Att leva energi- och klimatsmart, vad innebär det och hur gör man det i så fall? Tv-programmet Dina Frågor handlar om just detta. Sverker Olofsson och Linda Nilarve är programledare. För lever man på ett sätt som gynnar klimatet så gynnar det i regel den egna plånboken också. I programmet får vi bland annat tips om hur vi just kan spara pengar genom att se över vår energianvändning. Framförallt för den som bor i hus finns här stora pengar att spara. Anki och Jim som bor i et äldre hus i Danderyd har fått hjälp av en energikonsult som går igenom deras hus med en värmekamera för att spåra värmeläckage, som kan åtgärdas.
Värmefotografering genomfördes för att upptäcka köldbryggor i husets skal, inneväggar, tak och fönster. Detta tillsammans med en allmän energibesiktning visade att familjen kan spara ca 10.000 kr. B la genom att byta till lågenergilampor, 600 kr per år, nya tätningslister runt fönstren 600 kr, mer isolering på vinden 1300 kr, byte av uppvärmningssystem för pool 7300 kr.
Ett annat gott råd till alla som har värmepump: Gör en driftssevice minst var femte år. Effekten kan gå ned med 50 % utan att man märker någon skillnad.
Men att leva energi- och klimatsmart är en stor fråga. Ställ om:s Martin Saar medverkar i programmet, men här på Ställ om förklarar han några begrepp, förutsättningar och ger några exempel på hur vi kan leva energi- och koldioxidsnålt i hushållet.
Hur löser vi dom stora frågorna inför framtiden när det gäller klimatet? Hur ser framtidens energi ut, hur ska mat och vatten räcka till alla, hur värnar vi den biologiska mångfalden? Och hur ska vi människor behålla vår framtidstro och glädje trots alla rop på att vargen kommer? Lördagen den 12 december, mitt under Köpenhamnsmötet, försöker vi svara på dom här frågorna i ett TV-program som Ställ om-redaktionen nu håller på att producera.
Programmet sänds klockan 20.00 och vi har kallat det ”Lösningar för framtiden”. Det ingår i en hel rad satsningar som SVT gör kring klimatfrågan inför och under Köpenhamnsmötet (se mer info om hela SVT-satsningen nedan). Nu tänkte vi låta er bloggbesökare få vara med och se hur TV-programmet ”Lösningar för framtiden” växer fram. Här är ett axplock av hur det gått med inspelningen hittills. Det kan gå lite trögt i början…
Fortfarande är okunskapen stor bland allmänheten när det gäller vad som bidrar till utsläppen av växthusgaser. Dom flesta tycks fortfarande ha missat hur avgörande det är med maten vi äter och hur den framställs. Jag har gjort en djupdykning i den senaste attitydundersökningen från Naturvårdsverket som delvis är en ganska sorglig historia om hur vi ser på dom här frågorna.
Svenska Miljöinstitutet
(Här ovan kan du gå in och se hur du själv ligger till vad det gäller koldioxidutsläpp. Se info nedan i artikeln)
För åttonde året i rad kommer Naturvårdsverket med en ny undersökning om hur ”Allmänhetens kunskaper och attityder till klimatförändringarna” ser ut. Det är inga uppseendeväckande resultat som presenteras, men det är intressant att följa hur synen på klimatförändringarna och vad man själv kan göra har förändrats sen första mätningen 2002. Fortfarande finns stora luckor när det gäller synen på maten och jordbruket.
Föd färre barn! Det provokativa förslaget kom klimatdebattören och meteorologen Pär Holmgren med för ett par veckor sen i vår serie Framtidslösningar. Hans inlägg har väckt starka känslor och är idag det mest lästa inlägget på Ställ om sen vi startade.
Hittills har det lett till över 140 kommentarer.
