Förnybar energi från vind, sol och biobränslen kan inte på långa vägar ersätta olja, kol och gas. Ska vi bli av med vårt fossila beroende krävs en storsatsning på kärnkraft eller solenergi från Sahara eller bådadera. Andra alternativ är att förändra vår livsstil rejält eller minska befolkningen på jorden. Den här drastiska slutsatser dras i boken ”Sustainable Energy without the hot air”, årets mest lästa bok i Storbritannien om energi och klimat.
Det är en bok som gått nästan obemärkt förbi i Sverige, trots att den tar upp energiproblematiken på ett nytt och annorlunda sätt med hjälp av en ny ” 40 Watts pedagogik”.
Författaren till boken, David MacKay, är professor i fysik vid Cambridge university i Storbritannien. Så här berättar han själv om upprinnelsen till boken:
David MacKay jämför all energianvändning med en 40 Watts lampa. Ett hett bad per dag t ex motsvarar fem stycken 40 Watts lampor som brinner dygnet runt året runt. En brittisk medborgare använder energi som motsvarar 125 stycken 40 W lampor som brinner hela tiden. Det motsvarar 125 kWh per dag och person. Frågan han ställer är: Hur kan man reducera antalet 40 Watts lampor?
Vindkraften har stor potential i Storbritannien och ett vindkraft kan försörja 200 personer. Idag finns det ca 2400 vindkraftsnurror, som ger tillräckligt med energi till ca 1/2 miljoner medborgare. Men trots detta kan inte all nuvarande energi från vind, våg och tidvatten ersätta mer än fyra av de 125 stycken 40 W-lampor som varje britt behöver varje dag.
Rent tekniskt är det inga problem att skaffa mer energi, men då behöver vi en ofantlig mängd nya kärnkraftverk. Idag har Storbritannien 10 kärnkraftverk, men det krävs 300 nya kärnkraftverk eller 600.000 vindkraftverk, som skulle täcka halva Storbritanniens yta, för att tillgodose behovet av energi som inte är fossil.
Författaren ville själv att bokens titel skulle vara ”Du får räkna ut det själv”.
Vad tror du om våra framtida möjligheter att producera energi tillräckligt för att behålla vår livsstil och vårt ekonomiska system som bygger på tillväxt med ständigt tillförsel av mer energi? Läs hela inlägget här »
Köpenhamsmötet pågår för fullt just nu och siffror med bud från olika länder om utsläppsminskningar bollas runt. Men vad får minskade koldioxidutsläpp egentligen för effekt på vårt klimat? Om vi lyckas minska utsläppen globalt med en procent till exempel, vad betyder det då för temperaturhöjningen? Det är inte lätt för en vanlig lekman att förstå hur allt hänger ihop och vad olika bud om utsläppsminskningar verkligen betyder. Men för den som är intresserad och vill ta reda på mer själv utan att behöva gå in i alla vetenskapliga rapporter och göra egna uträkningar så finns nu hjälp.
Den välkände klimatforskaren Christian Azar vid Chalmers universitet har tillsammans med sina kolleger tagit fram en enkel modell för såna här beräkningar som var och en kan använda. På webb-sidan Chalmers Climate Calculator hittar du den, och det unika med den är att den även tar hänsyn till osäkerheten som finns i klimatsystemet. Forskarna vet idag att koldioxiden påverkar klimatet, men exakt hur känsligt klimatet är för olika utsläppsnivåer vet man inte säkert. I Christian Azars modell kan man lägga in olika värden, både på utsläppsminskningar och på känslighet i klimatet.
Som modellen ser ut nu går det att räkna ut hur globala förändringar av utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet. Christian Azar arbetar nu med att lägga in olika länder och regioner i modellen så att det även ska gå att räkna ut mer lokala värden. Även effekter från ökad eller minskad avskogning samt infångning av koldioxid i atmosfären ska bli möjligt att räkna på i framtiden. Läs hela inlägget här »
Vad innebär det att leva klimatsmart? Hur gör man det och vad tjänar man på det? Den 1 december handlade programmet Dina Frågor om detta och Ställ om:s expert Martin Saar medverkade för att svara på hur man lever ett klimat- och energismart vardagsliv.
