”Klimatforskningen går i politikernas ledband. Forskarna går dit pengarna finns.”
Det här är argument som framförs av klimatförnekarna, den grupp av människor som menar att IPCC, FN:s klimatpanel, har helt fel i sina slutsater om klimathotet. Ställ om har träffat en av dom: Lars Bern.

Trots att den stora delen forskare och politiker världen är överens om att mänsklig aktivitet påverkar vårt klimat negativt, menar den här gruppen att att klimattoppmötet som nu pågår i Köpenhamn utgår från helt felaktiga förutsättningar. Klimatförnekarna (som gärna vill bli kallade sanningssökare t ex) stödjer sig bland annat på rapporter från vissa forskare som drar andra slutsatser om mänsklig påverkan på klimatet än vad IPCC gör.

Ställ om har träffat en av företrädarna för klimatförnekarna, Lars Bern. Lars Bern, teknologie doktor, har själv ett förflutet inom miljörörelsen, men på senare år har han ägnat sig åt en stundom hätsk debatt om klimatfrågorna som han anser fått alldeles fel dimensioner. Koldioxiden är inget stort problem menar Lars Bern. Att det stora flertalet forskare är fullständigt överens om den mänskliga påverkan på klimatet förklarar Lars Bern med att forskarna är ute efter forskningspengarna.

Läs hela inlägget här »

Klicka på bilden för att komma till videon.

Titta på den efterföljande diskussionen mellan Johan Rockström, Erland Källén och Svante Bodin ovan.

Johan Rockström menar att riskerna för allvarliga effekter vid en lägre temperaturhöjning är större idag. Man vet också mer om olika tröskeleffekter och Rockström menar att avsmältningen av Arktis sommaris kan vara en sådan tröskeleffekt. Men det finns många andra tröskeleffekter!

Hur uppfattar du de nya forskningsrönen? Kommer de att förändra din syn på människans påverkan kontra de naturliga variationerna?

Läs hela inlägget här »

FN:s klimatpanel är helt fel ute. Vi kan aldrig höja jordens temperatur så mycket att ens det lägsta scenario som IPCC räknat på uppnås. Oljan och gasen räcker inte för att koldioxidnivåerna ska kunna nå såna höjder. 
Det här hävdar fysikprofessorn Kjell Aleklett, som  är ordförande i ASPO, tillika professor  i fysik vid Uppsala universitet och Globala energisystem.
Även om man skulle räkna in världens samlade koltillgångar,  som finns i sex länder på jorden, skulle det vara omöjligt att nå IPCC:s värsta scenarier, visar Alekletts beräkningar av jordens fossila resurser.  Och fysikprofessorn bjuder kaxigt in USA:s energiminister dr Chu, och EU:s energiministrar till föreläsningar som han själv håller. 

Inbjudan till Alekletts föreläsningar startades av energisajten The Oil Drum. Några dagar efter den årliga ASPO-konferensen i Denver, USA,  uppmanade sajten nobelpristagaren dr Chu, som idag är USAs energiminister, att åka till Uppsala för att sitta med på Kjell Alekletts föreläsningar. Kjell Aleklett kontrade direkt med att uppmana även Sveriges energiminister, och övriga engergiministrar i EU, att göra samma sak.  Nu får man väl anta att det inte är helt sannolikt att ministrar skulle flyga in från olika delar av världen till Uppsala för att sitta med och lyssna på professor Kjell Alekletts föreläsningar om jordens energiresurser. Men det finns ett enklare (och mer energisnålt) sätt att göra detta. Alekletts föreläsning finns på nätet. Den hölls på universitetet i Aberdeen i mars 2009. Här nedan ger Ställ om er alla (inte bara energiministrar!) en snabbguide i var ni kan hitta det mest intressanta.

Vad känner du inför den framtidsbild av samhället med  energibrist och höjda energipriser, som Kjell Aleklett och hans forskargrupp vid Uppsala universitet målar upp?  Titta på seminariet genom att klicka på bilden.

  Läs hela inlägget här »

Det kan låta förvirrande eftersom Sverige faktiskt har minskat sina utsläpp av växthusgaser sedan 1990, men nettoutsläppen har ökat med 12.7%. Det visar färska siffror från FN:s klimatpanel. Och det beror främst på att vi avverkar mer skog.

- Det beror helt enkelt på att avverkningarna varit större de senare åren än de var 1990 som man använder som jämförelseår, säger Hans Wrådhe på Naturvårdsverket. Läs hela inlägget här »

Att dammsuga atmosfären på koldioxid, för att mildra växthuseffekten, framstår allt mer som en nödvändighet. Det menar den brittiska vetenskapsakademien, Royal Society, i en ny rapport.

I studien varnar forskarna för att om inget görs omdelebart för att minska utsläppen av växthusgaser blir mänskligheten beroende av tekniker där konsekvernserna inte är kartlagda.

