Förnybar energi från vind, sol och biobränslen kan inte på långa vägar ersätta olja, kol och gas. Ska vi bli av med vårt fossila beroende krävs en storsatsning på kärnkraft eller solenergi från Sahara eller bådadera. Andra alternativ är att förändra vår livsstil rejält eller minska befolkningen på jorden. Den här drastiska slutsatser dras i boken ”Sustainable Energy without the hot air”, årets mest lästa bok i Storbritannien om energi och klimat.
Det är en bok som gått nästan obemärkt förbi i Sverige, trots att den tar upp energiproblematiken på ett nytt och annorlunda sätt med hjälp av en ny ” 40 Watts pedagogik”.
Författaren till boken, David MacKay, är professor i fysik vid Cambridge university i Storbritannien. Så här berättar han själv om upprinnelsen till boken:
David MacKay jämför all energianvändning med en 40 Watts lampa. Ett hett bad per dag t ex motsvarar fem stycken 40 Watts lampor som brinner dygnet runt året runt. En brittisk medborgare använder energi som motsvarar 125 stycken 40 W lampor som brinner hela tiden. Det motsvarar 125 kWh per dag och person. Frågan han ställer är: Hur kan man reducera antalet 40 Watts lampor?
Vindkraften har stor potential i Storbritannien och ett vindkraft kan försörja 200 personer. Idag finns det ca 2400 vindkraftsnurror, som ger tillräckligt med energi till ca 1/2 miljoner medborgare. Men trots detta kan inte all nuvarande energi från vind, våg och tidvatten ersätta mer än fyra av de 125 stycken 40 W-lampor som varje britt behöver varje dag.
Rent tekniskt är det inga problem att skaffa mer energi, men då behöver vi en ofantlig mängd nya kärnkraftverk. Idag har Storbritannien 10 kärnkraftverk, men det krävs 300 nya kärnkraftverk eller 600.000 vindkraftverk, som skulle täcka halva Storbritanniens yta, för att tillgodose behovet av energi som inte är fossil.
Författaren ville själv att bokens titel skulle vara ”Du får räkna ut det själv”.
Vad tror du om våra framtida möjligheter att producera energi tillräckligt för att behålla vår livsstil och vårt ekonomiska system som bygger på tillväxt med ständigt tillförsel av mer energi? Läs hela inlägget här »
Nya data och ny kunskap om klimatet visar att läget är betydligt allvarligare nu än vad IPCC kom fram till för två år sen.
Detta säger professor Johan Rockström, chef på Stockholm Environment Institute (SEI) och Stockholm Resilience Centre. Han redovisade det aktuella forskningsläget kring den globala uppvärmningen på Naturvårdsverkets årliga Klimatforum, som ägde rum i veckan på Stockholms universitet. Ladda ned Johan Rockströms presentationsbilder.
Enligt Johan Rockström rör vi oss längs IPCCs värsta scenario; sex graders temperaturhöjning vid seklets slut.
Klicka på bilden för att komma till videon.
Titta på den efterföljande diskussionen mellan Johan Rockström, Erland Källén och Svante Bodin ovan.
Johan Rockström menar att riskerna för allvarliga effekter vid en lägre temperaturhöjning är större idag. Man vet också mer om olika tröskeleffekter och Rockström menar att avsmältningen av Arktis sommaris kan vara en sådan tröskeleffekt. Men det finns många andra tröskeleffekter!
Hur uppfattar du de nya forskningsrönen? Kommer de att förändra din syn på människans påverkan kontra de naturliga variationerna?
Sveriges Television storsatsar på bevakningen av klimatfrågan. Med anledning av klimatkonferensen i Köpenhamn och det stora klimatfokus som just nu präglar samhällsdebatten och det svenska ordförandeskapet i EU, väljer SVT att kraftsamla kring ämnet. Under slutet av november och hela december sänds en rad program med klimattema under vinjetten Klimat 09.
Grafik: SVT
Här får du en tablå över allt som specialgörs och sänds i SVT1 och SVT2 kring detta ämne:
Den flod av larmrapporter som väller över oss har ingen verkan- den bara irriterar och undergräver forskningen i stort. Svensken efterlyser större seriositet och vill att man väntar med informationen om nya forskningsrön tills resultaten bekräftats. Dessutom upplever svensken att forskarna är mer eniga i klimatfrågan än tidigare.