Efter programmet har frågorna fortsatt att strömma in.
Här nedan fortsätter Martin Saar att besvara frågor som kommit in efter programmet. Fortsätt att skicka in era frågor så försöker vi på Ställ om fortsätta att hjälpa er med svar.
Fråga 1
Såg programmet 1/12 ang att vara klimatsmart. Ni tipsade om att byta ut kylar/frysar som är äldre än 10 år vilket jag personligen tycker är en strålande idé. Problemet är hur jag motiverar hyresvärden till detta….. Efter ert program mailade jag till den blivande hyresvärden angående det ni sa om dessa energibovar. Svaret jag fick var endast ett kort: ”hur skulle det se ut för miljön om man bara köper nytt hela tiden…..” Dvs ett minst sagt svagt och ointresserat mottagande……
Hur motiverar jag min hyrervärd när de menar att det är illa för miljön hur man än gör….(det gamla skåpet är väl en miljöfara hur som helst)?
Kan det finnas något kylskåp av äldre modell som ändå ”duger” vad gällerenergiförbrukning? Tacksam för svar! Svar 1. Det här är inte lätt att svara på, då någon annan håller i plånboken (hyresvärden) och kan fortsätta att debiterar dig för elanvändningen. Mitt råd är att du kontaktar t ex hyresgästföreningen och lyssnar vad det är för normer som gäller för utbyte av gamla vitvaror i ditt bostadsområde. När man skaffar sig ett nytt kylskåp eller frys är det bra om man inventerar vad man har i skåpen. Oftast har man alldeles för ”stora” vitvaror och förvarar livsmedel där som inte behöver kyla.
Att leva energi- och klimatsmart, vad innebär det och hur gör man det i så fall? Tv-programmet Dina Frågor handlar om just detta. Sverker Olofsson och Linda Nilarve är programledare. För lever man på ett sätt som gynnar klimatet så gynnar det i regel den egna plånboken också. I programmet får vi bland annat tips om hur vi just kan spara pengar genom att se över vår energianvändning. Framförallt för den som bor i hus finns här stora pengar att spara. Anki och Jim som bor i et äldre hus i Danderyd har fått hjälp av en energikonsult som går igenom deras hus med en värmekamera för att spåra värmeläckage, som kan åtgärdas.
Värmefotografering genomfördes för att upptäcka köldbryggor i husets skal, inneväggar, tak och fönster. Detta tillsammans med en allmän energibesiktning visade att familjen kan spara ca 10.000 kr. B la genom att byta till lågenergilampor, 600 kr per år, nya tätningslister runt fönstren 600 kr, mer isolering på vinden 1300 kr, byte av uppvärmningssystem för pool 7300 kr.
Ett annat gott råd till alla som har värmepump: Gör en driftssevice minst var femte år. Effekten kan gå ned med 50 % utan att man märker någon skillnad.
Men att leva energi- och klimatsmart är en stor fråga. Ställ om:s Martin Saar medverkar i programmet, men här på Ställ om förklarar han några begrepp, förutsättningar och ger några exempel på hur vi kan leva energi- och koldioxidsnålt i hushållet.
Det är nu bara drygt en månad kvar till klimattoppmötet i Köpenhamn. Förhandlingarna för att göra det möjligt att nå ett avtal under mötet pågår intensivt, men allt fler bedömare befarar att Köpenhamnsmötet bara kommer att resultera i en tumme, att förväntningarna om stora och bindande åtagande när det gäller att begränsa dom globala utsläppen av koldioxid kommer på skam i december.
Men frågan är hur avgörande det är att det verkligen blir ett avtal i Köpenhamn.
Ställ om pratade idag med Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria på KTH i Stockholm, om risker och möjligheter med Köpenhamnsmötet i december:
Foto: Dan Hansson/Svd/SCANPIX
Hur ser du på möjligheten att man kommer fram till ett avtal vid Köpenhamnsmötet?