- Klarar vi inte utmaningen att snabbt ersätta användningen av fossila bränslen med andra energikällor kan vi bli tvugna att manipulera klimatet i motsatt riktning om det skulle utvecklas mot IPCCs mest skräckfyllda scenarier. Men frågan är om mänskligheten är mogen uppgiften att styra klimatet, säger Sven Kullander, ordförande i Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott.

Läs hela inlägget här »

Klimatpolitiken utgår idag från FN:s klimatpanel IPCC:s rapport från 2007. Forskarna kunde i den titta på forskning fram till 2006. Mycket har hänt sedan dess. Forskarna Erland Källén och Markku Rummukainen har tittat på klimatforkningen efter 2006 och slår fast att IPCC:s rapport till stor del fortfarande stämmer men de har också kommit fram till att situationen har blivit värre under de tre år som gått. Det har vi hört – inte minst i media – nu vill vi veta vad vi ska göra åt problemet. Vi ställde frågan till författarna av ”Ny klimatvetenskap 2006-2009” och några andra höjdare inom klimatdebatten, som tagit del av rapporten, på ett seminarium om den senaste klimatforskningen.

Läs hela inlägget här »

I Aktuellts klimatdebatt gick Svante A och Lars B i klinch, men är de egentligen inte ganska överens? På Ställ om var kommentarerna många efter debatten.

På Ställ om har vi berättat om flera bra medborgarinitiativ, som ytterst handlar om att bli kvitt vårt beroende av olja, kol och naturgas och därmed minska utsläppen av klimatgaser. Och de är alla värda att uppmärksammas och spridas. Den omställning av samhället som vi redan är inne i eller kommer att surfa in i, vare sig vill eller inte, kommer att påverka oss alla i vardagen.
För att underlätta omställningen behöver vi skapa ett medvetande bland människor om konsekvenserna av omställningen m a o hur vi ska kunna ”ratta” våra samhällen med mindre energi och vad det kommer att innebära för oss som medborgare.

Det tycker jag debatten mellan Lars Bern och Svante Axelsson i Aktuellt handlar om, som vi lagt ut på Ställ om. Deras olika uppfattningar speglar myntets två sidor. Svante å sin sida förlitar sig på IPCC och de olika forskarrapporter som lagts fram och deras bedömning om att människans utsläpp till 95 % sannolikhet är huvudorsaken (mer än 50 %) till klimatförändringarna. Lars Bern å andra sidan bekymrar sig för den kommande bristen på olja och fossil energi som utgör 80 % av vår energi på jorden. I Sverige 70 % om man också räknar in uran.

Pratar inte både Svante och Lars egentligen om samma sak. Klimatförändringar och fossilenergiberoendet?  Spelar det nån roll vem som har rätt, då de egentligen har en likartad problemformulering och vill samma sak!?  Bli av med koldioxiden och bli kvitt oljeberoendet. Deras minsta gemensamma nämnare är stor, mycket stor, om man vill se den och erkänna den.
Man behöver inte alltid argumentera emot, utan i stället försöka se myntet två sidor och fundera över om man i likhet med Lars Bern ska känna oro för hur och om vi kan klara av att upprätthålla vår levnadsstandard i vår samhällen med mindre olja, kol och naturgas i framtiden. Eller som Svante känna samma oro för samhällets utveckling, men på  grund av ökande växthusgaser.

Jordens glaciärer smälter inför våra ögon. Och det går mycket snabbare än forskarna trodde för bara några år sedan. Det betyder att vi får räkna med att världshaven stiger dubbelt så fort som FN:s klimatpanel förutspådde i sin senaste rapport. Samtidigt varnar forskare för att miljoner människor kommer att bli utan vatten när bergsglaciärerna försvinner. Kolla in inslaget på Rapport inför kvällens film De tre polerna i Vetenskapens värld 20.00.

Läs hela inlägget här »

Ramanathan Veerabhadran, professor vid Scripps Institution of Oceanography i San Diego och den som upptäckte de ”bruna molnens” stora betydelse för klimatet, lanserar nu ett eget projekt för att stoppa utsläppen av sotpartiklar. Han anser att FN:s klimatpanel IPCC inte tillräckligt tydligt redovisat sotpartiklarnas bidrag till växthuseffekten. Därför riskerar vi nu missa chansen att snabbt minska jordens uppvärmning.

Veden bov i dramat
Dilemmat är att de bruna moln av smog som omger världens städer är sammansatta av olika slags partiklar, aerosoler. Där finns reflekterande, vita partiklar från framförallt svavelutsläpp. Dessa kyler jorden genom att ljus reflekteras ut från atmosfären. Men i de bruna molnen finns också sotpartiklar som absorberar ljus och därmed bidrar till jordens uppvärmning.

