Ställ om:s tid som blogg har kommit till sitt slut nu efter Köpenhamnsmötet och vi på redaktionen ser tillbaka på nio månader av roligt, lärorikt och intressant arbete med den här bloggen. Under vår tid med Ställ om har redaktionen producerat över 300 inlägg kring kring energi, ekonomi, klimat och ekologi, och ni besökare har bidragit med över 5000 kommentarer kring våra inlägg. Antalet kommentarer på Ställ om har varit ovanligt många vilket visar att engagemanget kring dessa både nationella och globala frågor varit stort.

Vi avslutade vårt arbete med den här bloggen genom att göra TV-programmet ”Lösningar för framtiden”, som sändes lördagen den 12 december. Det programmet vill vi skicka med er alla som vårt ”testamente”. Vi träffade fem forskare som fick ge sina personliga förslag på hur vi ska kunna lösa framtidens utmaningar när det gäller klimatet.

Sammanfattningsvis kan man säga att framtiden ser ljus ut enligt dom fem forskarna i programmet. Det finns mängder av lösningar, men det krävs handling, och då inte minst politisk handling och politiskt mod. Något som blivit än viktigare efter misslyckandet i Köpenhamn. Bodil Jönsson, fysiker och författare avslutade programmet med att säga att det finns ingen väg tillbaka, det går inte att ställa tillbaka, vi kan bara ställa om!

Nu när vi står inför vårt avslut här på Ställ om så är det spännande att se tillbaka lite på det som varit och på vad som har engagerat er besökare mest. Det videoinlägg som haft flest läsare/lyssnare är en av våra framtidslösningar, nämligen den från meteorologen Pär Holmgren med rubriken ”Föd färre barn”. Det handlade om befolkningsfrågan kopplad till klimatet, en uppenbarligen känslig och högaktuell fråga i såna här sammanhang. Det textinlägg som haft flest läsare är ett med bl a Marit Paulsens ”Om ekologisk mat jämfört med konventionellt odlad”.
Det inlägg som lett till den längsta debatten i kommentarsfälten (över 500 kommentarer) har rubriken ”Tar du klimathotet på allvar” med över 500 kommentarer. Där har bland annat debatten om huruvida människan påverkar klimatet pågått intensivt.

Tittar man på Ställ om:s första sida och de ämnen som vi bevakat och belyst, så visar det upp ett brett spektrum. Vi har berört över 500 ämnen, där 84 inlägg handlat om energi, 69 om klimatfrågan, 27 om mat, 22 om olja osv.
Ställ om har ju redan genom sitt namn gjort tydligt att det vi sysslar med på den här bloggen är frågor kring omställning av samhället. Vi har haft det som en tydlig målsättning och vår utgångspunkt har hela tiden varit att omställning är nödvändig utifrån flera olika aspekter. Det handlar dels om klimatfrågan, dels om energifrågan. Att världen står inför en gigantisk utmaning, där omställning av våra samhällen är oundviklig om vi ska kunna minska utsläppen av växthusgaser och samtidigt göra oss mer oberoende av fossil energi, är dom flesta överens om idag. Arbetet med att ställa om både i det lilla och det stora har redan börjat och kommer att fortgå.

Vi på Ställ om går nu vidare för att arbeta med klimat och energifrågor på annat sätt och vi vill tacka alla er besökare som gjort den här tiden med Ställ om till en spännande och utvecklande resa för oss alla.

Vi undrar förstås också vad ni besökare tyckt om den här tiden med Ställ om. Skriv här och berätta för oss och andra besökare. Ställ om, med alla inlägg och kommentarer, kommer att finnas kvar att söka sig fram på via bland annat SVT:s hemsida. Men från och med onsdag den 23 december stänger vi alla trådar, så passa på att kommentera vad ni tyckt om den här tiden nu!