- Min bedömning är att man kommer fram till en uppgörelse, men att den inte blir bindande och inte lika långtgående som man hoppats på. Läs hela inlägget här »
FN:s klimatpanel är helt fel ute. Vi kan aldrig höja jordens temperatur så mycket att ens det lägsta scenario som IPCC räknat på uppnås. Oljan och gasen räcker inte för att koldioxidnivåerna ska kunna nå såna höjder.
Det här hävdar fysikprofessorn Kjell Aleklett, som är ordförande i ASPO, tillika professor i fysik vid Uppsala universitet och Globala energisystem. Även om man skulle räkna in världens samlade koltillgångar, som finns i sex länder på jorden, skulle det vara omöjligt att nå IPCC:s värsta scenarier, visar Alekletts beräkningar av jordens fossila resurser. Och fysikprofessorn bjuder kaxigt in USA:s energiminister dr Chu, och EU:s energiministrar till föreläsningar som han själv håller.
Inbjudan till Alekletts föreläsningar startades av energisajten The Oil Drum. Några dagar efter den årliga ASPO-konferensen i Denver, USA, uppmanade sajten nobelpristagaren dr Chu, som idag är USAs energiminister, att åka till Uppsala för att sitta med på Kjell Alekletts föreläsningar. Kjell Aleklett kontrade direkt med att uppmana även Sveriges energiminister, och övriga engergiministrar i EU, att göra samma sak. Nu får man väl anta att det inte är helt sannolikt att ministrar skulle flyga in från olika delar av världen till Uppsala för att sitta med och lyssna på professor Kjell Alekletts föreläsningar om jordens energiresurser. Men det finns ett enklare (och mer energisnålt) sätt att göra detta. Alekletts föreläsning finns på nätet. Den hölls på universitetet i Aberdeen i mars 2009. Här nedan ger Ställ om er alla (inte bara energiministrar!) en snabbguide i var ni kan hitta det mest intressanta.
Vad känner du inför den framtidsbild av samhället med energibrist och höjda energipriser, som Kjell Aleklett och hans forskargrupp vid Uppsala universitet målar upp? Titta på seminariet genom att klicka på bilden.
Fortsätt att köra på diesel och bensin, men blanda in lite mer alternativ direkt i dessa bränslen. Då minskar vi utsläppen av koldioxid radikalt. Det här föreslår Petroleuminstitutets miljöspecialist Ebba Tamm som en framtidslösning.
Idag har vi 5 procent etanol i bensinen. Om man ökar inblandningen i i bensin till 10 procent och inblandningen av så kallad FAME i diesel till 7 procent skulle utsläppen av koldioxid minska med 700 000 ton per år i Sverige, hävdar Ebba Tamm. Om den så kallade låginblandningen ökas i all vanlig diesel och bensin kan vi minska utsläppen av CO2 utan att vänta på omställningen till en ny typ av fordon.
Vad tror du? Är det här ett slag i luften eller är det en viktig del i arbetet med att minska CO2-utsläppen? Eller vill Petroleuminstitutet bara få oss att fortsätta köpa bensin och diesel? Tyck till här på Ställ om.
Stora skogar med konstgjorda träd som effektivt suger upp koldioxid ur luften – det är lösningen på klimatproblematiken menar Stefan Larsson som forskar på olika tekniker för koldioxidinfångning. Redan idag finns fungerande prototyper av såna här artificiella träd. Dom fungerar som vanliga träd men mycket mer effektivt. Den koldioxid som sugs upp av träden kan sedan omvandlas till helt nya bränslen och material. Det låter som trolleri, men enligt Stefan Larsson är detta inte alls en utopi utan en fullt möjlig – och nödvändig – lösning för framtiden.
Vad tror du? Är det här en bra metod för framtiden? Är det bättre att fånga upp CO2 som redan släppts ut än att minska utsläppen innan dom gjorts? Kommentera här på Ställ om.
