Att leva energi- och klimatsmart, vad innebär det och hur gör man det i så fall? Tv-programmet Dina Frågor handlar om just detta. Sverker Olofsson och Linda Nilarve är programledare. För lever man på ett sätt som gynnar klimatet så gynnar det i regel den egna plånboken också. I programmet får vi bland annat tips om hur vi just kan spara pengar genom att se över vår energianvändning. Framförallt för den som bor i hus finns här stora pengar att spara. Anki och Jim som bor i et äldre hus i Danderyd har fått hjälp av en energikonsult som går igenom deras hus med en värmekamera för att spåra värmeläckage, som kan åtgärdas.
Värmefotografering genomfördes för att upptäcka köldbryggor i husets skal, inneväggar, tak och fönster. Detta tillsammans med en allmän energibesiktning visade att familjen kan spara ca 10.000 kr. B la genom att byta till lågenergilampor, 600 kr per år, nya tätningslister runt fönstren 600 kr, mer isolering på vinden 1300 kr, byte av uppvärmningssystem för pool 7300 kr.
Ett annat gott råd till alla som har värmepump: Gör en driftssevice minst var femte år. Effekten kan gå ned med 50 % utan att man märker någon skillnad.
Men att leva energi- och klimatsmart är en stor fråga. Ställ om:s Martin Saar medverkar i programmet, men här på Ställ om förklarar han några begrepp, förutsättningar och ger några exempel på hur vi kan leva energi- och koldioxidsnålt i hushållet.
Hur ska mat och vatten räcka till jordens befolkning i framtiden? Vi kommer att bli minst 9 miljarder människor, och klimatförändringarna slår hårt mot både jordbruket och färskvattenreserverna i världen. Försörjningsproblematiken är ett av dom fem ämnen som tv-programmet ”Lösningar för framtiden” tar upp den 12 december och professor Johan Rockström, chef på Stockholm Environment Institute, är experten som Ställ om träffat för att prata om mat- och vattenförsörjning och befolkningstillväxten.
Det behövs en grön revolution, säger Johan Rockström. Och det är möjligt! Metoder finns för att klara både mat och vattenförsörjning i framtiden, berättar han för Ställ om:s reporter Anders Nord:
Fortfarande är okunskapen stor bland allmänheten när det gäller vad som bidrar till utsläppen av växthusgaser. Dom flesta tycks fortfarande ha missat hur avgörande det är med maten vi äter och hur den framställs. Jag har gjort en djupdykning i den senaste attitydundersökningen från Naturvårdsverket som delvis är en ganska sorglig historia om hur vi ser på dom här frågorna.
Svenska Miljöinstitutet
(Här ovan kan du gå in och se hur du själv ligger till vad det gäller koldioxidutsläpp. Se info nedan i artikeln)
För åttonde året i rad kommer Naturvårdsverket med en ny undersökning om hur ”Allmänhetens kunskaper och attityder till klimatförändringarna” ser ut. Det är inga uppseendeväckande resultat som presenteras, men det är intressant att följa hur synen på klimatförändringarna och vad man själv kan göra har förändrats sen första mätningen 2002. Fortfarande finns stora luckor när det gäller synen på maten och jordbruket.
Igår den 30 september släppte miljöanalytiker Lester R Brown en uppdaterad version, Plan B 4,0 av sin mycket omtalade bok med lösningar för hur vi kan undvika en klimatkatastrof och rädda civilisationen. Jordens klimat förändras snabbare än de värsta tänkbara scenarierna och Lester Brown menar att mänskligheten för en kamp med tiden för att lösa vattenfrågan, skydda ozonlagret och hejda klimatförändringarna
Lester Brown ställer sig frågan: ”Kan vi växla in på en väg som både är ekonomiskt och ekologiskt hållbar? Svaret är JA och om detta handlar Plan B 4.0.
Att klimatmärka kött och annan mat kan försämra vår miljö istället för att förbättra den.
Det säger Naturskyddsföreningen, som nu går till hårt angrepp på organsiationen Svenskt Sigill som planerar att införa en så kallad klimatmärkning av mat.
Märkningen ska visa att just den köttbitens koldioxidutsläpp är mindre än en omärkt köttbits utsläpp.
Klimatreglerna ska enligt Svenskt Sigill omfatta produktion, förädling och distribution av livsmedlen.
Men det här är ett slag i luften menar Naturskyddsföreningens Mikael Karlsson. Märkningen kan till och med bidra till att försämra miljön vad det gäller t ex biologisk mångfald och utsläpp av kväve, miljögifter och andra aspekter av miljön som inte direkt har med koldioxid att göra:
Tyck till om klimatmärkning här på Ställ om efter artikeln. Behöver vi ännu en märkning av vår mat?
