Jens Ergon fortsätter sin rapportering från Köpenhamnsmötet Samtidigt som klimatförhandlingarna i Köpenhamn nu genomgått sin sista nattmangling – om möjligt för att förvandla toppmötet från regelrätt fiasko till ett försiktigt steg mot ett framtida klimatavtal under 2010 – cirkulerar ett läckt internt FN-dokument. I dokumentet, daterat i tisdags, konstateras att den klimatplan världens länder hittills presterat riskerar att leda till en global uppvärmning över 3 grader. Skillnaden mot att klara 2-gradersmålet sägs vara utsläppsminskningar motsvarande upp till 4.2 miljarder ton koldioxidekvivalenter.
”Om inte det återstående gapet på 1.9-4.2 miljarder ton kan slutas och Annex 1-länderna (världens i-länder) tar till kraftfulla åtgärder innan och efter 2020, så kommer utsläppen fortsätta längs en ohållbar väg som kan leda till koncentrationer av växthusgaser som är lika med eller större än 550 ppm, och med relaterade temperaturhöjningar på ungefär 3 grader”, står det bland annat i dokumentet.
Men egentligen är det inget nytt. Alla på plats i Köpenhamn vet att de åtaganden som hittills ligger på bordet är avsevärt mindre än vad som krävs för att undvika allvarliga klimatförändringar.
På Ställ Om och i Vetenskapsmagasinet har vi under hösten – och senast igår – rapporterat om det besvärande gapet mellan verkliga åtaganden att minska utsläppen och de politikernas retoriska löften att klara 2 gradersmålet. Skillnaden nu är att analysen är signerad FN. Läs hela inlägget här »
Köpenhamsmötet pågår för fullt just nu och siffror med bud från olika länder om utsläppsminskningar bollas runt. Men vad får minskade koldioxidutsläpp egentligen för effekt på vårt klimat? Om vi lyckas minska utsläppen globalt med en procent till exempel, vad betyder det då för temperaturhöjningen? Det är inte lätt för en vanlig lekman att förstå hur allt hänger ihop och vad olika bud om utsläppsminskningar verkligen betyder. Men för den som är intresserad och vill ta reda på mer själv utan att behöva gå in i alla vetenskapliga rapporter och göra egna uträkningar så finns nu hjälp.
Den välkände klimatforskaren Christian Azar vid Chalmers universitet har tillsammans med sina kolleger tagit fram en enkel modell för såna här beräkningar som var och en kan använda. På webb-sidan Chalmers Climate Calculator hittar du den, och det unika med den är att den även tar hänsyn till osäkerheten som finns i klimatsystemet. Forskarna vet idag att koldioxiden påverkar klimatet, men exakt hur känsligt klimatet är för olika utsläppsnivåer vet man inte säkert. I Christian Azars modell kan man lägga in olika värden, både på utsläppsminskningar och på känslighet i klimatet.
Som modellen ser ut nu går det att räkna ut hur globala förändringar av utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet. Christian Azar arbetar nu med att lägga in olika länder och regioner i modellen så att det även ska gå att räkna ut mer lokala värden. Även effekter från ökad eller minskad avskogning samt infångning av koldioxid i atmosfären ska bli möjligt att räkna på i framtiden. Läs hela inlägget här »
”Klimatforskningen går i politikernas ledband. Forskarna går dit pengarna finns.”
Det här är argument som framförs av klimatförnekarna, den grupp av människor som menar att IPCC, FN:s klimatpanel, har helt fel i sina slutsater om klimathotet. Ställ om har träffat en av dom: Lars Bern.
Trots att den stora delen forskare och politiker världen är överens om att mänsklig aktivitet påverkar vårt klimat negativt, menar den här gruppen att att klimattoppmötet som nu pågår i Köpenhamn utgår från helt felaktiga förutsättningar. Klimatförnekarna (som gärna vill bli kallade sanningssökare t ex) stödjer sig bland annat på rapporter från vissa forskare som drar andra slutsatser om mänsklig påverkan på klimatet än vad IPCC gör.
Ställ om har träffat en av företrädarna för klimatförnekarna, Lars Bern. Lars Bern, teknologie doktor, har själv ett förflutet inom miljörörelsen, men på senare år har han ägnat sig åt en stundom hätsk debatt om klimatfrågorna som han anser fått alldeles fel dimensioner. Koldioxiden är inget stort problem menar Lars Bern. Att det stora flertalet forskare är fullständigt överens om den mänskliga påverkan på klimatet förklarar Lars Bern med att forskarna är ute efter forskningspengarna.