Stefan Larsson arbetar som forskare på Solar Energy Research center i Borlänge. Han är även knuten till kraftbolaget Vattenfall och arbetar där med att hitta framtidens energilösningar.
Han är långt ifrån ensam om att förespråka såna här lösningar. En av dom mest kända forskarna på området heter Klaus Lackner på Columbia university i New York. Lyssna på intervjun med honom som finns här på Ställ om för att få veta mer om hur det går till och varför tekniken behövs.
Igår den 30 september släppte miljöanalytiker Lester R Brown en uppdaterad version, Plan B 4,0 av sin mycket omtalade bok med lösningar för hur vi kan undvika en klimatkatastrof och rädda civilisationen. Jordens klimat förändras snabbare än de värsta tänkbara scenarierna och Lester Brown menar att mänskligheten för en kamp med tiden för att lösa vattenfrågan, skydda ozonlagret och hejda klimatförändringarna
Lester Brown ställer sig frågan: ”Kan vi växla in på en väg som både är ekonomiskt och ekologiskt hållbar? Svaret är JA och om detta handlar Plan B 4.0.
I veckan samlades 140 av världens ledare för ett klimattoppmöte i New York och ett senare G 20-möte i Pittburgh, torsdag och fredag. Det finns en stor oro för att klimatförhandlingarna kört fast och att klimatkonferensen i Köpenhamn kommer att bli ett fiasko. Ännu har inga rapporter kommit om något genombrott i förhandlingarna.
I FN:s generalförsamling framträdde under tisdagen president Barack Obama, den kinesiska presidenten Hu Jintao, Maldivernas president Mohammed Nashed m fl, och man kan konstatera: De är överens om vad som behöver göras, hur bråttom det är och att klimatförändringen är en global utmaning. Däremot är finansieringen en svår nöt att knäcka, liksom hur mycket de olika länderna ska betala för att minska utsläppen. Det borde ju vara lätt att räkna ut. Ju mer utsläpp desto mer kostar det.
Men här krånglar det till sig! Ska vi räkna in de historiska utsläppen som skett, före 1990? Och hur ska vi räkna och fördela dagens utsläpp? Här är varken Kina eller Indien överens med USA och EU.
Vi äter mer och mer kött. Trots att dom flesta känner till vilken roll köttet spelar när det gäller energianvändning och utsläpp av växthusgaser, tycks svensken inte alls vara beredd att ändra sina matvanor. Tvärtom. Köttätandet har ökat med 50 procent på 15 år. Och år 2005 stod den svenska konsumtionen av kött, mjölk och ägg för lika stora utsläpp som hela den svenska bilparken.
Köra bil eller äta kött, lite tillspetsat, men ändå sant. Vill vi bidra till att minska utsläppen av växthusgaser måste vi börja välja, och välja bort.
Köttproduktionen står för uppemot 20 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser, visar siffror från FAO, FN:s jordbruksorganisation.
Och svenskarnas del i detta ökar alltså. Mellan 1990 och 2005 ökade vår köttkonsumtion med 50 procent visar siffror från jordbruksverket som bearbetats av forskningsinstitutet SIK. Nötköttet står för 75 procent av utsläppen, fläsk för 19 och kyckling för 6 procent.
Det kan låta förvirrande eftersom Sverige faktiskt har minskat sina utsläpp av växthusgaser sedan 1990, men nettoutsläppen har ökat med 12.7%. Det visar färska siffror från FN:s klimatpanel. Och det beror främst på att vi avverkar mer skog.
- Det beror helt enkelt på att avverkningarna varit större de senare åren än de var 1990 som man använder som jämförelseår, säger Hans Wrådhe på Naturvårdsverket. Läs hela inlägget här »
Ställ om- redaktionen menar att förvirringen är stor kring hur omfattande Sveriges utsläpp egentligen är. Och om vi överhuvudtaget har minskat våra utsläpp sen 1990, oavsett skogsavverkningen. I reportaget från Svt pratar man procentsiffror. Man redovisar varken storleken på utsläppen för åren 1990 och 2009 eller hur man räknat. Och här finns det många tveksamheter!
