Förnybar energi från vind, sol och biobränslen kan inte på långa vägar ersätta olja, kol och gas. Ska vi bli av med vårt fossila beroende krävs en storsatsning på kärnkraft eller solenergi från Sahara eller bådadera. Andra alternativ är att förändra vår livsstil rejält eller minska befolkningen på jorden. Den här drastiska slutsatser dras i boken ”Sustainable Energy without the hot air”, årets mest lästa bok i Storbritannien om energi och klimat.
Det är en bok som gått nästan obemärkt förbi i Sverige, trots att den tar upp energiproblematiken på ett nytt och annorlunda sätt med hjälp av en ny ” 40 Watts pedagogik”.
Författaren till boken, David MacKay, är professor i fysik vid Cambridge university i Storbritannien. Så här berättar han själv om upprinnelsen till boken:
David MacKay jämför all energianvändning med en 40 Watts lampa. Ett hett bad per dag t ex motsvarar fem stycken 40 Watts lampor som brinner dygnet runt året runt. En brittisk medborgare använder energi som motsvarar 125 stycken 40 W lampor som brinner hela tiden. Det motsvarar 125 kWh per dag och person. Frågan han ställer är: Hur kan man reducera antalet 40 Watts lampor?
Vindkraften har stor potential i Storbritannien och ett vindkraft kan försörja 200 personer. Idag finns det ca 2400 vindkraftsnurror, som ger tillräckligt med energi till ca 1/2 miljoner medborgare. Men trots detta kan inte all nuvarande energi från vind, våg och tidvatten ersätta mer än fyra av de 125 stycken 40 W-lampor som varje britt behöver varje dag.
Rent tekniskt är det inga problem att skaffa mer energi, men då behöver vi en ofantlig mängd nya kärnkraftverk. Idag har Storbritannien 10 kärnkraftverk, men det krävs 300 nya kärnkraftverk eller 600.000 vindkraftverk, som skulle täcka halva Storbritanniens yta, för att tillgodose behovet av energi som inte är fossil.
Författaren ville själv att bokens titel skulle vara ”Du får räkna ut det själv”.
Vad tror du om våra framtida möjligheter att producera energi tillräckligt för att behålla vår livsstil och vårt ekonomiska system som bygger på tillväxt med ständigt tillförsel av mer energi? Läs hela inlägget här »
Att leva energi- och klimatsmart, vad innebär det och hur gör man det i så fall? Tv-programmet Dina Frågor handlar om just detta. Sverker Olofsson och Linda Nilarve är programledare. För lever man på ett sätt som gynnar klimatet så gynnar det i regel den egna plånboken också. I programmet får vi bland annat tips om hur vi just kan spara pengar genom att se över vår energianvändning. Framförallt för den som bor i hus finns här stora pengar att spara. Anki och Jim som bor i et äldre hus i Danderyd har fått hjälp av en energikonsult som går igenom deras hus med en värmekamera för att spåra värmeläckage, som kan åtgärdas.
Värmefotografering genomfördes för att upptäcka köldbryggor i husets skal, inneväggar, tak och fönster. Detta tillsammans med en allmän energibesiktning visade att familjen kan spara ca 10.000 kr. B la genom att byta till lågenergilampor, 600 kr per år, nya tätningslister runt fönstren 600 kr, mer isolering på vinden 1300 kr, byte av uppvärmningssystem för pool 7300 kr.
Ett annat gott råd till alla som har värmepump: Gör en driftssevice minst var femte år. Effekten kan gå ned med 50 % utan att man märker någon skillnad.
Men att leva energi- och klimatsmart är en stor fråga. Ställ om:s Martin Saar medverkar i programmet, men här på Ställ om förklarar han några begrepp, förutsättningar och ger några exempel på hur vi kan leva energi- och koldioxidsnålt i hushållet.
”IEA ljuger om oljetillgången i världen”. Den nya prognosen är medvetet för optimistisk för att blidka USA.” Dom här uppgifterna kommer från en hög tjänsteman inom IEA, International Energy Agency (IEA) som är ett organ under OECD. Den 10 november publicerad IEA sin årliga World Energy Outlook, och samma dag läckte tjänstemannen ut informationen om att IEA skönmålar siffrorna till tidningen The Guardian.