Bodil Appelquist, Martin Saar, Anders Nord, Kristofer Sjöholm och Anna Schytt

Förnybar energi från vind, sol och biobränslen kan inte på långa vägar ersätta olja, kol och gas. Ska vi bli av med vårt fossila beroende krävs en storsatsning på kärnkraft eller solenergi från Sahara eller bådadera. Andra alternativ är att förändra vår livsstil rejält eller minska befolkningen på jorden. Den här drastiska slutsatser dras i boken ”Sustainable Energy without the hot air”, årets mest lästa bok i Storbritannien om energi och klimat.
Det är en bok som gått nästan obemärkt förbi i Sverige, trots att den tar upp energiproblematiken på ett nytt och annorlunda sätt med hjälp av en ny ” 40 Watts pedagogik”.

Författaren till boken, David MacKay, är professor i fysik vid Cambridge university i Storbritannien. Så här berättar han själv om upprinnelsen till boken:

David MacKay jämför all energianvändning med en 40 Watts lampa. Ett hett bad per dag t ex  motsvarar fem stycken 40 Watts lampor som brinner dygnet runt året runt. En brittisk medborgare använder energi som motsvarar 125 stycken 40 W lampor som brinner hela tiden. Det motsvarar 125 kWh per dag och person. Frågan han ställer är: Hur kan man reducera antalet 40 Watts lampor?

Vindkraften har stor potential i Storbritannien och ett vindkraft kan försörja 200 personer. Idag finns det ca 2400 vindkraftsnurror, som ger tillräckligt med energi till ca 1/2 miljoner medborgare. Men trots detta kan inte all nuvarande energi från vind, våg och tidvatten ersätta mer än fyra av de 125 stycken 40 W-lampor som varje britt behöver varje dag.
Rent tekniskt är det inga problem att skaffa mer energi, men då behöver vi en ofantlig mängd nya kärnkraftverk. Idag har Storbritannien 10 kärnkraftverk, men det krävs 300 nya kärnkraftverk eller 600.000 vindkraftverk, som skulle täcka halva Storbritanniens yta, för att tillgodose behovet av energi som inte är fossil.

Författaren ville själv att bokens titel skulle vara ”Du får räkna ut det själv”.
Vad tror du om våra framtida möjligheter att producera energi tillräckligt för att behålla vår livsstil och vårt ekonomiska system som bygger på tillväxt med ständigt tillförsel av mer energi? Läs hela inlägget här »

Den 7 december inleds det stora klimattoppmötet i Köpenhamn. Mötet kommer till stor del att handla om pengar. Det går inte att lösa klimatproblemen utan att det kostar. Men vem ska betala och för vad ska vi betala? Det här är viktiga och svåra frågor som ska avhandlas under mötet. En person som har konkreta idéer kring hur pengar ska hjälpa till att minska koldioxidutsläppen och stimulera en omställning till hållbart resursutnyttjande är ekonomen Klas Eklund, numera professor vid Lunds universitet. Han är en av experterna i det TV-program som Ställ om nu håller på att arbeta fram (sänds i SVT2 den 12 dec kl 20.00). Anders Nord träffade Klas Eklund i Stockholm, på SEB:s (SE-bankens) huvudkontor, för att prata koldioxidavgifter, utsläppsrätter och BNP-redovisning bland annat.

Först här en sammanfattning av vilka åtgärder som Klas Eklund anser behövs för att klara en omställning till ett mer hållbart samhälle:

Läs hela inlägget här »

Fortfarande är okunskapen stor bland allmänheten när det gäller vad som bidrar till utsläppen av växthusgaser. Dom flesta tycks fortfarande ha missat hur avgörande det är med maten vi äter och hur den framställs. Jag har gjort en djupdykning i den senaste attitydundersökningen från Naturvårdsverket som delvis är en ganska sorglig historia om hur vi ser på dom här frågorna.

