Under nio veckor av vår sommarserie om klimatpsykologi har psykologen Marta Cullberg Weston analyserat våra vanligaste reaktioner inför klimathotet. När vi nu har kommit till det tionde och sista avsnittet lämnar vi istället över bollen till er. Vad är egentligen en klimatförnekare?
Under tio veckor i sommar analyserar psykologen Marta Cullberg Weston våra vanligaste reaktioner inför klimathotet. Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Varje vecka visar vi ett nytt avsnitt i serien om våra vanligaste klimattyper. I dag är det dags för det nioende avsnittet – och den galghumoristiske Cynikern.
Varför klimatpsykologi?
Klimathotet är förmodligen den mest omvälvande och genomgripande förändring som den moderna människan ställts inför – inte undra på att så stora och svåra frågor ställer till det i huvudet på folk. Ställ om tar psykologin till hjälp för att förklara de vanligaste reaktionerna inför klimathotet. Förträngning, alarmism, förnekande, apati, vrede, sorg, cynism, galghumor – och kanske också rationell handling. Klimatfrågan har länge varit en i huvudsak naturvetenskaplig diskussion, om koldioxidhalter i atmosfären och utsläppsnivåer. Nu är det dags att diskutera klimathotet på en mer mänsklig nivå: Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Vi behöver gå i klimatterapi.
Om Marta Cullberg Weston:
Marta Cullberg Weston är psykolog och författare till en rad böcker. Hon är Sveriges ledande expert på hur människor reagerar psykologiskt på klimathotet. Cullberg Weston har skrivit och hållit föredrag om ämnet och nyligen grundat ett klimatnätverk för psykologer.
Illustratör och animation: Patrik Agemalm, Reporter och röster: Johar Bendjelloul, Foto: Anders Nord. Se alla avsnitt i serien här.
Under tio veckor i sommar analyserar psykologen Marta Cullberg Weston våra vanligaste reaktioner inför klimathotet. Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Varje vecka visar vi ett nytt avsnitt i serien om våra vanligaste klimattyper. I avsnitt nummer åtta är det dags för Den bekväme – som tvärtemot förra veckans klimattyp, är långt ifrån villig att börja rota efter uppoffringar i vardagen.
Varför klimatpsykologi?
Klimathotet är förmodligen den mest omvälvande och genomgripande förändring som den moderna människan ställts inför – inte undra på att så stora och svåra frågor ställer till det i huvudet på folk. Ställ om tar psykologin till hjälp för att förklara de vanligaste reaktionerna inför klimathotet. Förträngning, alarmism, förnekande, apati, vrede, sorg, cynism, galghumor – och kanske också rationell handling. Klimatfrågan har länge varit en i huvudsak naturvetenskaplig diskussion, om koldioxidhalter i atmosfären och utsläppsnivåer. Nu är det dags att diskutera klimathotet på en mer mänsklig nivå: Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Vi behöver gå i klimatterapi.
Om Marta Cullberg Weston:
Marta Cullberg Weston är psykolog och författare till en rad böcker. Hon är Sveriges ledande expert på hur människor reagerar psykologiskt på klimathotet. Cullberg Weston har skrivit och hållit föredrag om ämnet och nyligen grundat ett klimatnätverk för psykologer.
Illustratör och animation: Patrik Agemalm, Reporter och röster: Johar Bendjelloul, Foto: Anders Nord. Se alla avsnitt i serien här.
Under tio veckor i sommar analyserar psykologen Marta Cullberg Weston våra vanligaste reaktioner inför klimathotet. Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Varje vecka visar vi ett nytt avsnitt i serien om våra vanligaste klimattyper. I avsnitt nummer sju möter vi typen som inte lämnar något åt slumpen – Den ambitiöse.
Varför klimatpsykologi?
Klimathotet är förmodligen den mest omvälvande och genomgripande förändring som den moderna människan ställts inför – inte undra på att så stora och svåra frågor ställer till det i huvudet på folk. Ställ om tar psykologin till hjälp för att förklara de vanligaste reaktionerna inför klimathotet. Förträngning, alarmism, förnekande, apati, vrede, sorg, cynism, galghumor – och kanske också rationell handling. Klimatfrågan har länge varit en i huvudsak naturvetenskaplig diskussion, om koldioxidhalter i atmosfären och utsläppsnivåer. Nu är det dags att diskutera klimathotet på en mer mänsklig nivå: Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Vi behöver gå i klimatterapi.
Om Marta Cullberg Weston:
Marta Cullberg Weston är psykolog och författare till en rad böcker. Hon är Sveriges ledande expert på hur människor reagerar psykologiskt på klimathotet. Cullberg Weston har skrivit och hållit föredrag om ämnet och nyligen grundat ett klimatnätverk för psykologer.
Illustratör och animation: Patrik Agemalm, Reporter och röster: Johar Bendjelloul, Foto: Anders Nord.