Och fler är nu inne på samma linje som den anonyme tjänstemannen. Tidningen Dagens Industri skriver att IEA ljuger om siffrorna, och flera forskare inom oljesektorn säger ungefär samma sak. Lyssna här på Kjell Aleklett, fysikprofessor i Uppsala:
Energiorganet IEA:s årliga prognos över olja, naturgas och koltillgångarna i världen utgör underlag för energipolitik och företagsbeslut världen över.
Vad har du för funderingar kring en kommande brist på olja? På vilket sätt tror du att det kommer att påverka ditt vardagsliv. Är du orolig för en kommande brist på mat? Läs hela inlägget här »
FN:s klimatpanel är helt fel ute. Vi kan aldrig höja jordens temperatur så mycket att ens det lägsta scenario som IPCC räknat på uppnås. Oljan och gasen räcker inte för att koldioxidnivåerna ska kunna nå såna höjder.
Det här hävdar fysikprofessorn Kjell Aleklett, som är ordförande i ASPO, tillika professor i fysik vid Uppsala universitet och Globala energisystem. Även om man skulle räkna in världens samlade koltillgångar, som finns i sex länder på jorden, skulle det vara omöjligt att nå IPCC:s värsta scenarier, visar Alekletts beräkningar av jordens fossila resurser. Och fysikprofessorn bjuder kaxigt in USA:s energiminister dr Chu, och EU:s energiministrar till föreläsningar som han själv håller.
Inbjudan till Alekletts föreläsningar startades av energisajten The Oil Drum. Några dagar efter den årliga ASPO-konferensen i Denver, USA, uppmanade sajten nobelpristagaren dr Chu, som idag är USAs energiminister, att åka till Uppsala för att sitta med på Kjell Alekletts föreläsningar. Kjell Aleklett kontrade direkt med att uppmana även Sveriges energiminister, och övriga engergiministrar i EU, att göra samma sak. Nu får man väl anta att det inte är helt sannolikt att ministrar skulle flyga in från olika delar av världen till Uppsala för att sitta med och lyssna på professor Kjell Alekletts föreläsningar om jordens energiresurser. Men det finns ett enklare (och mer energisnålt) sätt att göra detta. Alekletts föreläsning finns på nätet. Den hölls på universitetet i Aberdeen i mars 2009. Här nedan ger Ställ om er alla (inte bara energiministrar!) en snabbguide i var ni kan hitta det mest intressanta.
Vad känner du inför den framtidsbild av samhället med energibrist och höjda energipriser, som Kjell Aleklett och hans forskargrupp vid Uppsala universitet målar upp? Titta på seminariet genom att klicka på bilden.
Storbritannien står inför en klimatkatastrof med översvämningar, torka och dödlig hetta, om inte världens ledare enas om ett nytt avtal kring klimatet i Köpenhamn om 50 dagar, varnar Gordon Brown i måndags på Major Economies Forum i London. Där hade det samlats 17 länder som tillsamans står för 80 % av jordens utsläpp. - Kostnaden för att misslyckas i Köpenhamn kommer att överstiga båda världskrigen och den globala depressionen tillsammans, sa Gordon Brown. Men vad oroar egentligen Gordon Brown? Är det verkligen utsläppen av växthusgaser eller är det en kommande brist på gas och olja i Storbritannien inom 5-10 år?
Se videon på BBCs hemsida.
Jag tror att det är många politiker i likhet med Gordon Brown, som har abdikerat från det verkliga problemet – att lösa bristen på gas och olja i närtid. Man vet helt enkelt inte hur det ska gå till. I stället målar man upp en hotbild kring utsläppen av växthusgaser med avsikten att förmå medborgarna att använda mindre olja, utan att behöva berätta sanningen; att vi håller på att glida in i en ny tid med mindre fossil energi, en situation som kommer att bli omvälvande.
Vad tror du? Handlar Köpenhamnsmötet om växthusgaser och klimatförändringar eller om de rika ländernas försök att dölja sitt ekonomiska beroende av olja- gas- och kol?