Svenskt Sigill håller med om att man behöver en helheltssyn på klimatet men menar att klimatmärkningen inte alls krockar med andra svenska miljömål. Läs hela inlägget här »
Vi äter mer och mer kött. Trots att dom flesta känner till vilken roll köttet spelar när det gäller energianvändning och utsläpp av växthusgaser, tycks svensken inte alls vara beredd att ändra sina matvanor. Tvärtom. Köttätandet har ökat med 50 procent på 15 år. Och år 2005 stod den svenska konsumtionen av kött, mjölk och ägg för lika stora utsläpp som hela den svenska bilparken.
Köra bil eller äta kött, lite tillspetsat, men ändå sant. Vill vi bidra till att minska utsläppen av växthusgaser måste vi börja välja, och välja bort.
Köttproduktionen står för uppemot 20 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser, visar siffror från FAO, FN:s jordbruksorganisation.
Och svenskarnas del i detta ökar alltså. Mellan 1990 och 2005 ökade vår köttkonsumtion med 50 procent visar siffror från jordbruksverket som bearbetats av forskningsinstitutet SIK. Nötköttet står för 75 procent av utsläppen, fläsk för 19 och kyckling för 6 procent.
Vattenfall sjunker allt djupare ned i kolträsket och släpper nu ut lika mycket koldioxid som hela Sverige per år.Och vad gör Vattenfall och regeringen åt detta? Kan biokolmetoden, även kallad Terra Preta bli räddningen. Den användes redan för tusentals år sedan av indianerna i Amazonas.
Redan 2005 uttalade sig Maud Olofsson om att hon inte kunde tolerera att statligt ägda Vattenfall investerar i den smutsigaste energiproduktionen vi känner till. Och ändå tilläts Vattenfall i början av 2009 att genomföra köpet av företaget Nuon, som har en energimix där 96,5 % är kol! Därför välkomnas näringsminister Maud Olofssons och miljöminister Andreas Carlgrens besked i juni, om att ägardirektiven ska ändras för Vattenfall. Läs hela inlägget här »
Har människan bidragit till den globala uppvärmningen i flera tusen år? Det är helt möjligt anser den amerikanska professorn William Ruddiman. Han menar att svedjebruk för tusentals år sedan kan ligga bakom klimatförändringarna.
För åtta tusen år sedan blev människan jordbrukare och började samtidigt ge mark för odlingarna genom svedjebruk. Man brände helt enkelt upp skog för att kunna odla på marken vilket gjorde att stora mängder av bland annat koldioxid frigjordes. William Ruddiman, professor i miljövetenskap vid University of Virigina, menar att koldioxidhalten i atmosfären kan ha ökat så kraftigt att det förändrade klimatet och inledde den globala uppvärmning som fortsätter än idag.
På ett klimatseminarium i Oslo presenterar LO i dag sina lösningar på hur klimatkrisen ska bemötas. Det är bland annat genom teknikutveckling och investeringar som fackförbundet med ordförande Wanja Lundby-Wedin i spetsen vill att klimatarbetet ska genomföras med den sociala vinkeln i fokus.
Programmet som presenteras i dag ska ligga till grund för LO:s arbete med klimatfrågan framöver. Främst betonas rörelsens uppgift att belysa den sociala dimensionen av klimatarbetet, något som enligt LO gäller hela den internationella fackföreningsrörelsen inför FN:s klimatmöte i Köpenhamn i december.
– Många av de åtgärder och omställningar som kommer att krävas berör våra medlemmars vardag. Fackföreningsrörelsens engagemang behövs både för att få till stånd minskad klimatpåverkan och åtgärder som mildrar konsekvenserna av denna påverkan, säger LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin i ett pressmeddelande.
LO vill bland annat se ett statligt stöd till social upprustning i miljonprogramsområden, ett långsiktigt utvecklingsprogram för elbilar, liksom stora investeringar i kollektivtrafiken. Förbundet vill även ta fram en handlingsplan för hur en minskad klimatpåverkan kan förenas med en utvecklad jordbruks- och livsmedelsproduktion. Läs mer om Oslo-mötet på LO:s hemsida, där du även kan ta del av hela det klimatpolitiska programmet.
Debatten om ekologiskt kontra konventionellt jordbruk tog i går ännu en ny vändning. I ett inslag i Rapport menade forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet att ekologiskt jordbruk är skadligt för miljön. Se inslaget från SVT Rapport.