Det är några av de slutsatser jag drar av årets VA-barometer som publiceras av Vetenskap & Allmänhet inför VA – dagen den 12 november, under temat ”Vetenskap att tro på”.
Klicka på bilden för att komma till rapporten.
VA-barometern är annars en dyster läsning. Allt färre tror att forskningen kan ge oss en bättre framtid. Trots att det finns en stor enighet att forskarna är nödvändiga för att lösa mänsklighetens problem. Vilket kan verka som en motsättning. I årets undersökning tycker också fler svenskar än tidigare att vetenskap och teknik är svårt att förstå. Och intresset för att bli forskare minskar.
Vad tror du kan forskarna spela en avgörande roll för att lösa klimat- och energifrågan?
Storbritannien står inför en klimatkatastrof med översvämningar, torka och dödlig hetta, om inte världens ledare enas om ett nytt avtal kring klimatet i Köpenhamn om 50 dagar, varnar Gordon Brown i måndags på Major Economies Forum i London. Där hade det samlats 17 länder som tillsamans står för 80 % av jordens utsläpp. - Kostnaden för att misslyckas i Köpenhamn kommer att överstiga båda världskrigen och den globala depressionen tillsammans, sa Gordon Brown. Men vad oroar egentligen Gordon Brown? Är det verkligen utsläppen av växthusgaser eller är det en kommande brist på gas och olja i Storbritannien inom 5-10 år?
Se videon på BBCs hemsida.
Jag tror att det är många politiker i likhet med Gordon Brown, som har abdikerat från det verkliga problemet – att lösa bristen på gas och olja i närtid. Man vet helt enkelt inte hur det ska gå till. I stället målar man upp en hotbild kring utsläppen av växthusgaser med avsikten att förmå medborgarna att använda mindre olja, utan att behöva berätta sanningen; att vi håller på att glida in i en ny tid med mindre fossil energi, en situation som kommer att bli omvälvande.
Vad tror du? Handlar Köpenhamnsmötet om växthusgaser och klimatförändringar eller om de rika ländernas försök att dölja sitt ekonomiska beroende av olja- gas- och kol?
Rapports Sifoundersökning bekräftar Naturvårdsverkets senaste undersökning från november, 2008. Kvinnor till skillnad mot män, i åldern 30 till 49 år, är beredda att sänka sin standard, för att minska klimathotet. Kvinnorna tycker också, 60 % mot männens 49 %, att klimathotet beskrivs rätt av forskarna. Klimatfrågan har alltså ett genusinslag, och att män och kvinnor uppfattar klimathotet olika starkt.
Rapport har låtit göra en Sifoundersökning för att ta reda på hur medborgarna upplever forskarnas beskrivning av klimathotet och om man är beredd att sänka sin levnadsstandard, genom att minska sin inkomst – för att bekämpa växthusgaserna. Undersökningen omfattar 1000 personer i hela Sverige. Förutom ålder och kön finns svaren uppdelade på regioner, sysselsättning, facktillhörighet och partisympatier. Resultaten i undersökningen bekräftas också av tidigare mätningar bl a inom projektet ”Konsumera Smartare och minska växthuseffekten”. Läs hela inlägget här »
Idag avslutas ett av de viktigaste förhandlingsmötena inför klimatmötet i Köpenhamn i december. Ställ om har varit i kontakt med Jonathan Sundquist som befinner sig i Bangkok och följer klimatförhandlingarna på plats. Jonathan skriver för organisationen ”Adopt a Negotiator” och berättar att förhandlingarna inför Köpenhamn faktiskt börjat röra på sig, men att de behöver snabbas på ytterligare. Parterna har börjat säga vad gränsen går för dem och vad de står för.
- Och det är först då man kan börja förhandla kring saker på riktigt, menar Jonathan. Den förhandlingstext som nu finns på bordet har också blivit kortare, från ungefär 200 sidor till 100 sidor, vilket är ett tecken på att det faktiskt går framåt.
