Förnybar energi från vind, sol och biobränslen kan inte på långa vägar ersätta olja, kol och gas. Ska vi bli av med vårt fossila beroende krävs en storsatsning på kärnkraft eller solenergi från Sahara eller bådadera. Andra alternativ är att förändra vår livsstil rejält eller minska befolkningen på jorden. Den här drastiska slutsatser dras i boken ”Sustainable Energy without the hot air”, årets mest lästa bok i Storbritannien om energi och klimat.
Det är en bok som gått nästan obemärkt förbi i Sverige, trots att den tar upp energiproblematiken på ett nytt och annorlunda sätt med hjälp av en ny ” 40 Watts pedagogik”.

Författaren till boken, David MacKay, är professor i fysik vid Cambridge university i Storbritannien. Så här berättar han själv om upprinnelsen till boken:

David MacKay jämför all energianvändning med en 40 Watts lampa. Ett hett bad per dag t ex  motsvarar fem stycken 40 Watts lampor som brinner dygnet runt året runt. En brittisk medborgare använder energi som motsvarar 125 stycken 40 W lampor som brinner hela tiden. Det motsvarar 125 kWh per dag och person. Frågan han ställer är: Hur kan man reducera antalet 40 Watts lampor?

Vindkraften har stor potential i Storbritannien och ett vindkraft kan försörja 200 personer. Idag finns det ca 2400 vindkraftsnurror, som ger tillräckligt med energi till ca 1/2 miljoner medborgare. Men trots detta kan inte all nuvarande energi från vind, våg och tidvatten ersätta mer än fyra av de 125 stycken 40 W-lampor som varje britt behöver varje dag.
Rent tekniskt är det inga problem att skaffa mer energi, men då behöver vi en ofantlig mängd nya kärnkraftverk. Idag har Storbritannien 10 kärnkraftverk, men det krävs 300 nya kärnkraftverk eller 600.000 vindkraftverk, som skulle täcka halva Storbritanniens yta, för att tillgodose behovet av energi som inte är fossil.

Författaren ville själv att bokens titel skulle vara ”Du får räkna ut det själv”.
Vad tror du om våra framtida möjligheter att producera energi tillräckligt för att behålla vår livsstil och vårt ekonomiska system som bygger på tillväxt med ständigt tillförsel av mer energi? Läs hela inlägget här »

”IEA ljuger om oljetillgången i världen”. Den nya prognosen är medvetet för optimistisk för att blidka USA.” Dom här uppgifterna kommer från en hög tjänsteman inom IEA, International Energy Agency (IEA) som är ett organ under OECD. Den 10 november publicerad IEA sin årliga World Energy Outlook, och samma dag läckte tjänstemannen ut informationen om att IEA skönmålar siffrorna till tidningen The Guardian.
Och fler är nu inne på samma linje som den anonyme tjänstemannen. Tidningen Dagens Industri skriver att IEA ljuger om siffrorna, och flera forskare inom oljesektorn säger ungefär samma sak. Lyssna här på Kjell Aleklett, fysikprofessor i Uppsala:

Energiorganet IEA:s årliga prognos över olja, naturgas och koltillgångarna i världen utgör underlag för energipolitik och företagsbeslut världen över.

Vad har du för funderingar kring en kommande brist på olja? På vilket sätt tror du att det kommer att påverka ditt vardagsliv. Är du orolig för en kommande brist på mat?
Läs hela inlägget här »

FN:s klimatpanel är helt fel ute. Vi kan aldrig höja jordens temperatur så mycket att ens det lägsta scenario som IPCC räknat på uppnås. Oljan och gasen räcker inte för att koldioxidnivåerna ska kunna nå såna höjder. 
Det här hävdar fysikprofessorn Kjell Aleklett, som  är ordförande i ASPO, tillika professor  i fysik vid Uppsala universitet och Globala energisystem.
Även om man skulle räkna in världens samlade koltillgångar,  som finns i sex länder på jorden, skulle det vara omöjligt att nå IPCC:s värsta scenarier, visar Alekletts beräkningar av jordens fossila resurser.  Och fysikprofessorn bjuder kaxigt in USA:s energiminister dr Chu, och EU:s energiministrar till föreläsningar som han själv håller. 