Svenska Miljöinstitutet

(Här ovan kan du gå in och se hur du själv ligger till vad det gäller koldioxidutsläpp. Se info nedan i artikeln)

För åttonde året i rad kommer Naturvårdsverket med en ny undersökning om hur ”Allmänhetens kunskaper och attityder till klimatförändringarna” ser ut. Det är inga uppseendeväckande resultat som presenteras, men det är intressant att följa hur synen på klimatförändringarna och vad man själv kan göra har förändrats sen första mätningen 2002. Fortfarande finns stora luckor när det gäller synen på maten och jordbruket.

Läs hela inlägget här »

Hon beskriver det själv som ett uppvaknande, en fullständigt omvälvande insikt som förändrat henne själv och hennes arbete som musiker. Den populära artisten Ane Brun har sen ett halvår tillbaka börjat engagera sig till fullo i frågor om vårt klimat och vår gemensamma framtid.
Nu på lördag den 24 oktober arrangerar hon en stor konsert för miljön där välkända artister som Robin, Benny Andersson, Louise Hoffsten och Titiyo deltar. No More Lullabies heter konserten; inga mer vaggvisor. Det är dags att vakna upp och inse vilken värld vi människor håller på att skapa, är budskapet.
Hennes eget intresse för dom här frågorna vaknade till liv på allvar när hon besökte en konferens:

Förutom att arrangera lördagens konsert använder Ane Brun numera även sina egna framträdande inte bara till att framföra sin musik, utan även till att sprida sitt engagemang för frågorna om vårt klimat.

Här kan du lyssna på Ane Brun i SVT:s egen musikblogg PLS:

Vad tycker du? Är musik ett bra sätt att sprida frågor om klimatet och framtiden?

Storbritannien står inför en klimatkatastrof med översvämningar, torka och dödlig hetta, om inte världens ledare enas om ett nytt avtal kring klimatet i Köpenhamn om 50 dagar, varnar Gordon Brown i måndags på Major Economies Forum i London. Där hade det samlats 17 länder  som tillsamans står för 80 % av jordens utsläpp.
- Kostnaden för att misslyckas i Köpenhamn kommer att överstiga båda världskrigen och den globala depressionen tillsammans, sa Gordon Brown.
Men vad oroar egentligen Gordon Brown? Är det verkligen utsläppen av växthusgaser eller är det en kommande brist på gas och olja i Storbritannien inom 5-10 år?

Se videon på BBCs hemsida.

Jag tror att det är många politiker i likhet med Gordon Brown, som har abdikerat från det verkliga problemet – att lösa bristen på gas och olja i närtid. Man vet helt enkelt inte hur det ska gå till. I stället målar man upp en hotbild kring utsläppen av växthusgaser med avsikten att förmå medborgarna att använda mindre olja, utan att behöva berätta sanningen; att vi håller på att glida in i en ny tid med mindre fossil energi, en situation som kommer att bli omvälvande.

Vad tror du? Handlar Köpenhamnsmötet om växthusgaser och klimatförändringar eller om de rika ländernas försök att dölja sitt ekonomiska beroende av olja- gas- och kol?

Läs hela inlägget här »

I förra veckan kom sveriges första klimatmagasin – Effekt – ut. Vi följde med en av skribenterna till tidningskiosken för att kolla in det första numret. ”Att göra ett samhällsmagasin om klimat och hållbarhet ser jag som mitt bidrag till just diskussionen om hur vi ska ställa om”, säger Sara Jeswani. Hon tror att omställning inte bara handlar om det rent praktiska, utan också om hur vi pratar och tänker kring olika frågor, det som ibland brukar kallas ”berättelsen” om våra liv och vad de bör innehålla.

Förändra berättelsen
Om man i flera år mest har pratat om semesterresor till andra sidan världen eller bara sett filmer där människor åker ensamma i sin bil till jobbet så ter det sig till slut som sådant som är grundläggande för ett fullvärdigt liv. Därför kan det behövas andra berättelser.
Läs hela inlägget här »

Många skulle kalla honom hjälte eller geni, andra kallar honom naiv och klimatpolitiskt farlig. På måndag granskar Vetenskapsmagasinet den danske fysikern Henrik Svensmarks kontroversiella forskning. Om hans teorier stämmer så kan människan frikännas helt från sitt ansvar för den globala uppvärmningen. Men står allt rätt till när det gäller Svensmarks forkning? Vetenskapsmagasinets reporter berättar om mötet med Svensmark.