- När man hör att EU ska vara en av de mest progressiva parterna i dessa förhandlingar så förväntar man sig höra att de ska göra mer än vad de faktiskt gör. I svensk media talas det ofta om att EU går mot ett 30-procentigt utsläppsmål och det låter som man redan är där. Men sanningen är den att EU fortfarande ligger fast vid sina 20 %, säger Jonathan. Läs hela inlägget här »
Igår den 30 september släppte miljöanalytiker Lester R Brown en uppdaterad version, Plan B 4,0 av sin mycket omtalade bok med lösningar för hur vi kan undvika en klimatkatastrof och rädda civilisationen. Jordens klimat förändras snabbare än de värsta tänkbara scenarierna och Lester Brown menar att mänskligheten för en kamp med tiden för att lösa vattenfrågan, skydda ozonlagret och hejda klimatförändringarna
Lester Brown ställer sig frågan: ”Kan vi växla in på en väg som både är ekonomiskt och ekologiskt hållbar? Svaret är JA och om detta handlar Plan B 4.0.
Ställ om har följt alla besökare som har varit inne och diskuterat växthuseffekten, klimatpsykologen och IPCC. Det har varit lärorikt på många sätt och speglar hur komplex klimatfrågan är. Ingen vet, men många har teorier, bevis och motbevis. Ingen äger sanningen. Då är det en tröst att känna till att vi inte behöver veta om AGW-teorin (Antropogenic Global Warming, av människan orsakad uppvärmning)är sann eller falsk, men ändå ta rätt beslut.
”The Most Terrifying Video You´ll Ever See” förklarar de handlingsalternativ som finns för att vi ska undvika ” att det värsta händer”.
Ställ om har beskyllts för att inte på något sätt ta upp tveksamheter kring klimatfrågan. Det är inte korrekt. Redan i våra referenspunkter längst upp på sajten skriver vi att med 90 % sannolikhet så har människan den största påverkan på klimatförändringarna, enligt IPCC. Den sk AGW-teorin. Det kan tolkas som mer än 50 % eller mer än 30 %, beror på mänsklig påverkan. Ingen vet med säkerhet. Det betyder inte att vi utesluter naturliga variationer eller andra orsaker till klimatförändringarna. Läs hela inlägget här »
Hur kunde människan så snabbt anges som huvudorsaken till de globala klimatförändringarna och hur kunde det bli en etablerad sanning inom EU? Hur kunde klimatfrågan flyta upp och bli en huvudfråga inom världspolitiken, på några få år? Jakob Nordangård, doktorand på Linköpings universitet, visar i en studie att klimatfrågan egentligen handlar om några få internationella tongivande aktörers egna maktambitioner att skapa en världsordning som de själva kontrollerar. Och inte en oro för ett allvarligt miljöhot.
Det är få om ens någon som kan redogöra för eller har en aning om hur ”den globala uppvärmningen” kunde växa fram och bli en huvudfråga inom världspolitiken. Hur började det, hur såg processen ut, vilka aktörer och drivkrafter låg bakom att klimatfrågan hamnade i fokus och blev global. Läs hela inlägget här »
Klimatpolitiken utgår idag från FN:s klimatpanel IPCC:s rapport från 2007. Forskarna kunde i den titta på forskning fram till 2006. Mycket har hänt sedan dess. Forskarna Erland Källén och Markku Rummukainen har tittat på klimatforkningen efter 2006 och slår fast att IPCC:s rapport till stor del fortfarande stämmer men de har också kommit fram till att situationen har blivit värre under de tre år som gått. Det har vi hört – inte minst i media – nu vill vi veta vad vi ska göra åt problemet. Vi ställde frågan till författarna av ”Ny klimatvetenskap 2006-2009” och några andra höjdare inom klimatdebatten, som tagit del av rapporten, på ett seminarium om den senaste klimatforskningen.
Är det inte en snurrig värld som vi skapat, där produktion, konsumtion och ständig ekonomisk tillväxt är det som är viktigt för samhället. Idag utgör det grunden för vår välfärd, men har samtidigt blivit en börda för oss med allt större utsläpp.
Trösten är väl att detta endast är möjligt så länge vi har billig fossil energi som kol, olja och fossilgas. Mycket tyder på att denna utveckling närmar sig sitt slut och ersätts av något annat, både på grund av stigande oljepriser och tuffa utsläppsmål.
Begreppet miljöbil är en mycket märklig skapelse. En bil kan väl aldrig bidra till en bättre miljö? Jag tror att det bara är vi i Sverige som använder begreppet miljöbil. Vi har helt sonika på papperet bestämt att alla bilar som släpper ut mindre än 1,2 kg/mil per definition är en miljöbil.