Under tio veckor i sommar analyserar psykologen Marta Cullberg Weston våra vanligaste reaktioner inför klimathotet. Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Varje vecka visar vi ett nytt avsnitt i serien om våra vanligaste klimattyper. I avsnitt nummer sex tar vi oss an – Den apatiske.
Varför klimatpsykologi?
Klimathotet är förmodligen den mest omvälvande och genomgripande förändring som den moderna människan ställts inför – inte undra på att så stora och svåra frågor ställer till det i huvudet på folk. Ställ om tar psykologin till hjälp för att förklara de vanligaste reaktionerna inför klimathotet. Förträngning, alarmism, förnekande, apati, vrede, sorg, cynism, galghumor – och kanske också rationell handling. Klimatfrågan har länge varit en i huvudsak naturvetenskaplig diskussion, om koldioxidhalter i atmosfären och utsläppsnivåer. Nu är det dags att diskutera klimathotet på en mer mänsklig nivå: Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Vi behöver gå i klimatterapi.
Om Marta Cullberg Weston:
Marta Cullberg Weston är psykolog och författare till en rad böcker. Hon är Sveriges ledande expert på hur människor reagerar psykologiskt på klimathotet. Cullberg Weston har skrivit och hållit föredrag om ämnet och nyligen grundat ett klimatnätverk för psykologer.
Illustratör och animation: Patrik Agemalm, reporter och röster: Johar Bendjelloul, foto: Anders Nord.
Psykologen Marta Cullberg Weston analyserar våra vanligaste reaktioner inför klimathotet. Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Under sommaren publicerar vi varje vecka ett nytt avsnitt i serien om våra tio vanligaste klimattyper. I dag är det dags för klimattyp nummer fem, som inte har mycket till övers för det trista klimathotet – Livsnjutaren.
Varför klimatpsykologi?
Klimathotet är förmodligen den mest omvälvande och genomgripande förändring som den moderna människan ställts inför – inte undra på att så stora och svåra frågor ställer till det i huvudet på folk. Ställ om tar psykologin till hjälp för att förklara de vanligaste reaktionerna inför klimathotet. Förträngning, alarmism, förnekande, apati, vrede, sorg, cynism, galghumor – och kanske också rationell handling. Klimatfrågan har länge varit en i huvudsak naturvetenskaplig diskussion, om koldioxidhalter i atmosfären och utsläppsnivåer. Nu är det dags att diskutera klimathotet på en mer mänsklig nivå: Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Vi behöver gå i klimatterapi.
Om Marta Cullberg Weston:
Marta Cullberg Weston är psykolog och författare till en rad böcker. Hon är Sveriges ledande expert på hur människor reagerar psykologiskt på klimathotet. Cullberg Weston har skrivit och hållit föredrag om ämnet och nyligen grundat ett klimatnätverk för psykologer.
Illustratör och animation: Patrik Agemalm, reporter och röster: Johar Bendjelloul, foto: Anders Nord.
Psykologen Marta Cullberg Weston analyserar våra vanligaste reaktioner inför klimathotet. Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Under sommaren publicerar vi varje vecka ett nytt avsnitt i serien om våra tio vanligaste klimattyper. I avsnitt nummer fyra handlar klimatterapin om – Den klentrogne.
Varför klimatpsykologi?
Klimathotet är förmodligen den mest omvälvande och genomgripande förändring som den moderna människan ställts inför – inte undra på att så stora och svåra frågor ställer till det i huvudet på folk. Ställ om tar psykologin till hjälp för att förklara de vanligaste reaktionerna inför klimathotet. Förträngning, alarmism, förnekande, apati, vrede, sorg, cynism, galghumor – och kanske också rationell handling. Klimatfrågan har länge varit en i huvudsak naturvetenskaplig diskussion, om koldioxidhalter i atmosfären och utsläppsnivåer. Nu är det dags att diskutera klimathotet på en mer mänsklig nivå: Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Vi behöver gå i klimatterapi.
Om Marta Cullberg Weston:
Marta Cullberg Weston är psykolog och författare till en rad böcker. Hon är Sveriges ledande expert på hur människor reagerar psykologiskt på klimathotet. Cullberg Weston har skrivit och hållit föredrag om ämnet och nyligen grundat ett klimatnätverk för psykologer.
Illustratör och animation: Patrik Agemalm, reporter och röster: Johar Bendjelloul, foto: Anders Nord.
Psykologen Marta Cullberg Weston analyserar våra vanligaste reaktioner inför klimathotet. Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Under sommaren publicerar vi varje vecka ett nytt avsnitt i serien om våra tio vanligaste klimattyper. I avsnitt nummer tre handlar det om den som slänger tidningen i papperskorgen och byter kanal illa kvickt om det handlar om klimatet – Förträngaren.
Varför klimatpsykologi?
Klimathotet är förmodligen den mest omvälvande och genomgripande förändring som den moderna människan ställts inför – inte undra på att så stora och svåra frågor ställer till det i huvudet på folk. Ställ om tar psykologin till hjälp för att förklara de vanligaste reaktionerna inför klimathotet. Förträngning, alarmism, förnekande, apati, vrede, sorg, cynism, galghumor – och kanske också rationell handling. Klimatfrågan har länge varit en i huvudsak naturvetenskaplig diskussion, om koldioxidhalter i atmosfären och utsläppsnivåer. Nu är det dags att diskutera klimathotet på en mer mänsklig nivå: Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Vi behöver gå i klimatterapi.