Lars Bergström, professor i vattenvårdslära, och Holger Kirchmann, professor i växtnäringslära, båda vid Sveriges Lantbruksuniversitet, säger i inslaget att miljövinsten vid ekologisk odling är obefintlig. Enligt deras forskningsresultat leder ekologisk odling till att markens näringsförråd utarmas, att det ger ett lika stort eller större näringsläckage som det konventionella jordbruket samt att det minskar växtproduktionen med 25-50 procent. Dessutom kräver det ekologiska jordbruket större arealer för att producera samma mängd mat.
Gunnar Lindstedt, tidigare journalist på Veckans Affärer, har skrivit flera uppmärksammade böcker. I boken Svart Jord, som kom ut hösten 2008, berättar Gunnar Lindstedt om jordbrukets beroende av olja och konsekvenserna för vårt industriella jordbruk och vårt samhälle, när olja sinar och blir dyrare.
Hur kan det komma sig att du fått så stor uppmärksamhet kring boken?
- Jaha, det är mest från bönder och ute på landet, faktiskt, där jag fått mest uppmärksamhet. Där är nog frågan mer aktuell än i innerstaden i Stockholm. Och matfrågan är ju nu en viktig sak och den börjar många att ägna sig åt. Under senaste EU-valet var det ju många politiker som vill kämpa för en bättre mat. Nånstans finns diskussionen, men det behövs fortfarande mycket för att man ska förstå sambanden med industriell produktion och att vi inte kan ha den längre.
Jordbruket är idag totalt beroende av diesel för att driva sina fordon och maskiner. Kunde man ersätta den dieseln med gödselbaserad biogas istället så skulle det kunna innebära en utsläppsminskning från jordbruket med 180%. Men som vi berättade i ett reportage här på ”Ställ om” så får man inte köra traktor på biogas i Sverige – och det är inte så lätt att svara på varför. Intresset finns, tekniken finns – men byråkratin står i vägen.
I vårat första inslag om biogas för traktorer besökte vi ekobonden Kurt Hansson på hans gård i Sala. Han har kämpat i 10 år för att få stöd för tillverkning av biogas – biogasen tänkte han göra av restprodukter och odlade grödor från gården. Han har också, i fem år, försökt få stöd för att konvertera sin traktor så att den kan drivas av hans egentillverkade biogas. Ett stort steg mot den självförsörjande gården och ett jordbruk fritt från fossila bränslen. Läs hela inlägget här »
Forskare har varnat för att det kan ta hundratals år för skadade ekosystem att återhämta sig, om det alls är möjligt. Men en ny studie andas större optimism: Illa sargade ekosystem kan mycket väl repa sig inom en livstid, om den politiska viljan finns.
Nedhuggna Akaciaträd vid en pappersfabrik i Pangkalan Kerinci i Indonesien. Foto: Dita Alangkara. Scanpix
I jakten på naturresurser exploaterar och skadar människan samma ekosystem som den långsiktigt är beroende av. Värdefulla skogar avverkas, marker förgiftas, hav och sjöar övergöds, fiskbestånd utarmas och industrier sprider föroreningar i luft och vatten.
En rapport om den globala miljösituationen varnade nyligen för att ekosystem kan skadas så svårt att det kan ta hundratals år innan de kan repa sig, om det ens är möjligt. Men nu hävdar forskare vid Yale School of Forestry & Environmental Studies i USA att det trots allt finns skäl till viss optimism. Läs hela inlägget här »
Efter vårat inslag om biogas för traktorer förra veckan har frågan fått sig ett rejält uppsving i media. Idag skriver till exempel DN Ekonomi två artiklar om biogasens potential och lantbrukarnas ökande intresse för tillverkning och försäljning av egen biogas. ”Och marknaden kan svälla rejält: var tionde bil kan gå på biogas framöver.” – skriver DN.
I vårat inslag berättade vi om den svenska lagen som sätter stopp för biogasdrift av traktorer och vi fick många upprörda kommentarer. Se inslaget här och läs kommentarerna.
För att klara klimatförändringarna och de stigande oljepriserna så måste jordbruket minska sitt beroende av fossilt bränsle. Det är de allra flesta överens om idag. Det handlar dels om att bli kvitt konstgödsel och bekämpningsmedel och dels att ersätta dieseln i traktorerna. En ersättning av dieseln skulle kunna vara biogas. Tekniken finns och viljan finns – men det står en Svensk lag i vägen.