Sveriges officiella CO2-utsläpp enligt Naturvårdsverket anges för det mesta till 5900 kg per person, och omfattar enbart växthusgasen koldioxid. Samma myndighet redovisar en lägre siffra 5810 kg per person när utsläppen reduceras med sk. kolsänkor. Ett tredje värde, 7400 kg, från Naturvårdsverket inkluderar två andra växthusgaser metan och lustgas. I samtliga dessa tre värden 5900 kg, 5810 kg och 7400 kg har man inte räknat med utsläpp från internationellt flyg, båttrafik och importvaror.
Om man sen räknar in handeln av varor mellan Sverige och andra länder blir utsläppen över 10 000 kg (utsläpp som sker i andra länder vid tillverkningen av importvaror reducerat med utsläppen från våra exportvaror). Rapport ”Konsumtionens klimatpåverkan” från Naturvårdsverket, nov 2008. Läs hela inlägget här »
Livsmedelsverkets råd till konsumenterna om hur vi ska äta både hälsomässigt och klimatsmart kan vara ett handelshinder. Enligt EU-kommissionen bryter råden mot reglerna om frihandel, detta trots att det i EU:s så kallade grundlag, Romfördraget, också står att det är viktigt att ta hänsyn till miljön.
Vi äter olja. Så kan man tillspetsat förklara hur stor miljöpåverkan maten på våra tallrikar har.
För en genomsnittlig svensk står maten för cirka 25 procent av hans eller hennes totala koldioxidutsläpp.
Att odla spannmål, föda upp kor och kycklingar osv är oerhört energikrävande, och för den som vill minska sin egen klimatpåverkan gäller det att välja rätt mat på tallriken.
En ny rapport visar att Indiens utsläpp av växthusgaser kommer att mer än tredubblas under de närmaste två årtiondena. Men rapporten, som är sammanställd av experter på Indiska regeringens uppdrag, visar också att utsläppen per person i Indien kommer att vara mycket lägre än i de stora industiländerna.
Den snabba ekonomiska tillväxten har ökat landets utsläpp dramatiskt
Enligt rapporten kommer Indiens utsläpp av växthusgaser att stiga från ungefär 1,2 miljarder ton idag till mellan 4 och 7 miljarder ton år 2030. Men Indiens miljöminister Jairam Ramesh menar att vi inte behöver oroa oss för hotet, som landets koldioxidutsläpp innebär, eftersom utsläppsnivån per person i Indien aldrig kommer att överskrida nivån i i-länderna.
Idag står Indien för runt fem procent av världens koldioxidutsläpp. Kina, USA och Ryssland ligger högre upp på listan. Den nya rapporten kommer att utgöra grunden för Indiens position i klimatförhandlingarna under Köpenhamnsmötet i december.
Papper är bättre än plast. Plast är bättre än glas. Det är det föga förvånande resultatet av så kallade livscykelanalyser som förpackningsjätten Tetra Pak nu gjort och som företaget presenterade den 1 september. Med den här undersökningen i ryggen kan Tetra Pak berömma sig självt för att ha klimatsmartare produkter än vissa andra företag. Men detta räcker inte. Mer nytänkande och större grepp behövs från ett företag som Tetra Pak, efterlyser Världsnaturfonden, WWF.
Vi möter dom varje dag. Faktum är att vi inte kan leva utan dom i vårt moderna samhälle. Dagligen bär vi hem litervis, kilovis med mjölk, juice, ost, prylar och så vidare, i olika typer av förpackningar. Förpackningsjätten Tetra Pak, som är så dominerande att den blivit synonym med själva namnet på en viss typ av förpackningar, säljer varje år över 141 miljarder förpackningar världen över.
Att dammsuga atmosfären på koldioxid, för att mildra växthuseffekten, framstår allt mer som en nödvändighet. Det menar den brittiska vetenskapsakademien, Royal Society, i en ny rapport.