Åsikterna har varit många och debatten hätsk och kryddad med många invektiv. Flera kommentarer har berört den till synes hopplösa utvecklingen i Afrika, med fattigdom, överbefolkning och svält. Många har hävdat att det är dom där borta i Afrika som måste tänka över sin barnproduktion – inte vi.
Men det finns helt andra perspektiv man kan lägga på den frågan. Lyssna här på ett kortseminarium med hälsoprofessorn Hans Rosling:
I detta seminarium från 2007 på ”TED Ideas worth spreading” berättar han, med hjälp av sin omtalade ”bubbelpedagogik”, hur ekonomisk utveckling och välfärd hänger ihop. På 19 minuter kan du skaffa dig en uppdaterad världsbild.
Hans Rosling har 20 års erfarenhet av Afrika. Så här säger han om situationen:
”Afrika har inte gjort det dåligt. På 50 år har Afrika gått från att leva som på medeltiden till hur det var i de bättre utvecklade staterna i Europa för 100 år sedan. Tar man hänsyn till Afrikas förutsättningar, så har de haft den bästa utvecklingen av alla. Afrika har gjort det till synes omöjliga möjligt”.
Han menar att vi är ganska korkade om vi inte inser detta! Vi har en gammal syn på industrialiserade- resp utvecklingsländer. År 1950 var världen uppdelad i Vi och Dom, men mycket har hänt sen dess!
Vad tycker du? Finns det anledning att ompröva inställningen till befolkningsutvecklingen och uppfattningen: ”Föd färre barn?”
Igår den 30 september släppte miljöanalytiker Lester R Brown en uppdaterad version, Plan B 4,0 av sin mycket omtalade bok med lösningar för hur vi kan undvika en klimatkatastrof och rädda civilisationen. Jordens klimat förändras snabbare än de värsta tänkbara scenarierna och Lester Brown menar att mänskligheten för en kamp med tiden för att lösa vattenfrågan, skydda ozonlagret och hejda klimatförändringarna
Lester Brown ställer sig frågan: ”Kan vi växla in på en väg som både är ekonomiskt och ekologiskt hållbar? Svaret är JA och om detta handlar Plan B 4.0.
Att klimatmärka kött och annan mat kan försämra vår miljö istället för att förbättra den.
Det säger Naturskyddsföreningen, som nu går till hårt angrepp på organsiationen Svenskt Sigill som planerar att införa en så kallad klimatmärkning av mat.
Märkningen ska visa att just den köttbitens koldioxidutsläpp är mindre än en omärkt köttbits utsläpp.
Klimatreglerna ska enligt Svenskt Sigill omfatta produktion, förädling och distribution av livsmedlen.
Men det här är ett slag i luften menar Naturskyddsföreningens Mikael Karlsson. Märkningen kan till och med bidra till att försämra miljön vad det gäller t ex biologisk mångfald och utsläpp av kväve, miljögifter och andra aspekter av miljön som inte direkt har med koldioxid att göra:
Tyck till om klimatmärkning här på Ställ om efter artikeln. Behöver vi ännu en märkning av vår mat?
Svenskt Sigill håller med om att man behöver en helheltssyn på klimatet men menar att klimatmärkningen inte alls krockar med andra svenska miljömål. Läs hela inlägget här »
Vi äter mer och mer kött. Trots att dom flesta känner till vilken roll köttet spelar när det gäller energianvändning och utsläpp av växthusgaser, tycks svensken inte alls vara beredd att ändra sina matvanor. Tvärtom. Köttätandet har ökat med 50 procent på 15 år. Och år 2005 stod den svenska konsumtionen av kött, mjölk och ägg för lika stora utsläpp som hela den svenska bilparken.
Köra bil eller äta kött, lite tillspetsat, men ändå sant. Vill vi bidra till att minska utsläppen av växthusgaser måste vi börja välja, och välja bort.
Köttproduktionen står för uppemot 20 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser, visar siffror från FAO, FN:s jordbruksorganisation.