Om man inte ersätter dieseln med biogas inom jordbruket så blir det svårt att klara matförsörjningen i Sverige framöver. Det menar Kurt Hansson i Sala – en pionjär när det gäller ekologiskt jordbruk och biogas.
Att välja ekologiska livsmedel behöver inte alltid innebära att livsmedlen är helt fria från kemiska ämnen. Eko-bonden Torbjörn Svensson gillar inte att icke-ekologisk mat – innehållandes kemiska ämnen – får säljas med miljömärkning. Inslag från Rapport.
Apropå vårat reportage om mjölken här på Ställ om: Nu ska International Dairy Federation ska ta fram en standard för hur utsläppen av koldioxid vid mjölkproduktion ska mätas. Det skriver Lantbrukets Affärstidning idag.
Uppgiften om hur mycket koldioxid som släpps ut vid produktionen av en liter mjölk kan variera kraftigt beroende på hur siffran beräknats och vilka led i produktionen som tagits med. Ska produktionen av kons foder vara med? Transporten? Mejeriets utsläpp?
I ett nystartat projekt ska nu mejeriorganisationen International Dairy Federation, IDF, försöka ta fram en standardiserad och internationellt jämförbar beräkningsmodell för en livscykelanalys för mjölk. Forskare från flera olika länder ska enas om vilka delar i produktionsledet som ska finnas med och vilka som ska tas bort i en sådan beräkningsmodell. IDF hoppas få med sig även FN:s livsmedelsorgan FAO på projektet, skriver danska Mejeriforeningen.
Forskarna träffas för första gången i juni i år och deras rapport och beräkningsmodell ska presenteras under 2010.
Systemekologen Folke Günther var en av 40 forskare, debattörer, naturvårdare och läkare som skrev på uppropet i DN Debatt, mot att återuppta spridning av rötslam på svenska jordbruksmarker.
Folke Günther deltar i olika projekt på Uppsala Universitet (Charvester – MSTRA, Biochar- Interreg, Lokal närsaltrening – Formas. Han har introducerat begreppet HEAP- effekten som pekar på svårigheterna att ta hand om och lagra ämnen i slutet av ett flöde. Han menar ”att denna effekt är som en tidsinställd bomb”. HEAP – effekten är speciellt tydlig på två ställen i vårt samhälle:
1. I tätorter där man hela tiden importerar mat till innevånarna som innehåller bl a fosfor och försöker stoppa utsläppen genom att omvandla dem till slam i reningsverken. Slammet läggs sedan på tipp eller på närbelägna åkrar.
2. I områden där man har importjordbruk, m a o där man importerar sitt djurfoder. Exempel på sådana områden är svinuppfödningen i Lagåns, Helgeåns och Braåns avrinningsområde. Detta är Sveriges djurtätaste område och övergödningsproblemen i Laholmsbukten och Hanöbukten är en konsekvens av detta, menar Folke Günther.
Varför skrev du på uppropet i DN Debatt?
- Jag skrev på därför att rötslamsresten är både giftig, onödig, resursslösande och förorenande. Ett resultat av hur vi organiser vårt boende och tar hand om vårt avlopp i stora reningsverk.
Hur allvarligt är det att sprida slammet på åkrarna?
- Fosfor är vårt värdefullaste växtnäringsämne för att kunna producera mat. Att förorena detta viktiga näringsämne i gemensamma stora avloppssystem, så att man ständigt behöver tillföra nytt konstgödsel på våra åkrar, är närmast svagsint.
Hur viktig är fosforn för svenskt jordbruk?
- Utan fosfor blir det varken jordbruk eller mat. Det var fosforn som begränsade koloniseringen av land för 400 miljoner år sedan. Men så småningom lärde man sig att hela tiden återanvända samma fosformolekyler, utan att förorena dem.
- Vi övergav den modellen i samband med industrialiseringen och fick därmed problemen med vattenföroreningar och rötslam.
Hur ska vi få en återcirkulation av fosforn i samhället?
- Genom att inte blanda urin och fekalier, som är de viktigaste fosforkällorna, vare sig med varandra eller med vatten, utan istället återföra dem direkt till det lokala jordbruket i så ren form som möjligt.
- Vi har snart förbrukat de fosfatmineraler som varit enklast och billigast att komma åt, tack vare god tillgång på billig fossil energi. Kvar finns snart bara de mer svåråtkomliga fosfaterna. Och då kommer det dessutom att krävas mer energi, som ger ännu större utsläpp av växthusgaser.
Finns det politiska skäl bakom beslutet att lägga rötslam på åkrarna?