Inbjudan till Alekletts föreläsningar startades av energisajten The Oil Drum. Några dagar efter den årliga ASPO-konferensen i Denver, USA,  uppmanade sajten nobelpristagaren dr Chu, som idag är USAs energiminister, att åka till Uppsala för att sitta med på Kjell Alekletts föreläsningar. Kjell Aleklett kontrade direkt med att uppmana även Sveriges energiminister, och övriga engergiministrar i EU, att göra samma sak.  Nu får man väl anta att det inte är helt sannolikt att ministrar skulle flyga in från olika delar av världen till Uppsala för att sitta med och lyssna på professor Kjell Alekletts föreläsningar om jordens energiresurser. Men det finns ett enklare (och mer energisnålt) sätt att göra detta. Alekletts föreläsning finns på nätet. Den hölls på universitetet i Aberdeen i mars 2009. Här nedan ger Ställ om er alla (inte bara energiministrar!) en snabbguide i var ni kan hitta det mest intressanta.

Vad känner du inför den framtidsbild av samhället med  energibrist och höjda energipriser, som Kjell Aleklett och hans forskargrupp vid Uppsala universitet målar upp?  Titta på seminariet genom att klicka på bilden.

  Läs hela inlägget här »

Storbritannien står inför en klimatkatastrof med översvämningar, torka och dödlig hetta, om inte världens ledare enas om ett nytt avtal kring klimatet i Köpenhamn om 50 dagar, varnar Gordon Brown i måndags på Major Economies Forum i London. Där hade det samlats 17 länder  som tillsamans står för 80 % av jordens utsläpp.
- Kostnaden för att misslyckas i Köpenhamn kommer att överstiga båda världskrigen och den globala depressionen tillsammans, sa Gordon Brown.
Men vad oroar egentligen Gordon Brown? Är det verkligen utsläppen av växthusgaser eller är det en kommande brist på gas och olja i Storbritannien inom 5-10 år?

Se videon på BBCs hemsida.

Jag tror att det är många politiker i likhet med Gordon Brown, som har abdikerat från det verkliga problemet – att lösa bristen på gas och olja i närtid. Man vet helt enkelt inte hur det ska gå till. I stället målar man upp en hotbild kring utsläppen av växthusgaser med avsikten att förmå medborgarna att använda mindre olja, utan att behöva berätta sanningen; att vi håller på att glida in i en ny tid med mindre fossil energi, en situation som kommer att bli omvälvande.

Vad tror du? Handlar Köpenhamnsmötet om växthusgaser och klimatförändringar eller om de rika ländernas försök att dölja sitt ekonomiska beroende av olja- gas- och kol?

Läs hela inlägget här »

Världen måste ställas om – inte för klimatets utan för matens skull! Och det är bråttom, mycket bråttom. Det första som måste göras är att ställa om jordbruket till att bli helt fossilfritt. För idag äter vi olja.
Det säger professorn i fysik, Kjell Aleklett, som forskar på fossila bränslen. Enligt honom och hans forskargrupp i Uppsala har världen nu nått Peakoil. Det betyder att vi nått tidpunkten när oljekranarna inte kan skruvas upp mer. Från och med nu kommer tillgången på fossil energi att minska.
Världen står inför en gigantisk kris som makthavarna ännu inte fått upp ögonen för, menar Aleklett.

Kjell Aleklett föreläser världen över om sin forskning kring Peakoil, och många andra forskare har kommit fram till samma slutsats som han och hans forskargrupp.

Vad tror du? Hur ska vi klara oss när priset på olja, bensin och gas rusar i höjden? Hur ska vi klara matförsörjningen?
Kommentera här på Ställ om.

Hur kunde människan så snabbt anges som huvudorsaken till de globala klimatförändringarna och hur kunde det bli en etablerad sanning inom EU? Hur kunde klimatfrågan flyta upp och bli en huvudfråga inom världspolitiken, på några få år?  Jakob Nordangård, doktorand på Linköpings universitet, visar i en studie att klimatfrågan egentligen handlar om några få internationella tongivande aktörers egna maktambitioner att  skapa en världsordning som de själva kontrollerar. Och inte en oro för ett allvarligt miljöhot.