Resultatet av Vetenskapmagasinets granskning får ni se här i SVT Play.

Läs hela inlägget här »

Att dammsuga atmosfären på koldioxid, för att mildra växthuseffekten, framstår allt mer som en nödvändighet. Det menar den brittiska vetenskapsakademien, Royal Society, i en ny rapport.

I studien varnar forskarna för att om inget görs omdelebart för att minska utsläppen av växthusgaser blir mänskligheten beroende av tekniker där konsekvernserna inte är kartlagda.

- Klarar vi inte utmaningen att snabbt ersätta användningen av fossila bränslen med andra energikällor kan vi bli tvugna att manipulera klimatet i motsatt riktning om det skulle utvecklas mot IPCCs mest skräckfyllda scenarier. Men frågan är om mänskligheten är mogen uppgiften att styra klimatet, säger Sven Kullander, ordförande i Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott.

Läs hela inlägget här »

I höstas sände SVT den uppskattade miljöserien 2020. Nu kan du se den igen här på Ställ om. Under sommaren repriserar vi hela serien med ett nytt avsnitt varje fredag. I dag visar vi det åttonde och sista programmet, där Anders Nord tar tag i frågan om det svarta guldet. Vilken förnyelsebar energi kan ta över efter oljan?

Vilka är framtidens stora ersättare till oljan? Forskare i Uppsala försöker härma växternas fotosyntes som är ett av de smartaste sätten att utnyttja solen. Kan det vara framtidens energi? Det handlar även om vågkraft, geotermi och alger som energikälla.

Programserien 2020 sändes under november och december 2008.  I åtta avsnitt söker Anders Nord upp människor som har en idé om hur vi ska bära oss åt för att klara utmaningar som klimatförändringar, utfiskning och övergödning. Anders besöker visionärer och experter inom olika områden för att fråga hur det borde se ut år 2020.  Avsnittet sändes den 29 december 2008. Läs mer om serien och chattar från programmen.

Har du missat något av de tidigare avsnitten? Se hela serien här.

Under tio veckor i sommar analyserar psykologen Marta Cullberg Weston våra vanligaste reaktioner inför klimathotet. Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Varje vecka visar vi ett nytt avsnitt i serien om våra vanligaste klimattyper. I dag är det dags för det nioende avsnittet – och den galghumoristiske Cynikern.

Varför klimatpsykologi?
Klimathotet är förmodligen den mest omvälvande och genomgripande förändring som den moderna människan ställts inför – inte undra på att så stora och svåra frågor ställer till det i huvudet på folk. Ställ om tar psykologin till hjälp för att förklara de vanligaste reaktionerna inför klimathotet. Förträngning, alarmism, förnekande, apati, vrede, sorg, cynism, galghumor – och kanske också rationell handling. Klimatfrågan har länge varit en i huvudsak naturvetenskaplig diskussion, om koldioxidhalter i atmosfären och utsläppsnivåer. Nu är det dags att diskutera klimathotet på en mer mänsklig nivå: Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Vi behöver gå i klimatterapi.

Om Marta Cullberg Weston:
Marta Cullberg Weston är psykolog och författare till en rad böcker. Hon är Sveriges ledande expert på hur människor reagerar psykologiskt på klimathotet. Cullberg Weston har skrivit och hållit föredrag om ämnet och nyligen grundat ett klimatnätverk för psykologer.

Illustratör och animation: Patrik Agemalm, Reporter och röster: Johar Bendjelloul, Foto: Anders Nord. Se alla avsnitt i serien här.

I höstas sände SVT den uppskattade miljöserien 2020. Nu kan du se den igen här på Ställ om. Under sommaren repriserar vi hela serien med ett nytt avsnitt varje fredag. I avsnitt nummer sju handlar det om en av våra mest grundläggande frågor – maten. Varifrån kommer våra livsmedel år 2020?