- Eftersom man hela tiden får ett överskott i stadsområdena och inte får hälla ut slammet i sjöar och hav pga politiska beslut, så måste man försöka göra sig av med det på något annat sätt. Antalet golfbanor, där slammet kan läggas är för få och våra soptippar läcker. Därför är de olämpliga för förvaring av slammet. Då är det åkrarna som kvarstår.
- Riksdagens miljömål fastslår att 60 procent av den fosfor som bortförs från åkermarken ska återföras. Genom att certifiera rötslammet blir slammet helt plötsligt ett fullvärdigt fosforgödselmedel. Samtidigt som man kan bortse från de långsiktiga konsekvenserna av att sprida ett slam som innehåller höga halter av giftiga tungmetaller som kadmium, långlivade medicinrester, flamskyddsmedel och andra kända och okända skadliga ämnen.
Bilden visar en principskiss över ett balanserat jordbruk enligt Folke Günther. Det betyder att djuren lever på växter som bildas med hjälp av växtnäringsämnen från djurens gödsel (övre cirkeln). Dessvärre fungerar inte detta som ett fullständigt kretslopp av växtnäringsämnen, eftersom maten som jordbruket producerar lämnar gården. Om däremot de växtnäringsämnen som människorna använder, får gå tillbaka till jordbruket, skulle man åstadkomma ett dubbelt balanserat kretslopp av näringsämnen. Detta skulle förhindra att växtnäringsämnen förlorades ut i Östersjön. Bilden representerar ett hektar jordbruk, mot vilket 5-6 personer balanseras
En undersökning om våra matvanor visar att orsaken till att vi svenskar slänger mat är märkningen ”bäst före-datum”. En tredjedel av svenskarna följer datummärkningen slaviskt och litar inte till det egna omdömet, när det gäller smak och lukt, för att bedöma matens kvalitet.
På Konsumentföreningen Stockholms årliga medlemsmöte ”Släng inte maten” handlade flera seminarier om att det slängs och förstörs väldigt mycket mat i hela livsmedelskedjan, från åkern till slaskhinken, i Sverige och globalt. Slänger vi svenskar lika mycket mat som engelsmännen handlar det om 100 kilo fullt ätlig mat per person och år.
Johanna Berlin från SIK Institutet för livsmedel och bioteknik berättade om sin forskningar kring förpackningar och livscykelanalyser av livsmedel.
- Vi måste vara rädd om livsmedlet inte förpackningen.
Johanna ställde också några intressanta frågor till de 1100 deltagarna på seminariedagen.
- Vilket steg i tillverkningen av livsmedel påverkar miljön mest? Jordbruket, förpackningarna eller transporterna. En majoritet av publiken svarade transporterna! Johanna Berlin ger dig rätt svar i sitt anförande. Inspelningen gjord av Svt 24 Direkt den 31 mars 2009. Program och dokumentation från hela seminariet.
De senaste veckorna har diskussionerna i media om ekoodling kontra konventionell produktion varit både högljudda, motsägelsefulla och svåra att begripa. I centrum för denna diskussion har Marit Paulsen stått. Den som följt diskussionerna i Svt Aktuellt, Svt Debatt och i DN kan inte annat än bli förvirrad.
På Ställ om har vi valt att blicka framåt och inte fastna i alla problem kring klimat och enregi. Vad vi behöver nu är lösningar för framtiden, förslag på hur vi ska klara omställningen till ett mer hållbart samhälle. Se alla framtidslösningar
Tankar om klimat
Ställ om har mött en rad välkända personer med olika bakgrund och olika infallsvinklar för att höra om deras syn på klimathotet. Hör Hans Rosling, Bodil Jönsson, Christer Sanne, Folke Tersman m fl. Se alla Tankar om klimat
Omställaren - från ord till handling
Vad vi gör spelar roll. Omställaren är en serie om vanliga människors insatser för att ställa om sina egna och andras liv. Se alla Omställare
Energi- och klimatsmart?
Ställ om:s klimat- och energiexpert Martin Saar har under året skrivit krönikor med utgångspunkt från sambandet mellan energi, ekonomi och ekologi. Läs Martins reflektioner
Traktorn fast i dieselträsket
I maj 2008 gjorde Ställ om ett reportage om problemen för biogasproduktionen i lantbruket och vilken potential den har. Något som fick får stort genomslag efter att detta reportage.
Se reportaget om biogasen
SVT Play
Folke Günther deltar i olika projekt på Uppsala Universitet (Charvester – MSTRA, Biochar- Interreg, Lokal närsaltrening – Formas. Han har introducerat begreppet 