Och svenskarnas del i detta ökar alltså. Mellan 1990 och 2005 ökade vår köttkonsumtion med 50 procent visar siffror från jordbruksverket som bearbetats av forskningsinstitutet SIK. Nötköttet står för 75 procent av utsläppen, fläsk för 19 och kyckling för 6 procent.
Livsmedelsverkets råd till konsumenterna om hur vi ska äta både hälsomässigt och klimatsmart kan vara ett handelshinder. Enligt EU-kommissionen bryter råden mot reglerna om frihandel, detta trots att det i EU:s så kallade grundlag, Romfördraget, också står att det är viktigt att ta hänsyn till miljön.
Vi äter olja. Så kan man tillspetsat förklara hur stor miljöpåverkan maten på våra tallrikar har.
För en genomsnittlig svensk står maten för cirka 25 procent av hans eller hennes totala koldioxidutsläpp.
Att odla spannmål, föda upp kor och kycklingar osv är oerhört energikrävande, och för den som vill minska sin egen klimatpåverkan gäller det att välja rätt mat på tallriken.
Johar Bendjelloul som vi bland annat känner igen från Kulturnyheterna i SVT tror på exemplets makt. Att föregå med gott exempel kan låta klyschigt men Johar har tagit sin egen klimatanpassning lite längre än många andra. Han har till exempel slutat flyga (nästan helt), börjat äta vegetariskt eller vilt när alternativet finns och köper inte så mycket nya prylar längre. Såna exempel kan inspirera andra att göra likadant eller i alla fall börja tänka själva, säger han.
Hur går det med din klimatanpassning? Är du en omställare eller vill tipsa om en sådan så får du gärna höra av dig till stallom@svt.se – Eller skriv en kommentar här nedan. Här kan du också ställa frågor till Johar och Ställ om-redaktionen.
Mellan 10.000 och 30.000 ton skolmat kasseras varje år i Sverige, både under tillagningen och när eleverna skrapar matrester av tallrikarna. Det kostar kommunerna mellan 200 och 600 miljoner varje år, enligt en beräkning som Naturvårdsverket låtit göra.
I höstas sände SVT den uppskattade miljöserien 2020. Nu kan du se den igen här på Ställ om. Under sommaren repriserar vi hela serien med ett nytt avsnitt varje fredag. I avsnitt nummer sju handlar det om en av våra mest grundläggande frågor – maten. Varifrån kommer våra livsmedel år 2020?
I det sjunde avsnittet av 2020 handlar det om mat. Hur ser det ut i framtiden? Odlas julskinkan på laboratorium eller kommer den från ekologiska, klimatsmarta gårdar? Och finns det någon ekologisk matvarukedja i Sverige? Programledaren Anders Nord besöker ett universitet i Oslo där man försöker ta fram metoder för köttproduktion utan djur.
Programserien 2020 sändes under november och december 2008. I åtta avsnitt söker Anders Nord upp människor som har en idé om hur vi ska bära oss åt för att klara utmaningar som klimatförändringar, utfiskning och övergödning. Anders besöker visionärer och experter inom olika områden för att fråga hur det borde se ut år 2020. Avsnittet sändes den 22 december 2008. Läs mer om serien och chattar från programmen.
Tidningen The Independent publicerade den 3 augusti en intervju med IEA:s chefanalytiker Dr Fatih Birol inom OECD. Den uppmärksammades av DN och SVT som ett TT-meddelande i textform, men borde ha varit förra veckans stora nyhet med tanke på det allvarliga innehållet.
Dr Fatih Birols besked om oljesituationen i världen och varningar inför en kommande brist på olja, inom 5 -10 år, borde ha fått ett helt annat utrymme i svensk media. Han varnade för att oljebristen kommer att försvåra och hota en ekonomisk återhämtning i världen.