Om Marta Cullberg Weston:
Marta Cullberg Weston är psykolog och författare till en rad böcker. Hon är Sveriges ledande expert på hur människor reagerar psykologiskt på klimathotet. Cullberg Weston har skrivit och hållit föredrag om ämnet och nyligen grundat ett klimatnätverk för psykologer.
Illustratör och animation: Patrik Agemalm, reporter och röster: Johar Bendjelloul, foto: Anders Nord.
Nu är det dags för oss på redaktionen att packa väskorna och ta semester i tre veckor – den 27 juli är vi tillbaka. Men på sajten blir det inte mindre tyst för det. Under några veckor framöver visar vi några riktiga guldkorn som ni för allt i världen inte får missa.
Under tio veckor i sommar analyserar psykologen Marta Cullberg Weston våra vanligaste reaktioner inför klimathotet. Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Varje vecka visar vi ett nytt avsnitt i serien om våra vanligaste klimattyper. I dag är det dags för del nummer två, och den högljudde predikaren – Alarmisten.
Varför klimatpsykologi?
Klimathotet är förmodligen den mest omvälvande och genomgripande förändring som den moderna människan ställts inför – inte undra på att så stora och svåra frågor ställer till det i huvudet på folk. Ställ om tar psykologin till hjälp för att förklara de vanligaste reaktionerna inför klimathotet. Förträngning, alarmism, förnekande, apati, vrede, sorg, cynism, galghumor – och kanske också rationell handling. Klimatfrågan har länge varit en i huvudsak naturvetenskaplig diskussion, om koldioxidhalter i atmosfären och utsläppsnivåer. Nu är det dags att diskutera klimathotet på en mer mänsklig nivå: Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Vi behöver gå i klimatterapi.
Om Marta Cullberg Weston:
Marta Cullberg Weston är psykolog och författare till en rad böcker. Hon är Sveriges ledande expert på hur människor reagerar psykologiskt på klimathotet. Cullberg Weston har skrivit och hållit föredrag om ämnet och nyligen grundat ett klimatnätverk för psykologer.
Illustratör och animation: Patrik Agemalm, reporter och röster: Johar Bendjelloul, foto: Anders Nord.
Psykologen Marta Cullberg Weston analyserar våra vanligaste reaktioner inför klimathotet. Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Följ med på klimatterapi med Ställ om. Först ut – Den sorgsne.
Varför klimatpsykologi?
Klimathotet är förmodligen den mest omvälvande och genomgripande förändring som den moderna människan ställts inför – inte undra på att så stora och svåra frågor ställer till det i huvudet på folk. Ställ om tar psykologin till hjälp för att förklara de vanligaste reaktionerna inför klimathotet. Förträngning, alarmism, förnekande, apati, vrede, sorg, cynism, galghumor – och kanske också rationell handling. Klimatfrågan har länge varit en i huvudsak naturvetenskaplig diskussion, om koldioxidhalter i atmosfären och utsläppsnivåer. Nu är det dags att diskutera klimathotet på en mer mänsklig nivå: Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Vi behöver gå i klimatterapi.
Om Marta Cullberg Weston:
Marta Cullberg Weston är psykolog och författare till en rad böcker. Hon är Sveriges ledande expert på hur människor reagerar psykologiskt på klimathotet. Cullberg Weston har skrivit och hållit föredrag om ämnet och nyligen grundat ett klimatnätverk för psykologer.
Illustratör och animation: Patrik Agemalm, reporter och röster: Johar Bendjelloul, foto: Anders Nord.
På Ställ om har vi valt att blicka framåt och inte fastna i alla problem kring klimat och enregi. Vad vi behöver nu är lösningar för framtiden, förslag på hur vi ska klara omställningen till ett mer hållbart samhälle. Se alla framtidslösningar
Tankar om klimat
Ställ om har mött en rad välkända personer med olika bakgrund och olika infallsvinklar för att höra om deras syn på klimathotet. Hör Hans Rosling, Bodil Jönsson, Christer Sanne, Folke Tersman m fl. Se alla Tankar om klimat
Omställaren - från ord till handling
Vad vi gör spelar roll. Omställaren är en serie om vanliga människors insatser för att ställa om sina egna och andras liv. Se alla Omställare
Energi- och klimatsmart?
Ställ om:s klimat- och energiexpert Martin Saar har under året skrivit krönikor med utgångspunkt från sambandet mellan energi, ekonomi och ekologi. Läs Martins reflektioner
Traktorn fast i dieselträsket
I maj 2008 gjorde Ställ om ett reportage om problemen för biogasproduktionen i lantbruket och vilken potential den har. Något som fick får stort genomslag efter att detta reportage.
Se reportaget om biogasen