Age of Stupid är en oerhört pessimistisk framtidsvision av vårt samhälle, där budskapet är hopplöshet och uppgivenhet. Men det är också en film som vill visa att samhället idag inte är hållbart, varken ekologiskt, ekonomiskt eller socialt. Och att det är hög tid att göra något, innan det är för sent. Filmen har världspremiär samtidigt i 43 länder, den 22 september, och visas på nio biografer i Sverige.
När jag såg filmen för några månader sedan orkade jag inte ens se hela filmen, utan gick redan efter trekvart. Då hade budskapet gått fram: Fortsätter vi på den inslagna vägen så hinner vi inte byta kurs och den globala kollapsen är oundviklig.
Jag tycker inte att filmen står på egna ben, utan kräver en uppföljning och diskussion efteråt. Och det är väl så filmen är tänkt att användas. Först ruska om, få oss tänka efter och reflektera över vårt nuvarande sätt att leva och sen diskutera hur vi kan ställa om våra samhällen och undvika kollapsen. Annars är risken stor att Age of Stupid inte blir en väckarklocka, utan i stället ännu ett rop ”vargen kommer”, som ingen lyssnar på.
Det är sant att det finns gott om kol i världen, men frågan är om kolet verkligen kan ersätta oljan, en uppfattning som ofta förs fram i debatten. Den kol som finns kvar på jordklotet är nämligen av mycket dålig kvalitet. Den bästa kolen, antracit, är ett minne blott sen många, många år. Idag bryter vi kol som är på gränsen till att överhuvudtaget ge någon nettoenergi tillbaka.
Det som begränsar vår användning av en energikälla som kol och uran är mängden nettoenergi som man får ut. Den s k EROEI:n (Energy in Return on Energy Input) är helt avgörande för om det ska vara någon idé att exploatera en energikälla.
Under sommaren har vi haft flera kommentarer på Ställ om kring syntetdiesel (CTL) och kolets möjligheter att bli en räddningsplanka efter peakoil, när oljeutvinningen inte längre håller jämna steg med efterfrågan. Hur snabbt går det att öka utvinningen av kol och bygga ut en produktionskapacitet för syntetdiesel? Finns det ekonomiska hinder för att öka produktionen av diesel? Går det att ersätta olja och fossilgas med kol eller kärnkraft? Många av svaren går att finna i The Crash Course av Chris Martensson, speciellt i kapitel 17 a, 17 b, 17 c och 18.
Chris Martensson är forskare och PhD i Neurotoxilogi vid Duke University i USA. Han har med utgångspunkt från sin proffession att jobba med fakta och hypoteser tagit fram The Crash Course som beskriver sambandet mellan Ekonomi, Energi och Ekologi och hur de tre E:na hänger ihop och påverkar varandra. Chris Martensson menar att vi just nu är inne i ett stort paradigmskifte, där vårt ekonomiska system som bygger på ständig tillväxt kommer att kräva allt mer energi, vilket kommer att bli problematiskt för att inte säga omöjligt att infria.
I höstas sände SVT den uppskattade miljöserien 2020. Nu kan du se den igen här på Ställ om. Under sommaren repriserar vi hela serien med ett nytt avsnitt varje fredag. I dag visar vi det åttonde och sista programmet, där Anders Nord tar tag i frågan om det svarta guldet. Vilken förnyelsebar energi kan ta över efter oljan?
Vilka är framtidens stora ersättare till oljan? Forskare i Uppsala försöker härma växternas fotosyntes som är ett av de smartaste sätten att utnyttja solen. Kan det vara framtidens energi? Det handlar även om vågkraft, geotermi och alger som energikälla.
Programserien 2020 sändes under november och december 2008. I åtta avsnitt söker Anders Nord upp människor som har en idé om hur vi ska bära oss åt för att klara utmaningar som klimatförändringar, utfiskning och övergödning. Anders besöker visionärer och experter inom olika områden för att fråga hur det borde se ut år 2020. Avsnittet sändes den 29 december 2008. Läs mer om serien och chattar från programmen.
Tidningen The Independent publicerade den 3 augusti en intervju med IEA:s chefanalytiker Dr Fatih Birol inom OECD. Den uppmärksammades av DN och SVT som ett TT-meddelande i textform, men borde ha varit förra veckans stora nyhet med tanke på det allvarliga innehållet.
