Förnybar energi från vind, sol och biobränslen kan inte på långa vägar ersätta olja, kol och gas. Ska vi bli av med vårt fossila beroende krävs en storsatsning på kärnkraft eller solenergi från Sahara eller bådadera. Andra alternativ är att förändra vår livsstil rejält eller minska befolkningen på jorden. Den här drastiska slutsatser dras i boken ”Sustainable Energy without the hot air”, årets mest lästa bok i Storbritannien om energi och klimat.
Det är en bok som gått nästan obemärkt förbi i Sverige, trots att den tar upp energiproblematiken på ett nytt och annorlunda sätt med hjälp av en ny ” 40 Watts pedagogik”.

Författaren till boken, David MacKay, är professor i fysik vid Cambridge university i Storbritannien. Så här berättar han själv om upprinnelsen till boken:

David MacKay jämför all energianvändning med en 40 Watts lampa. Ett hett bad per dag t ex  motsvarar fem stycken 40 Watts lampor som brinner dygnet runt året runt. En brittisk medborgare använder energi som motsvarar 125 stycken 40 W lampor som brinner hela tiden. Det motsvarar 125 kWh per dag och person. Frågan han ställer är: Hur kan man reducera antalet 40 Watts lampor?

Vindkraften har stor potential i Storbritannien och ett vindkraft kan försörja 200 personer. Idag finns det ca 2400 vindkraftsnurror, som ger tillräckligt med energi till ca 1/2 miljoner medborgare. Men trots detta kan inte all nuvarande energi från vind, våg och tidvatten ersätta mer än fyra av de 125 stycken 40 W-lampor som varje britt behöver varje dag.
Rent tekniskt är det inga problem att skaffa mer energi, men då behöver vi en ofantlig mängd nya kärnkraftverk. Idag har Storbritannien 10 kärnkraftverk, men det krävs 300 nya kärnkraftverk eller 600.000 vindkraftverk, som skulle täcka halva Storbritanniens yta, för att tillgodose behovet av energi som inte är fossil.

Författaren ville själv att bokens titel skulle vara ”Du får räkna ut det själv”.
Vad tror du om våra framtida möjligheter att producera energi tillräckligt för att behålla vår livsstil och vårt ekonomiska system som bygger på tillväxt med ständigt tillförsel av mer energi? Läs hela inlägget här »

Att leva energi- och klimatsmart, vad innebär det och hur gör man det i så fall?
Tv-programmet Dina Frågor handlar om just detta.  Sverker Olofsson och Linda Nilarve är programledare. För lever man på ett sätt som gynnar klimatet så gynnar det i regel den egna plånboken också.
I programmet får vi bland annat tips om hur vi just kan spara pengar genom att se över vår energianvändning. Framförallt för den som bor i hus finns här stora pengar att spara. Anki och Jim som bor i et äldre hus i Danderyd har fått hjälp av en energikonsult som går igenom deras hus med en värmekamera för att spåra värmeläckage, som kan åtgärdas.

Värmefotografering genomfördes för att upptäcka köldbryggor i husets skal, inneväggar, tak och fönster. Detta tillsammans med en allmän energibesiktning visade att familjen kan spara ca 10.000 kr. B la  genom att byta till lågenergilampor, 600 kr per år, nya tätningslister runt fönstren 600 kr, mer isolering på vinden 1300 kr, byte av uppvärmningssystem för pool 7300 kr.
Ett annat gott råd till alla som har värmepump: Gör en driftssevice minst var femte år. Effekten kan gå ned med 50 % utan att man märker någon skillnad.

Men att leva energi- och klimatsmart är en stor fråga. Ställ om:s Martin Saar medverkar i programmet,  men här på Ställ om förklarar han några begrepp, förutsättningar och ger några exempel på hur vi kan leva energi- och koldioxidsnålt i hushållet.

Läs hela inlägget här »

Framtidens energi – hur kommer den se ut? Hur ska vi klara energiförsörjningen och samtidigt komma åt problemen med koldioxidutsläppen?
Det här är ett av dom problem som tas upp i det tv-program som Ställ om nu håller på att arbeta fram. Den 12 december sänds programmet ”Lösningar för framtiden” där vi presenterar fem experter/forskare som ger sina förslag på lösningar för framtiden inom sina respektive områden.

Här på Ställ om får ni följa arbetet med hur programmet växer fram och samtidigt lära känna dom fem experterna som vi intervjuar. Först ut blir Tomas Kåberger, generaldirektör för Energimyndigheten. Vi träffade honom hemma i hans kök i villan utanför Göteborg.

Vad tror du om framtidens energi? Kommer sol och vindkraft att kunna täcka upp för delar av dagens beroende av fossil energi. Var med och diskutera här på Ställ om.
Läs hela inlägget här »

Framtidslösningen kärnkraft har fått många kommentarer här på Ställ om. När oron för utsläppen från fossila bränslen ökar så har intresset för kärnkraft åter stigit. Kärnkraft var också ett av de stora ämnena som diskuterades under Energy 2050 som avslutades igår, där ledande forskare från hela världen samlats för att prata om framtidens energiteknik. Nu är en fjärde generations kärnkraftverk på gång med snabbare och effektivare reaktorer.

Forskarna på seminariet om ny energiteknik, ordnat av Vetenskapsakademin, konstaterar att kärnkraften har blivit allt säkrare och allt effektivare. Seminariet kommer att publiceras som video on demand på KVA:s hemsida under vecka 44.