I det sjunde avsnittet av 2020 handlar det om mat.  Hur ser det ut i framtiden? Odlas julskinkan på laboratorium eller kommer den från ekologiska, klimatsmarta gårdar? Och finns det någon ekologisk matvarukedja i Sverige? Programledaren Anders Nord besöker ett universitet i Oslo där man försöker ta fram metoder för köttproduktion utan djur.

Programserien 2020 sändes under november och december 2008.  I åtta avsnitt söker Anders Nord upp människor som har en idé om hur vi ska bära oss åt för att klara utmaningar som klimatförändringar, utfiskning och övergödning. Anders besöker visionärer och experter inom olika områden för att fråga hur det borde se ut år 2020.  Avsnittet sändes den 22 december 2008. Läs mer om serien och chattar från programmen.

Har du missat något av de tidigare avsnitten? Se hela serien här.

Under tio veckor i sommar analyserar psykologen Marta Cullberg Weston våra vanligaste reaktioner inför klimathotet. Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Varje vecka visar vi ett nytt avsnitt i serien om våra vanligaste klimattyper. I avsnitt nummer åtta är det dags för Den bekväme – som tvärtemot förra veckans klimattyp, är långt ifrån villig att börja rota efter uppoffringar i vardagen.

Varför klimatpsykologi?
Klimathotet är förmodligen den mest omvälvande och genomgripande förändring som den moderna människan ställts inför – inte undra på att så stora och svåra frågor ställer till det i huvudet på folk. Ställ om tar psykologin till hjälp för att förklara de vanligaste reaktionerna inför klimathotet. Förträngning, alarmism, förnekande, apati, vrede, sorg, cynism, galghumor – och kanske också rationell handling. Klimatfrågan har länge varit en i huvudsak naturvetenskaplig diskussion, om koldioxidhalter i atmosfären och utsläppsnivåer. Nu är det dags att diskutera klimathotet på en mer mänsklig nivå: Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Vi behöver gå i klimatterapi.

Om Marta Cullberg Weston:
Marta Cullberg Weston är psykolog och författare till en rad böcker. Hon är Sveriges ledande expert på hur människor reagerar psykologiskt på klimathotet. Cullberg Weston har skrivit och hållit föredrag om ämnet och nyligen grundat ett klimatnätverk för psykologer.

Illustratör och animation: Patrik Agemalm, Reporter och röster: Johar Bendjelloul, Foto: Anders Nord. Se alla avsnitt i serien här.

I höstas sände SVT den uppskattade miljöserien 2020. Nu kan du se den igen här på Ställ om. Under sommaren repriserar vi hela serien med ett nytt avsnitt varje fredag. I dag är det dags för avsnitt nummer sex där programledaren Anders Nord tar sig an sopornas framtid – år 2020 är det gamla bananskalet värt sin vikt i guld.

I den japanska byn Kamikatsu sorterar man sina sopor i 34 olika kärl. Är det så framtiden ser ut? Sopor är inte bara sopor, de kan också ses som en resurs som innehåller råmaterial och energi. Kommer vi istället att kunna sälja våra sopor? Programledaren Anders Nord möter en man som försöker göra olja av gamla bildäck, och en forskare som gör plast av räkskal och vassle.

Programserien 2020 sändes under november och december 2008.  I åtta avsnitt söker Anders Nord upp människor som har en idé om hur vi ska bära oss åt för att klara utmaningar som klimatförändringar, utfiskning och övergödning. Anders besöker visionärer och experter inom olika områden för att fråga hur det borde se ut år 2020.  Avsnittet sändes den 15 december 2008. Läs mer om serien och chattar från programmen.

Har du missat något av de tidigare avsnitten? Se hela serien här.

Bara ett av de femton miljömål som riksdagen satt upp kommer sannolikt att nås i Sörmland, visar en ny rapport. Värst ser det ut för det mål som ska begränsa effekterna på klimatet. Det skriver SVT Östnytt.