Det är få om ens någon som kan redogöra för eller har en aning om hur ”den globala uppvärmningen” kunde växa fram och bli en huvudfråga inom världspolitiken. Hur började det, hur såg processen ut, vilka aktörer och drivkrafter låg bakom att klimatfrågan hamnade i fokus och blev global. Läs hela inlägget här »

Det är sant att det finns gott om kol i världen, men frågan är om kolet verkligen kan ersätta oljan, en uppfattning som ofta förs fram i debatten. Den kol som finns kvar på jordklotet är nämligen av mycket dålig kvalitet. Den bästa kolen, antracit, är ett minne blott sen många, många år. Idag bryter vi kol som är på gränsen till att överhuvudtaget ge någon nettoenergi tillbaka.  

Det som begränsar vår användning av en energikälla som kol och uran är mängden nettoenergi som man får ut. Den s k EROEI:n  (Energy in Return on Energy Input) är helt avgörande för om det ska vara någon idé att exploatera en energikälla. 

Under sommaren har vi haft flera kommentarer på Ställ om kring syntetdiesel (CTL) och kolets möjligheter att bli en räddningsplanka efter peakoil, när oljeutvinningen inte längre håller jämna steg med efterfrågan. Hur snabbt går det att öka utvinningen av kol och bygga ut en produktionskapacitet för syntetdiesel?  Finns det ekonomiska hinder för att öka produktionen av diesel? Går det att ersätta olja och fossilgas med kol eller kärnkraft? Många av svaren går att finna i The Crash Course av Chris Martensson, speciellt i kapitel 17 a, 17 b, 17 c och 18.

Chris Martensson är forskare och PhD i Neurotoxilogi vid Duke University  i USA. Han har med utgångspunkt från sin proffession att jobba med fakta och hypoteser tagit fram The Crash Course som beskriver sambandet mellan Ekonomi, Energi och Ekologi och hur de tre E:na hänger ihop och påverkar varandra. Chris Martensson menar att vi just nu är inne i ett stort paradigmskifte, där vårt ekonomiska system som bygger på ständig tillväxt kommer att kräva allt mer energi, vilket kommer att bli  problematiskt för att inte säga omöjligt att infria.

Läs hela inlägget här »

Tidningen The Independent publicerade den 3 augusti en intervju med IEA:s chefanalytiker Dr Fatih Birol inom OECD. Den uppmärksammades av DN och SVT som ett TT-meddelande i textform, men borde ha varit förra veckans stora nyhet med tanke på det allvarliga innehållet.

Dr Fatih Birols besked om oljesituationen i världen och varningar inför en kommande brist på olja, inom 5 -10 år, borde ha fått ett helt annat utrymme i svensk media. Han varnade för att oljebristen kommer att försvåra och hota en ekonomisk återhämtning i världen.

Läs hela inlägget här »

IEA:s chefsanalytiker Fatih Birol varnar i dag för att en allvarlig energikris kan vara på väg. Enligt energirådgivningsorganet IEA kan världens samlade oljeproduktion ha nått sin topp redan år 2020, något som kan göra oljan betydligt dyrare och leda till konsekvenser för hela samhället.

Det är i en artikel i den brittiska tidningen The Independent som Fatih Birol, chefanalytiker vid OECD-ländernas energirådgivningsorgan IEA, varnar för att den globala produktionen av olja kan ha nått sin topp redan år 2020, tio år tidigare än vad många regeringar hade räknat med.

- En sådan oljekris skulle kunna hota återhämtningen från den nuvarande djupa lågkonjunkturen, genom högre oljepriser på grund av ökad efterfrågan och stagnerad, eller till och med minskad, produktion, säger Fatih Birol i intervjun.

Läs hela inlägget här »

En dyster rapport om flygets framtid, publicerades av forskarna på Globala energisystem i Uppsala, bara några veckor innan politikerna i samma stad beslutade att satsa och bygga om den gamla militära flygplatsen till en civil flygplats.  Artikeln från forskarna går på tvärs mot flygindustrin som ser ljust på framtiden och tror på en fortsatt ökning för flyget.

Både Airbus och Boeing förutspår att antalet RPK (passagerarkilometer) kommer att fortsätta att växa med runt 5 procent per år fram till och med 2026. En sådan expansion leder till att även efterfrågan på flygbränsle kommer att stiga. Till skillnad från bilindustrin har dock flygindustrin kontinuerligt arbetat för att minska bränsleanvändningen. Den har gått ned sedan 1960-talet med 70 procent per passagerarkilometer. Målet för framtiden är att minska bränsleåtgången med 50 procent till 2020 genom att effektivisera motorer, förbättra aerodynamiken och planera flygsträckningar på ett bättre sätt.