Tyck till om kärnkraften här nedan eller under den omdebatterade framtidslösningen om kärnkraft här på Ställ om.
Läs hela inlägget här »

Kärnkraften är en viktig del i omställningen till ett samhälle utan fossila bränslen. Det är dessutom en miljövänlig energikälla. Det här hävdar Sven Kullander, ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) och ordförande i dess energiutskott. Sven Kullander är professor i högenergifysik vid Uppsala universitet. Enligt honom bör Sverige ersätta alla sina kärnkraftsreaktorer med nya, moderna reaktorer och runt 600 nya reaktorer bör byggas världen över.

Inom kort kommer KVAs energiutskott att presentera sitt förslag på hur Sverige ska klara sin energiförsörjning år 2030 och 2050. En väg ut ur fossila samhället kallar KVA sitt arbete.

Det är sant att det finns gott om kol i världen, men frågan är om kolet verkligen kan ersätta oljan, en uppfattning som ofta förs fram i debatten. Den kol som finns kvar på jordklotet är nämligen av mycket dålig kvalitet. Den bästa kolen, antracit, är ett minne blott sen många, många år. Idag bryter vi kol som är på gränsen till att överhuvudtaget ge någon nettoenergi tillbaka.  

Det som begränsar vår användning av en energikälla som kol och uran är mängden nettoenergi som man får ut. Den s k EROEI:n  (Energy in Return on Energy Input) är helt avgörande för om det ska vara någon idé att exploatera en energikälla. 

Under sommaren har vi haft flera kommentarer på Ställ om kring syntetdiesel (CTL) och kolets möjligheter att bli en räddningsplanka efter peakoil, när oljeutvinningen inte längre håller jämna steg med efterfrågan. Hur snabbt går det att öka utvinningen av kol och bygga ut en produktionskapacitet för syntetdiesel?  Finns det ekonomiska hinder för att öka produktionen av diesel? Går det att ersätta olja och fossilgas med kol eller kärnkraft? Många av svaren går att finna i The Crash Course av Chris Martensson, speciellt i kapitel 17 a, 17 b, 17 c och 18.

Chris Martensson är forskare och PhD i Neurotoxilogi vid Duke University  i USA. Han har med utgångspunkt från sin proffession att jobba med fakta och hypoteser tagit fram The Crash Course som beskriver sambandet mellan Ekonomi, Energi och Ekologi och hur de tre E:na hänger ihop och påverkar varandra. Chris Martensson menar att vi just nu är inne i ett stort paradigmskifte, där vårt ekonomiska system som bygger på ständig tillväxt kommer att kräva allt mer energi, vilket kommer att bli  problematiskt för att inte säga omöjligt att infria.

Läs hela inlägget här »

Kärnkraftverket Forsmark får än en gång kritik för att säkerhetsarbetet inte sköts som det ska. Vid en inspektion i våras visade det sig att man ännu inte åtgärdat brister som Strålsäkerhetsmyndigheten påpekat redan 2001. Inslag från SVT ABC.

Redan 2001 fick Forsmark kritik för att det inte fanns någon ansvarsbeskrivning för de personer som jobbar med att utreda incidenter vid kärnkraftverket. Efter att Strålsäkerhetsmyndigheten gjort en ny inspektion i våras visade det sig att man fortfarande, åtta år senare, inte tagit fram någon beskrivning, något som myndigheten anser anmärkningsvärt.

1996 var det 25 år sedan kärnkraften infördes i Sverige, något som uppmärksammades i det granskande samhällsmagasinet Striptease. Trots decennier av forskning var frågan om slutförvaret av kärnbränsle olöst. Då satte forskarna hoppet till ett berg i Lappland, men i den närmsta orten Malå rådde delade meningar bland invånarna. Reporter Johan Zachrisson Winberg.

Åsikterna om kärnkraft är, och har varit, många. I en rapport från 1956 skrev man att kärnkraftsavfallet i framtiden skulle kunna användas till konservering av livsmedel, en uppfattning som förändrats radikalt sedan dess. Här på Ställ om märktes de olika åsikterna senast i kommentarerna till inlägget  ”Ska kärnkraft rädda miljön?”.

Den 3 juni i år beslutade Svensk Kärnbränslehantering, SKB, att Forsmark i Östhammars kommun blir slutförvaringsplats för använt kärnbränsle i Sverige. På SKB:s hemsida finns en film som beskriver hur kärnavfallet kan kommat att förvaras, i kopparkapslar placerade närmare 500 meter under marken.

EU-kandidaten Ardalan Shekarabi (S) diskuterar huruvida kärnkraften är framtidens miljöräddare tillsammans med Europaparlamentarikern Christoffer Fjellner (M).

Ställ frågor om EU-valet här och få svar redan idag under SVT:s slutdebatt i Agenda. 20:00 SVT2.
Till EU-valet på YouTube.

Det handlar om cirka 12.000 ton utbränt högaktivt kärnbränsle, som ska förvaras på 500 meters djup i urberget, oåtkomligt för människor, djur och natur i 100.000 år. Får man hoppas. Forsmark i Östhammars kommun ska i framtiden ta hand om slutförvaringen av kärnbränsle. Det föreslår SKB, Svensk kärnbränslehantering AB.

- Berget har talat säger Claes Tegerström vd SKB. Den viktigaste aspekten är den långsiktiga säkerheten.

Läs hela inlägget här »