Gunnar Lindstedt, tidigare journalist på Veckans Affärer, har skrivit flera uppmärksammade böcker. I boken Svart Jord, som kom ut hösten 2008, berättar Gunnar Lindstedt om jordbrukets beroende av olja och konsekvenserna för vårt industriella jordbruk och vårt samhälle, när olja sinar och blir dyrare.
Hur kan det komma sig att du fått så stor uppmärksamhet kring boken?
- Jaha, det är mest från bönder och ute på landet, faktiskt, där jag fått mest uppmärksamhet. Där är nog frågan mer aktuell än i innerstaden i Stockholm. Och matfrågan är ju nu en viktig sak och den börjar många att ägna sig åt. Under senaste EU-valet var det ju många politiker som vill kämpa för en bättre mat. Nånstans finns diskussionen, men det behövs fortfarande mycket för att man ska förstå sambanden med industriell produktion och att vi inte kan ha den längre.
Den sjunde juni är det dags för oss att gå till valurnorna och rösta i Europaparlamentsvalet. Debatten är i full gång så gå in och tyck till på SVT Opinion!
Till vänster: Jens Holm (V). Foto: Janerik Henriksson. Scanpix. Till höger: Anna Maria Corazza Bildt (M). Foto: Bertil Ericson. Scanpix
”De borgerliga partierna säger att de vill införa en koldioxidskatt i Europa. Det är välkommet. Men hur har man egentligen agerat när man haft chansen? … De borgerliga partierna röstar emot koldioxidskatten när vi röstar i EU-parlamentet, de avvecklar den här i Sverige. Varför säger man en sak, men gör en annan? Det osar klimathyckleri.”
”Tills alldeles nyligen var kontakten med den mat som serveras på bordet till middagen en intim historia. Man hade inte bara lagat maten själv utan oftast även odlat fram råvarorna och slaktat djuren.”
Anna Maria Corazza Bildt (M), kandidat till Europaparlamentet och Staffan Appelros (M), riksdagsledamot, miljö- och jordbruksutskottet skriver om ”EU bör införa tydligare märkning av maten”.
För att klara klimatförändringarna och de stigande oljepriserna så måste jordbruket minska sitt beroende av fossilt bränsle. Det är de allra flesta överens om idag. Det handlar dels om att bli kvitt konstgödsel och bekämpningsmedel och dels att ersätta dieseln i traktorerna. En ersättning av dieseln skulle kunna vara biogas. Tekniken finns och viljan finns – men det står en Svensk lag i vägen.
Om man inte ersätter dieseln med biogas inom jordbruket så blir det svårt att klara matförsörjningen i Sverige framöver. Det menar Kurt Hansson i Sala – en pionjär när det gäller ekologiskt jordbruk och biogas.
Klimatförändringarna är nu det största hotet mot folkhälsan och det är dags att all världens makthavare inom vården, samt sjukvårdspersonal, läkare och forskare går samman för att bromsa utvecklingen så gott det går. Det slår världens mest inflytelserika medicinska tidskrift Lancet och University College of London fast i en omfattande rapport som publicerades idag. Se Rapports inslag med klimat- och hälsoforskaren Elisabet Lindgren:
Först fick eleverna som skulle gå på Törnströmska gymnasiet i Karlskrona äta i en gammal verkstad. Okej, det var en akut lösning. Sen blev det en rejäl uppgradering när man till och med fick en egen matsal. Men man hade inte råd med en diskanläggning så porslinet uteblev istället. Se inslaget från Blekingenytt:
De 200 eleverna fick äta på papptallrikar – av så dålig kvalité att de hade svårt att överhuvudtaget få i sig maten. Och det som skulle vara en tillfällig lösning verkar ha blivit ett permanent hjärnsläpp. Sen 2007 äter de fortfarande sin mat på papp. Klimatsmart?
Har du något som du vill ta upp under rubriken hjärnsläpp? Ta en bild och maila oss på stallom@svt.se!