Honda Civic.
I andra länder pratar man om hybrid och bifuel, vilket egentligen är ärligare och tydligare, då transportproblematiken i de flesta länder har reducerats till ett bränsleproblem. Vilket är en alldeles för snäv syn på bilens utsläpp och bidrar till flera märkliga politiska beslut.
Just nu stirrar vi oss blinda på vad som kommer ut ur avgasröret. Hur stora utsläppen är när vi kör bilen och valet av bränsle. Och det är ju bra, men som sagt det räcker inte. Dessutom är det direkt vilseledande att som många motorjournalister gör, att höja elbilen till skyarna, genom att redovisa 0 (noll) gram utsläpp från en elbil. För det första behövs det energi för att producera ny energi oavsett typ av bränsle. Och det ger utsläpp. För det andra materialiseras inte bilen av sig själv och helt plötsligt blir en bil, utan det behövs mycket energi för att ta fram material för tillverkningen, t ex. stål, plaster, aluminium, spårämnen etc. Det ger också utsläpp.
Ska vi kunna greppa bilens totala klimatpåverkan måste vi alltså väga in de utsläpp som sker när man tar fram bilen, från råvaror, vidareförädling, tillverkning inkl bilens återvinning. De livscykelanalyser som gjorts på bilar kommer från bl a från Toyota och Honda. University of California har gjort en undersökning på Honda Civic Hybrid ,som visar att utsläppen från material, ihopsättning och distribution till bilhandlaren inkl återvinning är 7.72 ton koldioxid. Naturvårdsverkets rapport 5414 och en beräkning med hjälp av det holländska Energi Analys Programmet (EAP) pekar åt samma håll, minst 10 ton koldioxid. Oavsett om det är en så kallad miljöbil eller vanlig bil. Det är lika mycket koldioxid som en normalsvensk släpper ut per år enligt Naturvårdsverket.
Medelbilens utsläpp i Sverige är 1,8 kg/mil och den rullar 1250 mil per år. Genom att byta till en s k miljöbil minskar vi våra utsläpp med ca 0,7 kg per mil. Det varierar för olika miljöbilar, men fortfarande släpper bilen i detta fall ut 1,1 kg per mil, när den körs. Vår nyinköpta ”miljöbil” har alltså ca 8.000 kg CO2 i bagaget när den rullar ut från bilhandlarn. Dessa utsläpp måste först räknas av innan bilen börjar ge mindre utsläpp. En enkel kalkyl visar att den måste köras 9 år och 11 250 mil, innan den blir en god klimatinvestering och ger minskade utsläpp.
Inför vi en skrotningspremie efter 9 år som man gjort i Tyskland, kommer bara en ny bil som ger mindre utsläpp att kompensera de utsläpp som skett för att tillverka bilen. På liknande sätt fungerar vår egen miljöbilspremie på 10.000 kr, som upphör den sista juni 2009. DN har i en artikel tittat lite närmare på de ekonomiska stöden till biodrivmedel och miljöbilar och försökt utvärdera miljöeffekterna av de olika bidragen. Och det är ingen munter läsning.
Hela idén med skrotningspremie och miljöbilspremier har väldigt lite att göra med att minska klimatpåverkan från bilar. Även om det skickligt har marknadsförts på det sättet. Det handlar snarare om att hålla igång konsumtionen och tillväxten i ekonomin, utan hänsyn till utsläpp av klimatgaser.
Mitt förslag för att minska utsläppen och oljeberoendet är ganska enkel.
Det kräver inga nya resurser och bygger på sunt förnuft. Låt oss behålla våra gamla bilar som har katalysatorer och premiera den som inte skaffar sig bil. Kanske får vi så småningom en lagstiftning om en maximal årlig körsträcka och en maxhastighet för privatbilar.
Ska vi få behålla våra bilar kommer vi nog snart att tvingas köra både mindre och saktare. Och det är knappast klimatsmart att byta ut den svenska bilparken (4,2 miljoner bilar) med statliga subventioner, där varje ny bil bidrar med minst 8.000 kg koldioxidutsläpp.
Den sjunde juni är det dags för oss att gå till valurnorna och rösta i Europaparlamentsvalet. Debatten är i full gång så gå in och tyck till på SVT Opinion!