Utvärderingen av miljömålen har gjorts av Skogsstyrelsen och länsstyrelsen i Sörmland, och resultatet visar att flera av de regionala målen blir svåra att nå. Mörkast ser det ut för det mål som ska begränsa påverkan på klimatet. Istället för att hejda utsläppen av koldioxid förväntas utsläppen istället öka och påverkan på klimatet bli större än tidigare.

- Det handlar i Sörmland om två saker. Dels SSAB som släpper ut mycket koldioxid, dels om att transporterna i länet ökar, säger Maria Gustavsson, utredare på länsstyrelsen i Sörmland, till SVT Östnytt.

Miljömålen är fastslagna av riksdagen och rör en rad olika områden, bland annat levande skogar, giftfri miljö och ett hav i balans. För hela landet finns sexton miljömål uppsatta, i Sörmland är det femton som är aktuella. Läs mer om utvärderingen på länsstyrelsens hemsida, där du även kan ta del av rapporten om Sörmlands miljömålsarbete. Läs mer om hur ditt län klarar målen på Miljömålsportalen.

Under tio veckor i sommar analyserar psykologen Marta Cullberg Weston våra vanligaste reaktioner inför klimathotet. Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Varje vecka visar vi ett nytt avsnitt i serien om våra vanligaste klimattyper. I avsnitt nummer sju möter vi typen som inte lämnar något åt slumpen – Den ambitiöse.

Varför klimatpsykologi?
Klimathotet är förmodligen den mest omvälvande och genomgripande förändring som den moderna människan ställts inför – inte undra på att så stora och svåra frågor ställer till det i huvudet på folk. Ställ om tar psykologin till hjälp för att förklara de vanligaste reaktionerna inför klimathotet. Förträngning, alarmism, förnekande, apati, vrede, sorg, cynism, galghumor – och kanske också rationell handling. Klimatfrågan har länge varit en i huvudsak naturvetenskaplig diskussion, om koldioxidhalter i atmosfären och utsläppsnivåer. Nu är det dags att diskutera klimathotet på en mer mänsklig nivå: Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Vi behöver gå i klimatterapi.

Om Marta Cullberg Weston:
Marta Cullberg Weston är psykolog och författare till en rad böcker. Hon är Sveriges ledande expert på hur människor reagerar psykologiskt på klimathotet. Cullberg Weston har skrivit och hållit föredrag om ämnet och nyligen grundat ett klimatnätverk för psykologer.

Illustratör och animation: Patrik Agemalm, Reporter och röster: Johar Bendjelloul, Foto: Anders Nord.

I höstas sände SVT den uppskattade miljöserien 2020. Nu kan du se den igen här på Ställ om. Under sommaren repriserar vi hela serien med ett nytt avsnitt varje fredag. I avsnitt nummer fem handlar det om boende. Var är det egentligen mest miljövänligt att slå sig ner år 2020 – i staden eller på landsbygden?

I det femte avsnittet handlar det om framtidens boende. Bor man verkligen mest miljövänligt på landet eller är det staden som är den mest miljövänliga platsen i framtiden? Programledaren Anders Nord besöker stadsdelen Vauban i miljöstaden Freiburg. Där har man satsat stort på solenergi och spårvagnar, och förbjudit bilar i innerstaden. Är det kanske så att man odlar mat på taken i Stockholms city år 2020? Inte helt omöjligt, menar arkitekten Henrietta Palmer.

Programserien 2020 sändes under november och december 2008.  I åtta avsnitt söker Anders Nord upp människor som har en idé om hur vi ska bära oss åt för att klara utmaningar som klimatförändringar, utfiskning och övergödning. Anders besöker visionärer och experter inom olika områden för att fråga hur det borde se ut år 2020.  Avsnittet sändes den 8 december 2008. Läs mer om serien och chattar från programmen här.