Dr Fatih Birols besked om oljesituationen i världen och varningar inför en kommande brist på olja, inom 5 -10 år, borde ha fått ett helt annat utrymme i svensk media. Han varnade för att oljebristen kommer att försvåra och hota en ekonomisk återhämtning i världen.
IEA:s chefsanalytiker Fatih Birol varnar i dag för att en allvarlig energikris kan vara på väg. Enligt energirådgivningsorganet IEA kan världens samlade oljeproduktion ha nått sin topp redan år 2020, något som kan göra oljan betydligt dyrare och leda till konsekvenser för hela samhället.
Det är i en artikel i den brittiska tidningen The Independent som Fatih Birol, chefanalytiker vid OECD-ländernas energirådgivningsorgan IEA, varnar för att den globala produktionen av olja kan ha nått sin topp redan år 2020, tio år tidigare än vad många regeringar hade räknat med.
- En sådan oljekris skulle kunna hota återhämtningen från den nuvarande djupa lågkonjunkturen, genom högre oljepriser på grund av ökad efterfrågan och stagnerad, eller till och med minskad, produktion, säger Fatih Birol i intervjun.
I takt med att isarna smälter allt snabbare kring Nordpolen blir frågan om vem som har rätt till Arktis olje- och gasresurser allt viktigare. I dag reser därför en expedition från Svalbard för att ta reda på var Nordpolens undervattensgränser går. Det rapporterar SR Vetenskapsradion i dag.
Frågan om var Arktis gränser går är särskilt viktig för de länder som menar att de har rätt till de naturtillgångar som kan finnas på det arktiska området. Främst är det Grönland, Ryssland och Kanada som det gäller. Tanken är att expeditionen som i dag lämnar Svalbard ska använda sig av vetenskapliga metoder för att avgöra var undervattensgränserna kring Nordpolen går – och därmed bidra med fakta som kan avgöra vem som har rätt till områdets värdefulla energiresurser. Lyssna på inslaget från SR Vetenskapsradion.
Är det inte en snurrig värld som vi skapat, där produktion, konsumtion och ständig ekonomisk tillväxt är det som är viktigt för samhället. Idag utgör det grunden för vår välfärd, men har samtidigt blivit en börda för oss med allt större utsläpp.
Trösten är väl att detta endast är möjligt så länge vi har billig fossil energi som kol, olja och fossilgas. Mycket tyder på att denna utveckling närmar sig sitt slut och ersätts av något annat, både på grund av stigande oljepriser och tuffa utsläppsmål.
Gunnar Lindstedt, tidigare journalist på Veckans Affärer, har skrivit flera uppmärksammade böcker. I boken Svart Jord, som kom ut hösten 2008, berättar Gunnar Lindstedt om jordbrukets beroende av olja och konsekvenserna för vårt industriella jordbruk och vårt samhälle, när olja sinar och blir dyrare.
Hur kan det komma sig att du fått så stor uppmärksamhet kring boken?
- Jaha, det är mest från bönder och ute på landet, faktiskt, där jag fått mest uppmärksamhet. Där är nog frågan mer aktuell än i innerstaden i Stockholm. Och matfrågan är ju nu en viktig sak och den börjar många att ägna sig åt. Under senaste EU-valet var det ju många politiker som vill kämpa för en bättre mat. Nånstans finns diskussionen, men det behövs fortfarande mycket för att man ska förstå sambanden med industriell produktion och att vi inte kan ha den längre.
En dyster rapport om flygets framtid, publicerades av forskarna på Globala energisystem i Uppsala, bara några veckor innan politikerna i samma stad beslutade att satsa och bygga om den gamla militära flygplatsen till en civil flygplats. Artikeln från forskarna går på tvärs mot flygindustrin som ser ljust på framtiden och tror på en fortsatt ökning för flyget.