Den 7 december inleds det stora klimattoppmötet i Köpenhamn. Mötet kommer till stor del att handla om pengar. Det går inte att lösa klimatproblemen utan att det kostar. Men vem ska betala och för vad ska vi betala? Det här är viktiga och svåra frågor som ska avhandlas under mötet. En person som har konkreta idéer kring hur pengar ska hjälpa till att minska koldioxidutsläppen och stimulera en omställning till hållbart resursutnyttjande är ekonomen Klas Eklund, numera professor vid Lunds universitet. Han är en av experterna i det TV-program som Ställ om nu håller på att arbeta fram (sänds i SVT2 den 12 dec kl 20.00). Anders Nord träffade Klas Eklund i Stockholm, på SEB:s (SE-bankens) huvudkontor, för att prata koldioxidavgifter, utsläppsrätter och BNP-redovisning bland annat.
Först här en sammanfattning av vilka åtgärder som Klas Eklund anser behövs för att klara en omställning till ett mer hållbart samhälle:
Nya data och ny kunskap om klimatet visar att läget är betydligt allvarligare nu än vad IPCC kom fram till för två år sen.
Detta säger professor Johan Rockström, chef på Stockholm Environment Institute (SEI) och Stockholm Resilience Centre. Han redovisade det aktuella forskningsläget kring den globala uppvärmningen på Naturvårdsverkets årliga Klimatforum, som ägde rum i veckan på Stockholms universitet. Ladda ned Johan Rockströms presentationsbilder.
Enligt Johan Rockström rör vi oss längs IPCCs värsta scenario; sex graders temperaturhöjning vid seklets slut.
Klicka på bilden för att komma till videon.
Titta på den efterföljande diskussionen mellan Johan Rockström, Erland Källén och Svante Bodin ovan.
Johan Rockström menar att riskerna för allvarliga effekter vid en lägre temperaturhöjning är större idag. Man vet också mer om olika tröskeleffekter och Rockström menar att avsmältningen av Arktis sommaris kan vara en sådan tröskeleffekt. Men det finns många andra tröskeleffekter!
Hur uppfattar du de nya forskningsrönen? Kommer de att förändra din syn på människans påverkan kontra de naturliga variationerna?
Länderna i Centralamerika kräver 725 miljarder kronor från industriländerna i ersättning för skador orsakade av den globala uppvärmningen. De centralamerikanska miljöministrarna har träffats i Guatemala för att diskutera den så kallade ekologiska skulden de anser andra länder är skyldig dem och för att skaffa sig en gemensam plattform inför klimatsamtalen i Köpenhamn nästa månad.
Torka och översvämningar
Guatemalas miljöminister Luis Ferrate sade att prislappen på 105 miljarder dollar, motsvarande 725 miljarder kronor, är en uppskattning av skadorna som orsakats av klimatförändringarna kring 16 sektorer i Belize, Costa Rica, Dominikanska republiken, El Salvador, Honduras och Panama. Ferrate sa att regionen aldrig tidigare ställts inför så omfattande torka, översvämningar och otrygg livsmedelssäkerhet.
Ska pressa i-länderna i Köpenhamn
Den formella framställan kommer att presenteras i Danmark. Hans nicaraguanske kollega Juana Arguenal sade att Centralamerika i Köpenhamn kommer att pressa de industrialiserade länderna för att nå konkreta beslut att minska växthusgaserna.
Vilka ska betala för klimatförändringarna? Vart ska pengarna gå? Tyck till om Centralamerikas krav här på Ställ om.
Sveriges Television storsatsar på bevakningen av klimatfrågan. Med anledning av klimatkonferensen i Köpenhamn och det stora klimatfokus som just nu präglar samhällsdebatten och det svenska ordförandeskapet i EU, väljer SVT att kraftsamla kring ämnet. Under slutet av november och hela december sänds en rad program med klimattema under vinjetten Klimat 09.
Grafik: SVT
Här får du en tablå över allt som specialgörs och sänds i SVT1 och SVT2 kring detta ämne:
Det är nu bara drygt en månad kvar till klimattoppmötet i Köpenhamn. Förhandlingarna för att göra det möjligt att nå ett avtal under mötet pågår intensivt, men allt fler bedömare befarar att Köpenhamnsmötet bara kommer att resultera i en tumme, att förväntningarna om stora och bindande åtagande när det gäller att begränsa dom globala utsläppen av koldioxid kommer på skam i december.
