »

Det är nu bara drygt en månad kvar till klimattoppmötet i Köpenhamn. Förhandlingarna för att göra det möjligt att nå ett avtal under mötet pågår intensivt, men allt fler bedömare befarar att Köpenhamnsmötet bara kommer att resultera i en tumme, att förväntningarna om stora och bindande åtagande när det gäller att begränsa dom globala utsläppen av koldioxid kommer på skam i december.
Men frågan är hur avgörande det är att det verkligen blir ett avtal i Köpenhamn.
Ställ om pratade idag med Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria på KTH i Stockholm, om risker och möjligheter med Köpenhamnsmötet i december:

Foto: Dan Hansson/Svd/SCANPIX

Hur ser du på möjligheten att man kommer fram till ett avtal vid Köpenhamnsmötet?
- Min bedömning är att man kommer fram till en uppgörelse, men att den inte blir bindande och inte lika långtgående som man hoppats på. Läs hela inlägget här »

Idag avslutas ett av de viktigaste förhandlingsmötena inför klimatmötet i Köpenhamn i december. Ställ om har varit i kontakt med Jonathan Sundquist som befinner sig i Bangkok och följer klimatförhandlingarna på plats. Jonathan skriver för organisationen ”Adopt a Negotiator” och berättar att förhandlingarna inför Köpenhamn faktiskt börjat röra på sig, men att de behöver snabbas på ytterligare. Parterna har börjat säga vad gränsen går för dem och vad de står för.

- Och det är först då man kan börja förhandla kring saker på riktigt,  menar Jonathan. Den förhandlingstext som nu finns på bordet har också blivit kortare, från ungefär 200 sidor till 100 sidor, vilket är ett tecken på att det faktiskt går framåt.

- När man hör att EU ska vara en av de mest progressiva parterna i dessa förhandlingar så förväntar man sig höra att de ska göra mer än vad de faktiskt gör. I svensk media talas det ofta om att EU går mot ett 30-procentigt utsläppsmål och det låter som man redan är där. Men sanningen är den att EU fortfarande ligger fast vid sina 20 %, säger Jonathan.
Läs hela inlägget här »

Vi äter mer och mer kött. Trots att dom flesta känner till vilken roll köttet spelar när det gäller energianvändning och utsläpp av växthusgaser, tycks svensken inte alls vara beredd att ändra sina matvanor. Tvärtom. Köttätandet har ökat med 50 procent på 15 år. Och år 2005 stod den svenska konsumtionen av kött, mjölk och ägg för lika stora utsläpp som hela den svenska bilparken.

Köra bil eller äta kött, lite tillspetsat, men ändå sant. Vill vi bidra till att minska utsläppen av växthusgaser måste vi börja välja, och välja bort.
Köttproduktionen står för uppemot 20 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser, visar siffror från FAO, FN:s jordbruksorganisation.
Och svenskarnas del i detta ökar alltså. Mellan 1990 och 2005 ökade vår köttkonsumtion med 50 procent visar siffror från jordbruksverket som bearbetats av forskningsinstitutet SIK.
Nötköttet står för 75 procent av utsläppen, fläsk för 19 och kyckling för 6 procent.

Läs hela inlägget här »

Det kan låta förvirrande eftersom Sverige faktiskt har minskat sina utsläpp av växthusgaser sedan 1990, men nettoutsläppen har ökat med 12.7%. Det visar färska siffror från FN:s klimatpanel. Och det beror främst på att vi avverkar mer skog.

- Det beror helt enkelt på att avverkningarna varit större de senare åren än de var 1990 som man använder som jämförelseår, säger Hans Wrådhe på Naturvårdsverket. Läs hela inlägget här »

Många medborgare förfasar sig över allt avfall och framför allt alla förpackningar, som väller över oss, både hemma, ute på stan, i parker och tunnelbana. Och visst det är ingen munter syn. Det visar verkligen baksidan av vårt konsumtionssamhälle. Idag slänger de svenska hushållen dubbelt så mycket hushållsavfall som för 15 år sedan. Över 500 kg per person och år varav mycket är förpackningar enligt Avfall Sverige. Det finns en tro att en stor del av våra koldioxidutsläpp kommer från förpackningar. Så löser vi förpackningsfrågan så är vi i hamn, men inget kan vara mer fel!

Livscykelanalyser av bl a livsmedel och drycker som SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik, gjort visar att utsläppen från själva förpackning i de flesta fall är minimal.  
Läs hela inlägget här »

Vattenfall sjunker allt djupare ned i kolträsket och släpper nu ut lika mycket koldioxid som hela Sverige per år. Och vad gör Vattenfall och regeringen åt detta?  Kan biokolmetoden, även kallad Terra Preta  bli räddningen. Den  användes redan för tusentals år sedan av indianerna i Amazonas.