Rapporten från Uppsalaforskarna varnade för svårigheterna att få fram flygbränsle i den takt som flygbolagen räknar med att expandera. Problemet enligt forskarna är att råolja av hög kvalitet, som är basen för produktion av flygbränsle, konkurrerar med diesel. Dessutom hittas ny olja allt mer sällan och den olja som hittas är oftast av sämre kvalitet och finns på platser som gör produktionen dyr. Aktuella prognoser på utvinning av råolja visar att den maximala produktionsnivån är nådd, eller snart kommer att vara nådd.  

Trots flygindustrins ambitiösa mål för att effektivisera sin bränsleanvändningen tror forskarna i Uppsala att det inte kommer att bli lätt för flyget att expandera de kommande 10-15 åren. Slutsatsen från forskarna på Globala energisystem är att det kommer att bli svårt att ersätta flygbränslet med något annat bränsle, även om flygtrafiken skulle ha samma omfattning som idag.

I Aktuellts klimatdebatt gick Svante A och Lars B i klinch, men är de egentligen inte ganska överens? På Ställ om var kommentarerna många efter debatten.

På Ställ om har vi berättat om flera bra medborgarinitiativ, som ytterst handlar om att bli kvitt vårt beroende av olja, kol och naturgas och därmed minska utsläppen av klimatgaser. Och de är alla värda att uppmärksammas och spridas. Den omställning av samhället som vi redan är inne i eller kommer att surfa in i, vare sig vill eller inte, kommer att påverka oss alla i vardagen.
För att underlätta omställningen behöver vi skapa ett medvetande bland människor om konsekvenserna av omställningen m a o hur vi ska kunna ”ratta” våra samhällen med mindre energi och vad det kommer att innebära för oss som medborgare.

Det tycker jag debatten mellan Lars Bern och Svante Axelsson i Aktuellt handlar om, som vi lagt ut på Ställ om. Deras olika uppfattningar speglar myntets två sidor. Svante å sin sida förlitar sig på IPCC och de olika forskarrapporter som lagts fram och deras bedömning om att människans utsläpp till 95 % sannolikhet är huvudorsaken (mer än 50 %) till klimatförändringarna. Lars Bern å andra sidan bekymrar sig för den kommande bristen på olja och fossil energi som utgör 80 % av vår energi på jorden. I Sverige 70 % om man också räknar in uran.

Pratar inte både Svante och Lars egentligen om samma sak. Klimatförändringar och fossilenergiberoendet?  Spelar det nån roll vem som har rätt, då de egentligen har en likartad problemformulering och vill samma sak!?  Bli av med koldioxiden och bli kvitt oljeberoendet. Deras minsta gemensamma nämnare är stor, mycket stor, om man vill se den och erkänna den.
Man behöver inte alltid argumentera emot, utan i stället försöka se myntet två sidor och fundera över om man i likhet med Lars Bern ska känna oro för hur och om vi kan klara av att upprätthålla vår levnadsstandard i vår samhällen med mindre olja, kol och naturgas i framtiden. Eller som Svante känna samma oro för samhällets utveckling, men på  grund av ökande växthusgaser.

Ställ om har pratat med eldsjälen och entreprenören Jan Forsmark från Sala, som är en av initiativtagarna till etableringen av organisationen Transition Town i Sverige.

Vad är Transition Town-rörelsen för något?
- Det är en internationell rörelse för omställning till ett fossilfritt miljövänligt samhälle. Den startade i England för drygt tre år sedan och har redan fått förgreningar, mest i Västeuropa, men också i Nordamerika, Australien och Nya Zeeland. Den sprider sig överallt, och nu har vi kommit igång i Sverige också.

Vem tog initiativ till Transition Town egentligen?
- Det togs av Rob Hopkins och en grupp runt honom. Han har bl a sysslat med permakultur på Irland, varifrån han flyttade ned till ett litet samhälle som heter Totnes i sydvästra England. Där ligger numera basen för det nationella och internationella nätverket Transition Network. Rob Hopkins är författare till boken ”The Transition handbook – From oil dependency to local resilience” .

