Klimatmagasinet Effekt är ett av webbens senaste tillskott. Den 6 maj drog redaktionen i gång, och till hösten får vi se den som papperstidning. Sara Jeswani, ansvarig utgivare, ser fram emot att lämna diskussionerna om människan och klimatet bakom sig för att istället sätta fokus på lösningarna.

Effektredaktionen. Från vänster: Jesper Weithz, David Jonstad och Sara Jeswani. Foto: José Figueroa.

Varifrån kom idén till Effekt- Den kom väl till viss del ur frustration. Klimatdiskussionerna kommer inte så långt vanligtvis. Diskussionerna handlar fortfarande ofta om vad klimatförändringarna innebär och om människan är en av orsakerna osv. Vi vill fokusera på lösningarna och på vad som händer i samhället, inte på hur förändringarna har uppkommit.

Vad är Effekt?
- Vi är ett brett magasin för alla som är intresserade av att föra ihop trådarna från många olika delar i samhället. Det pågår många diskussioner runt om på olika plan i samhället – forskarna har sin diskussion, aktivisterna, gräsrötterna och politikerna sina. Alla har bra diskussioner och vi vill föra ihop dom, vi vill föra fram konstruktiva idéer.

Vad tycker du om bevakningen av klimat- och resursfrågor i Sverige?
- Det är ledsamt att den så ofta halkar tillbaka på att antingen handla om de stora politiska besluten eller om de superspecifika individuella valen. Många av de lösningar som förs fram i medier är ofta på extremt individuell nivå, som att köpa glödlampor eller olika val man kan göra när man köper saker, och för många kan den typen av lösningar kännas för små. Den andra nivån som brukar lyftas fram är de stora politiska lösningarna som för gemene man ofta känns otroligt långt bort och svåra att ta på. Så det är lätt att man känner sig lite ensam och inte så delaktig.
- Vi vill trycka på andra lösningar som befinner sig mitt emellan de här två, på kollektiva lösningar. Ställ om-rörelsen Transition Town är ett sådant exempel, vi vill visa att det går att göra mycket i sitt eget bostadsområde till exempel, saker som är mer kollektiva och inte bara handlar om det väldigt lilla eller stora.

Hur finansieras magasinet?
- Än så länge är det ett helt ideellt projekt. Vi sitter hemma och jobbar, men framöver blir det annorlunda. Vi kommer antagligen inte att få in så mycket annonser eftersom vi till viss del kommer att föra fram konsumtionskritik, så den viktigaste delen kommer att vara prenumerationer. Hittills har det gått över förväntan, vi har bara varit igång i en och en halv vecka men har redan fått in flera prenumeranter.

I september kommer Effekt som pappersmagasin. Hur kommer det att skilja sig från webben?
- Det kommer framför allt vara längre texter och reportage. Vi ska bland annat åka till England där man kommit jättelångt med de här frågorna. Sedan kommer vi att vara fler personer som skriver. Just nu är vi tre på redaktionen men till hösten kommer vi bland annat att bjuda in utomstående krönikörer och skribenter.

Om du vill skriva för Effekt eller signa upp dig för en prenumeration – kika in på effektmagasin.se.

Transition Town-rörelsen menar att vi måste ställa om för att minska beroendet av fossil energi. Men hur realistiska är lösningarna? Det var frågan i veckans sändning av Klotet.

Transition Towns har spritt sig till 150 orter på tre år. En av deviserna är att vi måste börja odla mat i städerna för att klara matförsörjningen i framtiden. Om detta handlade veckans Klotet, som under rubriken ”Transition Towns – en realistisk idé?” bland annat intervjuat grundaren Rob Hopkins, professor Per Berg och Caroline Looh från Transition Sverige. Klicka in på Klotets hemsida för att lyssna på hela programmet.

Ställ om har pratat med eldsjälen och entreprenören Jan Forsmark från Sala, som är en av initiativtagarna till etableringen av organisationen Transition Town i Sverige.

Vad är Transition Town-rörelsen för något?
- Det är en internationell rörelse för omställning till ett fossilfritt miljövänligt samhälle. Den startade i England för drygt tre år sedan och har redan fått förgreningar, mest i Västeuropa, men också i Nordamerika, Australien och Nya Zeeland. Den sprider sig överallt, och nu har vi kommit igång i Sverige också.

Vem tog initiativ till Transition Town egentligen?
- Det togs av Rob Hopkins och en grupp runt honom. Han har bl a sysslat med permakultur på Irland, varifrån han flyttade ned till ett litet samhälle som heter Totnes i sydvästra England. Där ligger numera basen för det nationella och internationella nätverket Transition Network. Rob Hopkins är författare till boken ”The Transition handbook – From oil dependency to local resilience” .

Jan Forsmark

Vad är det som som du tycker är bra i Transition Town-konceptet?
- Det jag tycker är bra, är att man är medveten om svårigheterna att starta såna här processer och hålla liv i dom. Det jag tycker skiljer sig från förändringsprocesser i Sverige är att man i England startar processen utifrån människors intresse och engagemang.
- Rörelsen är demokratisk och bygger på människors initiativkraft. Det finns inte heller någon färdig organisation, utan man utgår från insikten om att vi står inför två svåra utmaningar: oljetoppen (peakoil) och klimatförändringarna. Med detta som bas bildar man arbetsgrupper kring konkreta frågor, som kan variera från plats till plats. Man jobbar efter en 12-stegsmodell som vi tittar på för att se om vi kan använda och anpassa till svenska förhållanden.

Varför har du engagerat dig i Transition Town?
- Jag kom in i det här för att vi i Sala och Sätra Brunn var med som en av 25 Hållbara Bygder i Sverige genom organisationen Hela Sverige ska leva. I april förra året fick jag frågan om åka på ett seminarium till England och ett möte inom Transition Town. Och jag tackade ja. Sen har jag varit över ytterligare en gång i juli förra året och besökt Totnes (det första Transition Town-initiativet).
- Efter mina besök i England har en grupp intresserade människor träffats och diskuterat frågan om ett svenskt Transition Town. Ett 20-tal personer har varit med i denna process. Nu är det bestämt att vi går vidare och lanserar en svensk variant – Transition Sweden.

På vilket sätt har ni i Sala kommun börjat jobba efter TT-konceptet?
- Vi genomför nu ett arbete inom Hållbara bygder och använder 12-stegsmodellen från Transition Town. En förstudie pågår inom områden som energi (biogasproduktion), turism, ungdomar, service och skola. Ett arbete kring lokala livsmedel är redan igång. Dessutom jobbar kommunen med olika hållbarhetsfrågor inom ramen för modellen.