Både Airbus och Boeing förutspår att antalet RPK (passagerarkilometer) kommer att fortsätta att växa med runt 5 procent per år fram till och med 2026. En sådan expansion leder till att även efterfrågan på flygbränsle kommer att stiga. Till skillnad från bilindustrin har dock flygindustrin kontinuerligt arbetat för att minska bränsleanvändningen. Den har gått ned sedan 1960-talet med 70 procent per passagerarkilometer. Målet för framtiden är att minska bränsleåtgången med 50 procent till 2020 genom att effektivisera motorer, förbättra aerodynamiken och planera flygsträckningar på ett bättre sätt.
Rapporten från Uppsalaforskarna varnade för svårigheterna att få fram flygbränsle i den takt som flygbolagen räknar med att expandera. Problemet enligt forskarna är att råolja av hög kvalitet, som är basen för produktion av flygbränsle, konkurrerar med diesel. Dessutom hittas ny olja allt mer sällan och den olja som hittas är oftast av sämre kvalitet och finns på platser som gör produktionen dyr. Aktuella prognoser på utvinning av råolja visar att den maximala produktionsnivån är nådd, eller snart kommer att vara nådd.
Trots flygindustrins ambitiösa mål för att effektivisera sin bränsleanvändningen tror forskarna i Uppsala att det inte kommer att bli lätt för flyget att expandera de kommande 10-15 åren. Slutsatsen från forskarna på Globala energisystem är att det kommer att bli svårt att ersätta flygbränslet med något annat bränsle, även om flygtrafiken skulle ha samma omfattning som idag.
Forskare har varnat för att det kan ta hundratals år för skadade ekosystem att återhämta sig, om det alls är möjligt. Men en ny studie andas större optimism: Illa sargade ekosystem kan mycket väl repa sig inom en livstid, om den politiska viljan finns.
Nedhuggna Akaciaträd vid en pappersfabrik i Pangkalan Kerinci i Indonesien. Foto: Dita Alangkara. Scanpix
I jakten på naturresurser exploaterar och skadar människan samma ekosystem som den långsiktigt är beroende av. Värdefulla skogar avverkas, marker förgiftas, hav och sjöar övergöds, fiskbestånd utarmas och industrier sprider föroreningar i luft och vatten.
En rapport om den globala miljösituationen varnade nyligen för att ekosystem kan skadas så svårt att det kan ta hundratals år innan de kan repa sig, om det ens är möjligt. Men nu hävdar forskare vid Yale School of Forestry & Environmental Studies i USA att det trots allt finns skäl till viss optimism. Läs hela inlägget här »
Efter vårat inslag om biogas för traktorer förra veckan har frågan fått sig ett rejält uppsving i media. Idag skriver till exempel DN Ekonomi två artiklar om biogasens potential och lantbrukarnas ökande intresse för tillverkning och försäljning av egen biogas. ”Och marknaden kan svälla rejält: var tionde bil kan gå på biogas framöver.” – skriver DN.
I vårat inslag berättade vi om den svenska lagen som sätter stopp för biogasdrift av traktorer och vi fick många upprörda kommentarer. Se inslaget här och läs kommentarerna.
1997 skrev den tyske ekonomijournalisten Harald Schumann boken ”Globaliseringsfällan”, en internationell storsäljare som översatts till 27 språk. I uppföljaren ”Global nedräkning” skriver han tillsammans med Christiane Grefe om de utmaningar världen står inför. I måndags sände Kulturnyheterna ett inslag om boken.
I inslaget intervjuas Harald Schumann, en av författarna, och vetenskapsjournalisten Karin Bojs. Reporter: Elisabeth Åsbrink.
Boken ”Global nedräkning” handlar om att globaliseringen har skapat ett världssamhälle där folk och stater hänger allt närmare ihop och vi har blivit allt mer beroende av varandra. Finansmarknaderna är nära en kollaps och en växande efterfråga på energi skapar konflikter om olja och naturgas. Klimatförändringarna hotar miljoner människor överallt på jordklotet och klyftan blir tydlig: de rika i Nord och de utestängda, fattiga, i Syd. Vår nya globaliserade värld blir allt mer hotfull: svält, krig, konflikter, folkomflyttningar, naturkatastrofer…
Författarna försöker finna lösningar på framför allt tre olika områden: klimatfrågan, finanskrisen och snedfördelningen av resurser mellan människor i Nord och Syd. Global Nedräkning ges ut av Ordfront Förlag.