Jan Forsmark

Vad är det som som du tycker är bra i Transition Town-konceptet?
- Det jag tycker är bra, är att man är medveten om svårigheterna att starta såna här processer och hålla liv i dom. Det jag tycker skiljer sig från förändringsprocesser i Sverige är att man i England startar processen utifrån människors intresse och engagemang.
- Rörelsen är demokratisk och bygger på människors initiativkraft. Det finns inte heller någon färdig organisation, utan man utgår från insikten om att vi står inför två svåra utmaningar: oljetoppen (peakoil) och klimatförändringarna. Med detta som bas bildar man arbetsgrupper kring konkreta frågor, som kan variera från plats till plats. Man jobbar efter en 12-stegsmodell som vi tittar på för att se om vi kan använda och anpassa till svenska förhållanden.

Varför har du engagerat dig i Transition Town?
- Jag kom in i det här för att vi i Sala och Sätra Brunn var med som en av 25 Hållbara Bygder i Sverige genom organisationen Hela Sverige ska leva. I april förra året fick jag frågan om åka på ett seminarium till England och ett möte inom Transition Town. Och jag tackade ja. Sen har jag varit över ytterligare en gång i juli förra året och besökt Totnes (det första Transition Town-initiativet).
- Efter mina besök i England har en grupp intresserade människor träffats och diskuterat frågan om ett svenskt Transition Town. Ett 20-tal personer har varit med i denna process. Nu är det bestämt att vi går vidare och lanserar en svensk variant – Transition Sweden.

På vilket sätt har ni i Sala kommun börjat jobba efter TT-konceptet?
- Vi genomför nu ett arbete inom Hållbara bygder och använder 12-stegsmodellen från Transition Town. En förstudie pågår inom områden som energi (biogasproduktion), turism, ungdomar, service och skola. Ett arbete kring lokala livsmedel är redan igång. Dessutom jobbar kommunen med olika hållbarhetsfrågor inom ramen för modellen.

Daniel Pargman och Stephen Hinton vill göra tanken om ett alternativt boende till verklighet. De har engagerat sig i Bybo ekoenhet som ska erbjuda sina medlemmar en hållbar livsstil och boendeform. Men även om tanken är på plats så är resan mot att ställa om en långt ifrån självklar process.

Daniel Pargman, lektor i medieteknik vid KTH, och Stephen Hinton, författare och ekokonsult, är två av dem som engagerat sig i Bybo ekoenhet. Det är en ny typ av ekologiskt boende där energifrågan står i lika stort fokus som matproduktionen. Målet är att vara självförsörjande inom båda områden i så stor utsträckning som möjligt.

Daniel och Stephen befinner sig i olika delar av den mentala processen. Stephen har bestämt sig för att satsa på ekoenheten och ser det som ett framtida boende. Han är en av dem som varit med och finansierat den nyinköpta marken i Flen som medlemmarna får tillgång till i början av sommaren. Daniel Pargman och hans familj befinner sig däremot mitt uppe i omställningsprocessen och har långt ifrån bestämt sig om de är beredda att göra marken i Flen till sitt permanenta hem.

På Sveriges Energiting 2009 talade Mikael Höök från ASPO Sweden under rubriken ”Peak Oil – alla borde bry sig”. Han konstaterade att vi står inför enorma säkerhetspolitiska utmaningar.

Mikael Höök, doktorand på Globala Energisystem vid Uppsala Universitet, redogjorde för hur vårt energiläge ser ut nu och de närmaste 10-15 åren. Han menade att Sverige är mycket sårbart, då vi importerar över 70 % av vår energi inklusive uran till kärnkraften. Oljeimporten står för ca 30 %.

Vår import av olja kommer med en tredjedel vardera från Danmark, Norge respektive Ryssland. Både Norge och Danmarks oljeproduktion i Nordsjön faller snabbt och måste ersättas inom de närmaste årtiondena. Enligt den danska oljemyndigheten (DEA) kommer all oljeexport från Danmark att upphöra 2015. Samma sak gäller för Norge.

Forskarna vid Globala Energisystem vid Uppsala universitet menar att Sverige står inför enorma säkerhetsekonomiska utmaningar och att ”business as usual” är orealistiskt. De menar att det är hög tid att ställa om nu.