I studien varnar forskarna för att om inget görs omdelebart för att minska utsläppen av växthusgaser blir mänskligheten beroende av tekniker där konsekvernserna inte är kartlagda.
- Klarar vi inte utmaningen att snabbt ersätta användningen av fossila bränslen med andra energikällor kan vi bli tvugna att manipulera klimatet i motsatt riktning om det skulle utvecklas mot IPCCs mest skräckfyllda scenarier. Men frågan är om mänskligheten är mogen uppgiften att styra klimatet, säger Sven Kullander, ordförande i Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott.
Mellan 10.000 och 30.000 ton skolmat kasseras varje år i Sverige, både under tillagningen och när eleverna skrapar matrester av tallrikarna. Det kostar kommunerna mellan 200 och 600 miljoner varje år, enligt en beräkning som Naturvårdsverket låtit göra.
Har människan bidragit till den globala uppvärmningen i flera tusen år? Det är helt möjligt anser den amerikanska professorn William Ruddiman. Han menar att svedjebruk för tusentals år sedan kan ligga bakom klimatförändringarna.
För åtta tusen år sedan blev människan jordbrukare och började samtidigt ge mark för odlingarna genom svedjebruk. Man brände helt enkelt upp skog för att kunna odla på marken vilket gjorde att stora mängder av bland annat koldioxid frigjordes. William Ruddiman, professor i miljövetenskap vid University of Virigina, menar att koldioxidhalten i atmosfären kan ha ökat så kraftigt att det förändrade klimatet och inledde den globala uppvärmning som fortsätter än idag.
Bara ett av de femton miljömål som riksdagen satt upp kommer sannolikt att nås i Sörmland, visar en ny rapport. Värst ser det ut för det mål som ska begränsa effekterna på klimatet. Det skriver SVT Östnytt.
Utvärderingen av miljömålen har gjorts av Skogsstyrelsen och länsstyrelsen i Sörmland, och resultatet visar att flera av de regionala målen blir svåra att nå. Mörkast ser det ut för det mål som ska begränsa påverkan på klimatet. Istället för att hejda utsläppen av koldioxid förväntas utsläppen istället öka och påverkan på klimatet bli större än tidigare.
- Det handlar i Sörmland om två saker. Dels SSAB som släpper ut mycket koldioxid, dels om att transporterna i länet ökar, säger Maria Gustavsson, utredare på länsstyrelsen i Sörmland, till SVT Östnytt.
Miljömålen är fastslagna av riksdagen och rör en rad olika områden, bland annat levande skogar, giftfri miljö och ett hav i balans. För hela landet finns sexton miljömål uppsatta, i Sörmland är det femton som är aktuella. Läs mer om utvärderingen på länsstyrelsens hemsida, där du även kan ta del av rapporten om Sörmlands miljömålsarbete. Läs mer om hur ditt län klarar målen på Miljömålsportalen.
På Ställ om har vi valt att blicka framåt och inte fastna i alla problem kring klimat och enregi. Vad vi behöver nu är lösningar för framtiden, förslag på hur vi ska klara omställningen till ett mer hållbart samhälle. Se alla framtidslösningar
Tankar om klimat
Ställ om har mött en rad välkända personer med olika bakgrund och olika infallsvinklar för att höra om deras syn på klimathotet. Hör Hans Rosling, Bodil Jönsson, Christer Sanne, Folke Tersman m fl. Se alla Tankar om klimat
Omställaren - från ord till handling
Vad vi gör spelar roll. Omställaren är en serie om vanliga människors insatser för att ställa om sina egna och andras liv. Se alla Omställare
Energi- och klimatsmart?
Ställ om:s klimat- och energiexpert Martin Saar har under året skrivit krönikor med utgångspunkt från sambandet mellan energi, ekonomi och ekologi. Läs Martins reflektioner
Traktorn fast i dieselträsket
I maj 2008 gjorde Ställ om ett reportage om problemen för biogasproduktionen i lantbruket och vilken potential den har. Något som fick får stort genomslag efter att detta reportage.
Se reportaget om biogasen
SVT Play