Att välja ekologiska livsmedel behöver inte alltid innebära att livsmedlen är helt fria från kemiska ämnen. Eko-bonden Torbjörn Svensson gillar inte att icke-ekologisk mat – innehållandes kemiska ämnen – får säljas med miljömärkning. Inslag från Rapport.
Företaget Middagsfrid visar i en undersökning bland sina 10.000 kunder att de kan minska sina utsläpp av klimatgaser kopplade till maten med hela 60 %. Och de största besparingarna görs redan när de väljer vad de ska äta till middag.
- Vi har till exempel en stor andel kött från fågel, lamm och vilt i våra recept. Vi anpassar dessutom våra recept och matkassar så att våra kunder slänger så lite matvaror som möjligt, säger grundaren och VD Kicki Theander.
Genom att välja råvaror som orsakat små utsläpp av koldioxid utan att göra avkall på mängden mat, näringsinnehåll eller livskvalitet minskar utsläppen med över 850 kg, visar undersökningen. Det är en avsevärd minskning då, Naturvårdsverket beräknar att maten som produceras till svenska hushåll varje år orsakar utsläpp motsvarande 2000 kg per person.
Näst viktigast är att planera middagsmenyn, så att svinnet från råvarorna minimeras. Transporten av råvarorna hem till familjen i kylbil reducerar utsläppen ytterligare.
En tredjedel av kunderna uppger också att de sänkt sina matkostnader sedan de börjat med klimatsmarta menyer.
Apropå vårat reportage om mjölken här på Ställ om: Nu ska International Dairy Federation ska ta fram en standard för hur utsläppen av koldioxid vid mjölkproduktion ska mätas. Det skriver Lantbrukets Affärstidning idag.
Uppgiften om hur mycket koldioxid som släpps ut vid produktionen av en liter mjölk kan variera kraftigt beroende på hur siffran beräknats och vilka led i produktionen som tagits med. Ska produktionen av kons foder vara med? Transporten? Mejeriets utsläpp?
I ett nystartat projekt ska nu mejeriorganisationen International Dairy Federation, IDF, försöka ta fram en standardiserad och internationellt jämförbar beräkningsmodell för en livscykelanalys för mjölk. Forskare från flera olika länder ska enas om vilka delar i produktionsledet som ska finnas med och vilka som ska tas bort i en sådan beräkningsmodell. IDF hoppas få med sig även FN:s livsmedelsorgan FAO på projektet, skriver danska Mejeriforeningen.
Forskarna träffas för första gången i juni i år och deras rapport och beräkningsmodell ska presenteras under 2010.
På Ställ om har vi valt att blicka framåt och inte fastna i alla problem kring klimat och enregi. Vad vi behöver nu är lösningar för framtiden, förslag på hur vi ska klara omställningen till ett mer hållbart samhälle. Se alla framtidslösningar
Tankar om klimat
Ställ om har mött en rad välkända personer med olika bakgrund och olika infallsvinklar för att höra om deras syn på klimathotet. Hör Hans Rosling, Bodil Jönsson, Christer Sanne, Folke Tersman m fl. Se alla Tankar om klimat
Omställaren - från ord till handling
Vad vi gör spelar roll. Omställaren är en serie om vanliga människors insatser för att ställa om sina egna och andras liv. Se alla Omställare
Energi- och klimatsmart?
Ställ om:s klimat- och energiexpert Martin Saar har under året skrivit krönikor med utgångspunkt från sambandet mellan energi, ekonomi och ekologi. Läs Martins reflektioner
Traktorn fast i dieselträsket
I maj 2008 gjorde Ställ om ett reportage om problemen för biogasproduktionen i lantbruket och vilken potential den har. Något som fick får stort genomslag efter att detta reportage.
Se reportaget om biogasen
SVT Play
- Vi har till exempel en stor andel kött från fågel, lamm och vilt i våra recept. Vi anpassar dessutom våra recept och matkassar så att våra kunder slänger så lite matvaror som möjligt, säger grundaren och VD Kicki Theander.