För att klara klimatförändringarna och de stigande oljepriserna så måste jordbruket minska sitt beroende av fossilt bränsle. Det är de allra flesta överens om idag. Det handlar dels om att bli kvitt konstgödsel och bekämpningsmedel och dels att ersätta dieseln i traktorerna. En ersättning av dieseln skulle kunna vara biogas. Tekniken finns och viljan finns – men det står en Svensk lag i vägen.
Om man inte ersätter dieseln med biogas inom jordbruket så blir det svårt att klara matförsörjningen i Sverige framöver. Det menar Kurt Hansson i Sala – en pionjär när det gäller ekologiskt jordbruk och biogas.
Daniel Pargman och Stephen Hinton vill göra tanken om ett alternativt boende till verklighet. De har engagerat sig i Bybo ekoenhet som ska erbjuda sina medlemmar en hållbar livsstil och boendeform. Men även om tanken är på plats så är resan mot att ställa om en långt ifrån självklar process.
Daniel Pargman, lektor i medieteknik vid KTH, och Stephen Hinton, författare och ekokonsult, är två av dem som engagerat sig i Bybo ekoenhet. Det är en ny typ av ekologiskt boende där energifrågan står i lika stort fokus som matproduktionen. Målet är att vara självförsörjande inom båda områden i så stor utsträckning som möjligt.
Daniel och Stephen befinner sig i olika delar av den mentala processen. Stephen har bestämt sig för att satsa på ekoenheten och ser det som ett framtida boende. Han är en av dem som varit med och finansierat den nyinköpta marken i Flen som medlemmarna får tillgång till i början av sommaren. Daniel Pargman och hans familj befinner sig däremot mitt uppe i omställningsprocessen och har långt ifrån bestämt sig om de är beredda att göra marken i Flen till sitt permanenta hem.
På Sveriges Energiting 2009 talade Mikael Höök från ASPO Sweden under rubriken ”Peak Oil – alla borde bry sig”. Han konstaterade att vi står inför enorma säkerhetspolitiska utmaningar.
Mikael Höök, doktorand på Globala Energisystem vid Uppsala Universitet, redogjorde för hur vårt energiläge ser ut nu och de närmaste 10-15 åren. Han menade att Sverige är mycket sårbart, då vi importerar över 70 % av vår energi inklusive uran till kärnkraften. Oljeimporten står för ca 30 %.
Vår import av olja kommer med en tredjedel vardera från Danmark, Norge respektive Ryssland. Både Norge och Danmarks oljeproduktion i Nordsjön faller snabbt och måste ersättas inom de närmaste årtiondena. Enligt den danska oljemyndigheten (DEA) kommer all oljeexport från Danmark att upphöra 2015. Samma sak gäller för Norge.
Forskarna vid Globala Energisystem vid Uppsala universitet menar att Sverige står inför enorma säkerhetsekonomiska utmaningar och att ”business as usual” är orealistiskt. De menar att det är hög tid att ställa om nu.
På Ställ om har vi valt att blicka framåt och inte fastna i alla problem kring klimat och enregi. Vad vi behöver nu är lösningar för framtiden, förslag på hur vi ska klara omställningen till ett mer hållbart samhälle. Se alla framtidslösningar
Tankar om klimat
Ställ om har mött en rad välkända personer med olika bakgrund och olika infallsvinklar för att höra om deras syn på klimathotet. Hör Hans Rosling, Bodil Jönsson, Christer Sanne, Folke Tersman m fl. Se alla Tankar om klimat
Omställaren - från ord till handling
Vad vi gör spelar roll. Omställaren är en serie om vanliga människors insatser för att ställa om sina egna och andras liv. Se alla Omställare
Energi- och klimatsmart?
Ställ om:s klimat- och energiexpert Martin Saar har under året skrivit krönikor med utgångspunkt från sambandet mellan energi, ekonomi och ekologi. Läs Martins reflektioner
Traktorn fast i dieselträsket
I maj 2008 gjorde Ställ om ett reportage om problemen för biogasproduktionen i lantbruket och vilken potential den har. Något som fick får stort genomslag efter att detta reportage.
Se reportaget om biogasen
SVT Play