Men frågan är hur avgörande det är att det verkligen blir ett avtal i Köpenhamn.
Ställ om pratade idag med Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria på KTH i Stockholm, om risker och möjligheter med Köpenhamnsmötet i december:
Foto: Dan Hansson/Svd/SCANPIX
Hur ser du på möjligheten att man kommer fram till ett avtal vid Köpenhamnsmötet?
- Min bedömning är att man kommer fram till en uppgörelse, men att den inte blir bindande och inte lika långtgående som man hoppats på. Läs hela inlägget här »
Storbritannien står inför en klimatkatastrof med översvämningar, torka och dödlig hetta, om inte världens ledare enas om ett nytt avtal kring klimatet i Köpenhamn om 50 dagar, varnar Gordon Brown i måndags på Major Economies Forum i London. Där hade det samlats 17 länder som tillsamans står för 80 % av jordens utsläpp. - Kostnaden för att misslyckas i Köpenhamn kommer att överstiga båda världskrigen och den globala depressionen tillsammans, sa Gordon Brown. Men vad oroar egentligen Gordon Brown? Är det verkligen utsläppen av växthusgaser eller är det en kommande brist på gas och olja i Storbritannien inom 5-10 år?
Se videon på BBCs hemsida.
Jag tror att det är många politiker i likhet med Gordon Brown, som har abdikerat från det verkliga problemet – att lösa bristen på gas och olja i närtid. Man vet helt enkelt inte hur det ska gå till. I stället målar man upp en hotbild kring utsläppen av växthusgaser med avsikten att förmå medborgarna att använda mindre olja, utan att behöva berätta sanningen; att vi håller på att glida in i en ny tid med mindre fossil energi, en situation som kommer att bli omvälvande.
Vad tror du? Handlar Köpenhamnsmötet om växthusgaser och klimatförändringar eller om de rika ländernas försök att dölja sitt ekonomiska beroende av olja- gas- och kol?
Idag avslutas ett av de viktigaste förhandlingsmötena inför klimatmötet i Köpenhamn i december. Ställ om har varit i kontakt med Jonathan Sundquist som befinner sig i Bangkok och följer klimatförhandlingarna på plats. Jonathan skriver för organisationen ”Adopt a Negotiator” och berättar att förhandlingarna inför Köpenhamn faktiskt börjat röra på sig, men att de behöver snabbas på ytterligare. Parterna har börjat säga vad gränsen går för dem och vad de står för.
- Och det är först då man kan börja förhandla kring saker på riktigt, menar Jonathan. Den förhandlingstext som nu finns på bordet har också blivit kortare, från ungefär 200 sidor till 100 sidor, vilket är ett tecken på att det faktiskt går framåt.
- När man hör att EU ska vara en av de mest progressiva parterna i dessa förhandlingar så förväntar man sig höra att de ska göra mer än vad de faktiskt gör. I svensk media talas det ofta om att EU går mot ett 30-procentigt utsläppsmål och det låter som man redan är där. Men sanningen är den att EU fortfarande ligger fast vid sina 20 %, säger Jonathan. Läs hela inlägget här »
I veckan samlades 140 av världens ledare för ett klimattoppmöte i New York och ett senare G 20-möte i Pittburgh, torsdag och fredag. Det finns en stor oro för att klimatförhandlingarna kört fast och att klimatkonferensen i Köpenhamn kommer att bli ett fiasko. Ännu har inga rapporter kommit om något genombrott i förhandlingarna.
I FN:s generalförsamling framträdde under tisdagen president Barack Obama, den kinesiska presidenten Hu Jintao, Maldivernas president Mohammed Nashed m fl, och man kan konstatera: De är överens om vad som behöver göras, hur bråttom det är och att klimatförändringen är en global utmaning. Däremot är finansieringen en svår nöt att knäcka, liksom hur mycket de olika länderna ska betala för att minska utsläppen. Det borde ju vara lätt att räkna ut. Ju mer utsläpp desto mer kostar det.
Men här krånglar det till sig! Ska vi räkna in de historiska utsläppen som skett, före 1990? Och hur ska vi räkna och fördela dagens utsläpp? Här är varken Kina eller Indien överens med USA och EU.