Under tio veckor i sommar analyserar psykologen Marta Cullberg Weston våra vanligaste reaktioner inför klimathotet. Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Varje vecka visar vi ett nytt avsnitt i serien om våra vanligaste klimattyper. I avsnitt nummer sex tar vi oss an – Den apatiske.

Varför klimatpsykologi?
Klimathotet är förmodligen den mest omvälvande och genomgripande förändring som den moderna människan ställts inför – inte undra på att så stora och svåra frågor ställer till det i huvudet på folk. Ställ om tar psykologin till hjälp för att förklara de vanligaste reaktionerna inför klimathotet. Förträngning, alarmism, förnekande, apati, vrede, sorg, cynism, galghumor – och kanske också rationell handling. Klimatfrågan har länge varit en i huvudsak naturvetenskaplig diskussion, om koldioxidhalter i atmosfären och utsläppsnivåer. Nu är det dags att diskutera klimathotet på en mer mänsklig nivå: Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Vi behöver gå i klimatterapi.

Om Marta Cullberg Weston:
Marta Cullberg Weston är psykolog och författare till en rad böcker. Hon är Sveriges ledande expert på hur människor reagerar psykologiskt på klimathotet. Cullberg Weston har skrivit och hållit föredrag om ämnet och nyligen grundat ett klimatnätverk för psykologer.

Illustratör och animation: Patrik Agemalm, reporter och röster: Johar Bendjelloul, foto: Anders Nord.

I höstas sände SVT den uppskattade miljöserien 2020. Nu kan du se den igen här på Ställ om. Under sommaren repriserar vi hela serien med ett nytt avsnitt varje fredag. I avsnitt fyra handlar det om en för många nästan ovärderlig ägodel – bilen. Kommer vi att kunna köra lika mycket år 2020 som vi gör nu?

I programmet besöker programledaren Anders Nord bland annat Volkswagen där man utvecklar bilar som kan köra sig själva och varna för olyckor och trafikstockningar. Men finns det några alternativ till bilen i framtiden? Är spårbilar lösningen? I Uppsala får Anders en provtur tillsammans med Kjell Dahlström, generaldirektör för SIKA och en av spårbilarnas främsta förespråkare.

Programserien 2020 sändes under november och december 2008.  I åtta avsnitt söker Anders Nord upp människor som har en idé om hur vi ska bära oss åt för att klara utmaningar som klimatförändringar, utfiskning och övergödning. Anders besöker visionärer och experter inom olika områden för att fråga hur det borde se ut år 2020.  Avsnittet sändes den 1 december 2008. Läs mer om serien och chattar från programmen här.

Psykologen Marta Cullberg Weston analyserar våra vanligaste reaktioner inför klimathotet. Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Under sommaren publicerar vi varje vecka ett nytt avsnitt i serien om våra tio vanligaste klimattyper. I dag är det dags för klimattyp nummer fem, som inte har mycket till övers för det trista klimathotet – Livsnjutaren.

Varför klimatpsykologi?
Klimathotet är förmodligen den mest omvälvande och genomgripande förändring som den moderna människan ställts inför – inte undra på att så stora och svåra frågor ställer till det i huvudet på folk. Ställ om tar psykologin till hjälp för att förklara de vanligaste reaktionerna inför klimathotet. Förträngning, alarmism, förnekande, apati, vrede, sorg, cynism, galghumor – och kanske också rationell handling. Klimatfrågan har länge varit en i huvudsak naturvetenskaplig diskussion, om koldioxidhalter i atmosfären och utsläppsnivåer. Nu är det dags att diskutera klimathotet på en mer mänsklig nivå: Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Vi behöver gå i klimatterapi.

Om Marta Cullberg Weston:
Marta Cullberg Weston är psykolog och författare till en rad böcker. Hon är Sveriges ledande expert på hur människor reagerar psykologiskt på klimathotet. Cullberg Weston har skrivit och hållit föredrag om ämnet och nyligen grundat ett klimatnätverk för psykologer.

Illustratör och animation: Patrik Agemalm, reporter och röster: Johar Bendjelloul, foto: Anders Nord.