 
Redan 2005 uttalade sig Maud Olofsson om att hon inte kunde tolerera att statligt ägda Vattenfall investerar i den smutsigaste energiproduktionen vi känner till. Och ändå tilläts Vattenfall i början av 2009 att  genomföra köpet av företaget Nuon, som har en energimix där 96,5 % är kol! Därför välkomnas näringsminister Maud Olofssons och miljöminister Andreas Carlgrens besked i juni, om att ägardirektiven ska ändras för Vattenfall.
Läs hela inlägget här »

I dag inleds ett av de sista förhandlingsmötena inför FN:s klimatkonferens i Köpenhamn i december. Länderna står fortfarande långt ifrån varandra i några av frågorna och förhoppningen är att det extrainsatta mötet i Bonn ska föra förhandlingarna närmre en överenskommelse. Det rapporterar SR Ekot i dag.

För att avtalet i Köpenhamn ska kunna genomföras krävs att länderna är överens om hur avtalet ska se ut. De största frågorna som man fortfarande är oense om handlar om finansiering och växthusgasutsläpp. Motsättningarna står främst mellan i- och u-länder.

Delegaterna i tyska Bonn har till uppgift att omvandla en radda dokument på drygt 300 sidor till en kortare text som ska ligga till grund för klimatkonferensen i Köpenhamn. Enligt Stefan Henningsson, klimatchef på Världsnaturfonden, är det en förutsättning att länderna börjar komma överens om inte avtalet i Köpenhamn ska vara i fara.

– Just nu så finns det otroligt många olika förslag, bara fyra månader innan Köpenhamn. Nu måste man komma överens om att de här förslagen är de som är de rätta när det gäller finansiering, när det gäller att minska utsläpp, när det gäller vilka institutioner som måste byggas upp inom FN, säger Stefan Henningsson till Ekot.

På Ekots hemsida kan du lyssna på hela inslaget och höra ett samtal med chefsförhandlaren Anders Turesson från P1 Morgon.

Bara ett av de femton miljömål som riksdagen satt upp kommer sannolikt att nås i Sörmland, visar en ny rapport. Värst ser det ut för det mål som ska begränsa effekterna på klimatet. Det skriver SVT Östnytt.

Utvärderingen av miljömålen har gjorts av Skogsstyrelsen och länsstyrelsen i Sörmland, och resultatet visar att flera av de regionala målen blir svåra att nå. Mörkast ser det ut för det mål som ska begränsa påverkan på klimatet. Istället för att hejda utsläppen av koldioxid förväntas utsläppen istället öka och påverkan på klimatet bli större än tidigare.

- Det handlar i Sörmland om två saker. Dels SSAB som släpper ut mycket koldioxid, dels om att transporterna i länet ökar, säger Maria Gustavsson, utredare på länsstyrelsen i Sörmland, till SVT Östnytt.

Miljömålen är fastslagna av riksdagen och rör en rad olika områden, bland annat levande skogar, giftfri miljö och ett hav i balans. För hela landet finns sexton miljömål uppsatta, i Sörmland är det femton som är aktuella. Läs mer om utvärderingen på länsstyrelsens hemsida, där du även kan ta del av rapporten om Sörmlands miljömålsarbete. Läs mer om hur ditt län klarar målen på Miljömålsportalen.

En forskargrupp som studerar glaciärer vid norra Grönland har konstaterat att isen vid Arktis smälter snabbare än vad man tidigare trott. Anledningen är nyupptäckta varma havsströmmar som enligt forskarna gör att glaciären smälter underifrån. Inslag från SVT Rapport.

Forskargruppen som befinner sig i Grönland är oberoende men åker med en expedition som initierats av Greenpeace. En av de glaciärer man studerar är den gigantiska Petermannglaciären på Grönlands nordsida.

- Petermannglaciären har minskat med 150 kvadratkilometer på tio år. Det är del av ett mönster som inte bara gäller Petermannglaciären, utan i princip alla glaciärer i hela världen, säger polarforskaren Jason Box i inslaget.

I höstas sände SVT den uppskattade miljöserien 2020. Nu kan du se den igen här på Ställ om. Under sommaren repriserar vi hela serien med ett nytt avsnitt varje fredag. I avsnitt fyra handlar det om en för många nästan ovärderlig ägodel – bilen. Kommer vi att kunna köra lika mycket år 2020 som vi gör nu?

I programmet besöker programledaren Anders Nord bland annat Volkswagen där man utvecklar bilar som kan köra sig själva och varna för olyckor och trafikstockningar. Men finns det några alternativ till bilen i framtiden? Är spårbilar lösningen? I Uppsala får Anders en provtur tillsammans med Kjell Dahlström, generaldirektör för SIKA och en av spårbilarnas främsta förespråkare.

Programserien 2020 sändes under november och december 2008.  I åtta avsnitt söker Anders Nord upp människor som har en idé om hur vi ska bära oss åt för att klara utmaningar som klimatförändringar, utfiskning och övergödning. Anders besöker visionärer och experter inom olika områden för att fråga hur det borde se ut år 2020.  Avsnittet sändes den 1 december 2008. Läs mer om serien och chattar från programmen här.