En ny rapport visar att Indiens utsläpp av växthusgaser kommer att mer än tredubblas under de närmaste två årtiondena. Men rapporten, som är sammanställd av experter på Indiska regeringens uppdrag, visar också att utsläppen per person i Indien kommer att vara mycket lägre än i de stora industiländerna.
Den snabba ekonomiska tillväxten har ökat landets utsläpp dramatiskt
Enligt rapporten kommer Indiens utsläpp av växthusgaser att stiga från ungefär 1,2 miljarder ton idag till mellan 4 och 7 miljarder ton år 2030. Men Indiens miljöminister Jairam Ramesh menar att vi inte behöver oroa oss för hotet, som landets koldioxidutsläpp innebär, eftersom utsläppsnivån per person i Indien aldrig kommer att överskrida nivån i i-länderna.
Idag står Indien för runt fem procent av världens koldioxidutsläpp. Kina, USA och Ryssland ligger högre upp på listan. Den nya rapporten kommer att utgöra grunden för Indiens position i klimatförhandlingarna under Köpenhamnsmötet i december.
Klimatpolitiken utgår idag från FN:s klimatpanel IPCC:s rapport från 2007. Forskarna kunde i den titta på forskning fram till 2006. Mycket har hänt sedan dess. Forskarna Erland Källén och Markku Rummukainen har tittat på klimatforkningen efter 2006 och slår fast att IPCC:s rapport till stor del fortfarande stämmer men de har också kommit fram till att situationen har blivit värre under de tre år som gått. Det har vi hört – inte minst i media – nu vill vi veta vad vi ska göra åt problemet. Vi ställde frågan till författarna av ”Ny klimatvetenskap 2006-2009” och några andra höjdare inom klimatdebatten, som tagit del av rapporten, på ett seminarium om den senaste klimatforskningen.
Australiens parlament avvisade på torsdagen premiärminister Kevin Rudds ambitiösa miljöplan för att minska utsläppen av växthusgaser. Rudd kan nu komma att tidigarelägga parlamentsvalet.
De konservativa politikerna, som har majoritet i senaten, gjorde gemensam sak med de gröna och oberoende senatorerna och röstade ned det regeringsförslag om dramatiska utsläppsminskningar som var tänkt att börja gälla från första juli 2011.
- Vi kommer att lägga fram förslaget på nytt före årets slut eftersom vi inte vill att landet åker till Köpenhamn utan möjlighet att nå våra mål, sade miljöminister Penny Wong.
Årets Tällberg forum har inletts och i år är det klimatfrågan som står i centrum. 600 personer från 77 länder ska diskutera hur man ska få världens beslutsfattare att se vikten av att minska utsläppen av växthusgaser.
- Här är man i en informell stämning med personer från näringsliv och forskning. Jag tror vi måste bryta ner murar mellan olika ämnesområden för att lösa problemen, säger diplomaten och styrelseledamoten i Tällberg Foundation, Jan Eliasson, som också ser opinionsbildning som oerhört viktigt för möjligheterna att minska utsläppen av växthusgaser.
I december ska världens ledare träffas i Köpenhamn för en klimatkonferens som handlar om nödvändigheten av att minska utsläppen. Inför den konferensen har bland andra FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan inlett en världsomspännande kampanj för att få oss att förstå att tiden håller på att rinna ut om vi ska kunna göra något åt klimathotet.
Att ena EU:s 27 medlemsländer till en röst inför FN:s klimatmöte i Köpenhamn blir den svåraste uppgiften för Sverige under ordförandeskapet i EU.
Vad tror du?
Är miljöministerns strategi med personliga besök den rätta vägen? – Kommar Sverige lyckas med att ena EU? Hur kommer ekonomikrisen påverka klimatfrågorna inför köpenhamnsmötet? Kommer öststaterna ställa sig på tvären?
Kommer USA skriva på klimatavtalet? Har Sverige rätt fokus inför ordförandeskapet?
Marie-Louise Kristola, programledare och bloggare för Klotet, ger en målande bild av hur bloggosfären fungerar. Nästan som en levande organism. Vi träffade henne på Miljöbloggforum för att prata om bloggarnas roll i politiken - och om varför Sveriges Radio gett sig ut på banan i bloggosfären.
Marie-Louise Kristola är programledare och bloggare för Vetenskapsradions Klotet. Programmet började sändas i januari i år men redan i december 2008 startade bloggen.