Till vänster: Jens Holm (V). Foto: Janerik Henriksson. Scanpix. Till höger: Anna Maria Corazza Bildt (M). Foto: Bertil Ericson. Scanpix
”De borgerliga partierna säger att de vill införa en koldioxidskatt i Europa. Det är välkommet. Men hur har man egentligen agerat när man haft chansen? … De borgerliga partierna röstar emot koldioxidskatten när vi röstar i EU-parlamentet, de avvecklar den här i Sverige. Varför säger man en sak, men gör en annan? Det osar klimathyckleri.”
”Tills alldeles nyligen var kontakten med den mat som serveras på bordet till middagen en intim historia. Man hade inte bara lagat maten själv utan oftast även odlat fram råvarorna och slaktat djuren.”
Anna Maria Corazza Bildt (M), kandidat till Europaparlamentet och Staffan Appelros (M), riksdagsledamot, miljö- och jordbruksutskottet skriver om ”EU bör införa tydligare märkning av maten”.
I Aktuellts klimatdebatt gick Svante A och Lars B i klinch, men är de egentligen inte ganska överens? På Ställ om var kommentarerna många efter debatten.
På Ställ om har vi berättat om flera bra medborgarinitiativ, som ytterst handlar om att bli kvitt vårt beroende av olja, kol och naturgas och därmed minska utsläppen av klimatgaser. Och de är alla värda att uppmärksammas och spridas. Den omställning av samhället som vi redan är inne i eller kommer att surfa in i, vare sig vill eller inte, kommer att påverka oss alla i vardagen.
För att underlätta omställningen behöver vi skapa ett medvetande bland människor om konsekvenserna av omställningen m a o hur vi ska kunna ”ratta” våra samhällen med mindre energi och vad det kommer att innebära för oss som medborgare.
Det tycker jag debatten mellan Lars Bern och Svante Axelsson i Aktuellt handlar om, som vi lagt ut på Ställ om. Deras olika uppfattningar speglar myntets två sidor. Svante å sin sida förlitar sig på IPCC och de olika forskarrapporter som lagts fram och deras bedömning om att människans utsläpp till 95 % sannolikhet är huvudorsaken (mer än 50 %) till klimatförändringarna. Lars Bern å andra sidan bekymrar sig för den kommande bristen på olja och fossil energi som utgör 80 % av vår energi på jorden. I Sverige 70 % om man också räknar in uran.
Pratar inte både Svante och Lars egentligen om samma sak. Klimatförändringar och fossilenergiberoendet? Spelar det nån roll vem som har rätt, då de egentligen har en likartad problemformulering och vill samma sak!? Bli av med koldioxiden och bli kvitt oljeberoendet. Deras minsta gemensamma nämnare är stor, mycket stor, om man vill se den och erkänna den.
Man behöver inte alltid argumentera emot, utan i stället försöka se myntet två sidor och fundera över om man i likhet med Lars Bern ska känna oro för hur och om vi kan klara av att upprätthålla vår levnadsstandard i vår samhällen med mindre olja, kol och naturgas i framtiden. Eller som Svante känna samma oro för samhällets utveckling, men på grund av ökande växthusgaser.
Efter vårat inslag om biogas för traktorer förra veckan har frågan fått sig ett rejält uppsving i media. Idag skriver till exempel DN Ekonomi två artiklar om biogasens potential och lantbrukarnas ökande intresse för tillverkning och försäljning av egen biogas. ”Och marknaden kan svälla rejält: var tionde bil kan gå på biogas framöver.” – skriver DN.
I vårat inslag berättade vi om den svenska lagen som sätter stopp för biogasdrift av traktorer och vi fick många upprörda kommentarer. Se inslaget här och läs kommentarerna.
Att ena EU:s 27 medlemsländer till en röst inför FN:s klimatmöte i Köpenhamn blir den svåraste uppgiften för Sverige under ordförandeskapet i EU.
Vad tror du?
Är miljöministerns strategi med personliga besök den rätta vägen? – Kommar Sverige lyckas med att ena EU? Hur kommer ekonomikrisen påverka klimatfrågorna inför köpenhamnsmötet? Kommer öststaterna ställa sig på tvären?
Kommer USA skriva på klimatavtalet? Har Sverige rätt fokus inför ordförandeskapet?