I höstas sände SVT den uppskattade miljöserien 2020. Nu kan du se den igen här på Ställ om. Under sommaren repriserar vi hela serien med ett nytt avsnitt varje vecka. I dag är det dags för avsnitt nummer två, där programledaren och Ställ om-medarbetaren Anders Nord tar tag i frågan om flygets framtid.

Programledaren Anders Nord träffar en framgångsrik biobränsleforskare som påstår att hon snart har lösningen på hur flyget ska kunna bli mer miljövänligt. Ett flygbränsle gjort av biomassa är hennes lösning. I programmet berättar också Airbus chefsingenjör om hur företaget letar lösningar för att göra flyget mer miljövänligt. A380 heter deras största passagerarflygplan som rymmer 850 passagerare och Anders får en rundtur i fabriken där framtidens flygplan byggs.

Programserien 2020 sändes under november och december 2008.  I åtta avsnitt söker Anders Nord upp människor som har en idé om hur vi ska bära oss åt för att klara utmaningar som klimatförändringar, utfiskning och övergödning. Anders besöker visionärer och experter inom olika områden för att fråga hur det borde se ut år 2020.  Avsnittet sändes den 17 november 2008. Läs mer om serien och chattar från programmen här.

I Bonn, Tyskland, avslutades på fredagen en stor konferens om ett nytt globalt klimat-avtal. Runt 4.000 delegater har diskuterat hur den lagtext ska se ut, som ska ligga till grund för det stora klimatmötet i Köpenhamn om ett halvår. Se inslaget från Rapport.

Deltagare säger att Bonn-konferensen har lett till framsteg, men oenigheten om hur minskade koldioxidutsläpp ska betalas är stor, och flera frågor är ännu olösta.

För att ett globalt klimatavtal ska kunna bli verklighet i december måste knäckfrågan om finansieringen av klimatnotan lösas. För vem ska egentligen betala för åtgärderna?

Läs hela inlägget här »

Jordbruket är idag totalt beroende av diesel för att driva sina fordon och maskiner. Kunde man ersätta den dieseln med gödselbaserad biogas istället så skulle det kunna innebära en utsläppsminskning från jordbruket med 180%. Men som vi berättade i ett reportage här på ”Ställ om” så får man inte köra traktor på biogas i Sverige – och det är inte så lätt att svara på varför. Intresset finns, tekniken finns – men byråkratin står i vägen.

I vårat första inslag om biogas för traktorer besökte vi ekobonden Kurt Hansson på hans gård i Sala. Han har kämpat i 10 år för att få stöd för tillverkning av biogas – biogasen tänkte han göra av restprodukter och odlade grödor från gården. Han har också, i fem år, försökt få stöd för att konvertera sin traktor så att den kan drivas av hans egentillverkade biogas. Ett stort steg mot den självförsörjande gården och ett jordbruk fritt från fossila bränslen. Läs hela inlägget här »

Att köpa fisk och skaldjur med gott miljösamvete kan vara svårt i dessa dagar. Både enegianvändningen och utsläppen är stora. Men mycket görs för att ställa om till ett mer miljövänligt fiske. Till exempel styrs allt mer havskräftfiske över till burfångst istället för trål. Rapport gav sig ut med Sveriges pionjär när det gäller KRAV-märkt kräftfiske.

Inslaget visar att fiskemetoden är helt avgörande för hur mycket utsläpp som sker när man fångar havskräftor med bur istället för med trål. Enligt SIK så ligger utsläppen vid trålfiske på 32 kg koldioxid per kg fångade havskräftor, men fångas havskräftorna med bur så blir utsläppen en tredjedel så stora – 11 kg per kg havskräftor.

Att man dessutom slipper mosa en stor del av fångsten – och slipper dra upp en massa oönskad bifångst – i trålen är ju två andra argument för godare havskräftor.

Läs mer om KRAV-märkt fisk och skaldjur:
Hållbart fiske.
Njut med gott samvete.

För att klara klimatförändringarna och de stigande oljepriserna så måste jordbruket minska sitt beroende av fossilt bränsle. Det är de allra flesta överens om idag. Det handlar dels om att bli kvitt konstgödsel och bekämpningsmedel och dels att ersätta dieseln i traktorerna. En ersättning av dieseln skulle kunna vara biogas. Tekniken finns och viljan finns – men det står en Svensk lag i vägen.

Om man inte ersätter dieseln med biogas inom jordbruket så blir det svårt att klara matförsörjningen i Sverige framöver. Det menar Kurt Hansson i Sala – en pionjär när det gäller ekologiskt jordbruk och biogas.

Läs hela inlägget här »

Klimatförändringarna är nu det största hotet mot folkhälsan och det är dags att all världens makthavare inom vården, samt sjukvårdspersonal, läkare och forskare går samman för att bromsa utvecklingen så gott det går. Det slår världens mest inflytelserika medicinska tidskrift Lancet och University College of London fast i en omfattande rapport som publicerades idag. Se Rapports inslag med klimat- och hälsoforskaren Elisabet Lindgren:

Läs hela inlägget här »