Den här veckan handlade Klotet bland annat om GMO, som också varit temat på den stafett som pågått på bloggen. Kolla in inläggen från de fyra stafettdeltagarna och lyssna på programmet här.
BMW, Honda, Daimler (Mercedes-Benz) och Volvo har valts ut som officiella sponsorer av bilar, under klimatkonferensen i Köpenhamn i december, meddelar danska utrikesdepartementet.
Volvo S80
Bilarna sägs representera ny teknik och nya bränslen som hybrid-, vätgas-, bränslecells-, biogas- och andra generationen etanolbilar. Enligt uppgift kommer dessa bilar att uppfylla säkerhetskraven som ställs samtidigt som de kommer att släppa ut mindre koldioxid än vid tidigare konferenser.
Av 11 namngivna märken och modeller släpper 7 bilar ut mer än 130 g/km, m a o har större utsläpp än den svenska normen för att få kalla sig ”miljöbilar.”. En limousine från Mercedes Benz släpper ut 280 g/km. Två bränslecellsbilar från BMV och Mercedes-Benz släpper ut 5 g/km resp 0 g/km. En Honda 101 g/km och en Volvo S80 diesel 129 g/ km.
Under mötet uppges biogasbilarna att komma att köra på 2:a generationens etanol och då släppa ut 64 g/km.
Volvo ställer upp med törstiga bensinbilar som under konferensen kommer att köras på bioetanol och vanlig E85.
Är detta ett steg framåt? I så fall sker det med snigelfart!
Två eller tre nobelpristagare. Och framstående forskare inom alternativa energikällor. Det är några av de som kommer att delta i toppmötet kring avfall och energi i Stockholm i höst. Det berättar Rapport i dag.
Målet med toppmötet i Stockholm är att forskarna ska komma med förslag inför det stora klimatmötet i Köpenhamn i december. Samtalen kommer att kretsa kring enerikällor och avfall. Bakom förberedelserna står Kungliga Vetenskapsakademin, KVA, i Stockholm. Sven Kullander, som är ordförande för energikommittén i KVA, säger till Rapport att man vill få forskarnas syn på vilka vägar som är bäst för att minska utsläppen av koldioxid.
Michael Zammit Cutajar från Malta ska leda arbetet inom FN och lotsa fram ett nytt Koytoavtal. I början av april ska han formulera vilka frågor som länderna inte är överens om. I juni ska de första förhandlingstexterna läggas fram. Miljöaktuellt har listat knäckfrågorna inför mötet.
Förväntningarna är stora, men det finns en gräns för hur långt de olika länderna kan sträcka sig. Det går att identifiera tolv huvudfrågor som måste lösas, men räcker det för att börja ställa om:
1. Gemensam vision
2. Klimatmål
3. Utsläppsmål
4. Ökat engagemang för utsläppsminskningar
5. Fördelning av börda mellan i- och u-länder
6. Åtgärder i u-länder
7. Hindra avskogning
8. Ökat engagemang för anpassning
9. Teknisk utveckling
10. Finansiering av klimatåtgärder
11. Flexibla mekanismer
12. Den privata sektorns medverkan
På Ställ om har vi valt att blicka framåt och inte fastna i alla problem kring klimat och enregi. Vad vi behöver nu är lösningar för framtiden, förslag på hur vi ska klara omställningen till ett mer hållbart samhälle. Se alla framtidslösningar
Tankar om klimat
Ställ om har mött en rad välkända personer med olika bakgrund och olika infallsvinklar för att höra om deras syn på klimathotet. Hör Hans Rosling, Bodil Jönsson, Christer Sanne, Folke Tersman m fl. Se alla Tankar om klimat
Omställaren - från ord till handling
Vad vi gör spelar roll. Omställaren är en serie om vanliga människors insatser för att ställa om sina egna och andras liv. Se alla Omställare
Energi- och klimatsmart?
Ställ om:s klimat- och energiexpert Martin Saar har under året skrivit krönikor med utgångspunkt från sambandet mellan energi, ekonomi och ekologi. Läs Martins reflektioner
Traktorn fast i dieselträsket
I maj 2008 gjorde Ställ om ett reportage om problemen för biogasproduktionen i lantbruket och vilken potential den har. Något som fick får stort genomslag efter att detta reportage.
Se reportaget om biogasen
SVT Play