”Klimatet delar forskarvärlden” var en av rubrikerna i gårdagens Aktuellt. I sändningen öppnade man upp för debatt med de som anser att vi inte står inför ett klimathot. ”År 2009 och tillbaka på ruta ett” skriver David Jonstad på Arbetarens klimatblogg.
I gårdagens Aktuellt sändes ett inslag från klimatseminarierna som ägt rum under dagen i Stockholm, tillsammans med debatten här ovanför om klimatkrisen. Till studion hade man bjudit in Lars Bern från Stockholmsinitiativet, som inte anser att vi står inför ett klimathot, och Svante Axelsson, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen, som anser det motsatta.
”SVT Aktuellt släpper in klimatförnekare i studion med den journalistiska utgångspunkten: “Har vi råd med FN:s klimatpolitik?” (underförstått: “Är det kanske bättre att bara strunta i det där med klimathotet?”).”
Klimatförändringarna är nu det största hotet mot folkhälsan och det är dags att all världens makthavare inom vården, samt sjukvårdspersonal, läkare och forskare går samman för att bromsa utvecklingen så gott det går. Det slår världens mest inflytelserika medicinska tidskrift Lancet och University College of London fast i en omfattande rapport som publicerades idag. Se Rapports inslag med klimat- och hälsoforskaren Elisabet Lindgren:
Vägverket skriver att en miljöbil ska ha liten påverkan på klimatet och låga utsläpp av avgaser. Idag finns det finns inga restriktioner på hur många mil som man får köra miljöbilen. Trots att utsläppen är direkt kopplat till hur många mil jag kör med bilen oavsett vilken typ av bil det är. Så vad är egentligen en miljöbil?
Den vanligaste definitionen av en miljöbil är den som gäller för den statliga miljöbilspremien. Ett av kraven för att få 10.000 kr i miljöbilspremie när man köper ny bil, är att den släpper ut mindre än 120 gram koldioxid per km.
Och det är bra att detta krav finns och är så tydligt!
För det betyder samtidigt att samhället/staten har satt ett tak för hur mycket en medborgare har rätt att släppa ut per år, när man kör bil. Eftersom den svenska medelbilen rullar 1250 mil per år och samhället tillåter 120 g per km, så borde rimligtvis det godkända taket för en bils utsläpp vara 1650 kg. Oavsett om dessa kommer från en ny eller gammal bil!
Själv har jag en Saab 9000 från 1994 med katalysator, som drar 0,85 liter bensin per mil. Utsläppen är 215 g per km. Jag har mer än halverat min körsträcka de senaste åren till mindre än 600 mil per år. Mina utsläpp stannar numera på 1290 kg per år och ligger klart – faktiskt hela 360 kg – under det taket som gäller för en miljöbil!
Med denna enkla åtgärd kvalar jag dessvärre inte in för att få miljöbilspremien, vilket grämer mig. (Men det gör inte moster Elsa heller. Hon sålde sin bil och köpte en ny svart damcykel och slog mig med hästlängder i minskade utsläpp.)
Behåll din bil och kör mindre! Svårare än så här behöver det inte vara för att ställa om och köra en miljöbil, utan att spendera en massa pengar !
På Ställ om har vi valt att blicka framåt och inte fastna i alla problem kring klimat och enregi. Vad vi behöver nu är lösningar för framtiden, förslag på hur vi ska klara omställningen till ett mer hållbart samhälle. Se alla framtidslösningar
Tankar om klimat
Ställ om har mött en rad välkända personer med olika bakgrund och olika infallsvinklar för att höra om deras syn på klimathotet. Hör Hans Rosling, Bodil Jönsson, Christer Sanne, Folke Tersman m fl. Se alla Tankar om klimat
Omställaren - från ord till handling
Vad vi gör spelar roll. Omställaren är en serie om vanliga människors insatser för att ställa om sina egna och andras liv. Se alla Omställare
Energi- och klimatsmart?
Ställ om:s klimat- och energiexpert Martin Saar har under året skrivit krönikor med utgångspunkt från sambandet mellan energi, ekonomi och ekologi. Läs Martins reflektioner
Traktorn fast i dieselträsket
I maj 2008 gjorde Ställ om ett reportage om problemen för biogasproduktionen i lantbruket och vilken potential den har. Något som fick får stort genomslag efter att detta reportage.
Se reportaget om biogasen
SVT Play