Sotpartiklarnas bidrag till växthuseffekten har i IPCC:s sammanfattning maskerats genom att de bakats ihop med de kylande svavelpartiklarna. Och problemet är inte begränsat till städerna. På landsbygden i tredje världen används ofta ved för både matlagning och uppvärmning, och utsläppen av sotpartiklar blir enorma.

Enligt Veerabhadran står sotpartiklar för mellan 20 och 50 procent av den just nu pågående uppvärmningen av jorden. Och eftersom sotpartiklar är kortlivade, de tillbringar bara några veckor i atmosfären innnan de försvinner, skulle minskade utsläpp få effekt direkt.

Nya ugnar för matlagning
- Genom att eliminera sotutsläppen kan vi köpa oss tid. Men det får inte bli en ursäkt för att låta bli att skära ner på koldioxidutsläppen, säger Ramanathan Veerabhadran.

Enligt hans beräkningar skulle två tredjedelar av sotpartiklarna försvinna från atmosfären om man i länder som Indien och Kina slutade använda ved för matlagning. Därför har han nu startat ett projekt på den indiska landsbygden för att introducera nya ugnar med effektivare förbränning samt soldrivna ugnar. Den stora utmaningen anser han är att motivera redan fattiga människor till bytet och att finansiera omställningen.

- De här människorna borde få något slags ”kolkredit” så att de tjänar ekonomiskt på att byta till ny teknik, säger Veerabhadran.

Läget för klimatet är allvarligare än vad man tidigare trott. Det visar en ny rapport som presenterades på Rosenbad i Stockholm i dag.

I rapporten ”Ny klimatvetenskap 2006-2009” har professorerna Markku Rummukainen och Erland Källén tagit del av naturvetenskaplig forskning på klimatområdet som kommit fram mellan 2006 och början av 2009. Det är med andra ord forskning som kommit fram efter det att FN:s klimatpanel IPCC presenterade sin senaste rapport 2007, den rapport som utgör den vetenskapliga basen för klimatpolitik såväl nationellt som internationellt.

Erland Källén, professor i dynamisk meteorologi på Stockholms universitet, är en av författarna till den nya rapporten.

- En viktig sak som den senaste forskningen visar är att halten koldioxid i luften ökar, och att ökningstakten är större än den tidigare varit. Det här beror inte bara på våra fortsatta utsläpp utan även på att havens förmåga att ta upp koldioxid har minskat, vilket har skett i takt med att havstemperaturen har ökat.

Resultaten som presenteras i rapporten visar att det kan bli svårare än tidigare trott att begränsa den globala uppvärmningen till två grader. Uppvärmingstrenden på Arktis bedöms också som sannolikt knuten till den globala temperaturhöjningen och den dramatiska havsisminskningen på Arktis kan enligt rapporten vara det första exemplet på en tröskeleffekt om den blir bestående.

Den nya rapporten har genomförts på uppdrag av regeringens Kommission för hållbar utveckling. Resultaten bekräftar till stor del IPCC:s resultat från 2007, men författarna drar slutsatsen att konsekvenserna av framtida klimatförändringar kan bli större än vad som tidigare redovisats.

Ställ om cyklade till Rosenbad och deltog i dagens seminarium. Ett reportage därifrån kommer inom kort. Fram till dess kan du se seminariet i sin helhet inspelat på regeringens hemsida.

Utsläppen av växthusgaser är över ett kilo vid produktion av en liter mjölk. Stora utsläpp i jämförelse med många andra dagligvaror. Och nästan alla utsläpp sker på bondgården. Men det är ett komplicerat klimatproblem menar forskarna.

OBS! En rättelse i inslaget. SIK har gett oss en ny siffra när det gäller konsumtionen av mejeriprodukter i Sverige. Den ska vara 360 kg per person och år och inte 500 kg som forskaren säger i inslaget. Denna siffra är baserad på jordbruksverkets statistik över konsumtionen av mjölk, syrade produkter, grädde, smör, bregott, fetter, ost, mjölkpulver osv. Konsumtionen av dessa produkter i kg har sedan räknats om till mjölk i kg. Vi beklagar felet och man ska alltså räkna som nedan.

Ställ om åkte till SIK, institutet för livsmedel och bioteknik, i Göteborg där man tittat på mjölkens produktlivscykel – alltså mjölkens hela liv – från råvaror och tillverkning till konsumtion och återvinning. SIK:s undersökning visar att produktionen av en liter mjölk ger utsläpp av ett kilo växthusgaser och att 90 procent av utsläppen sker på gården. Mängden utsläpp skiljer sig heller inte nämnvärt mellan vanlig och ekologisk mjölkproduktion. Dessutom visar forskarna att vi konsumerar 360 liter mjölk per person och år – om man räknar om alla mejeriprodukter till vanlig mjölk. Det blir 360 kilo växthusgaser per person och år.

Enligt FN:s klimatpanel IPCC borde vi inte släppa ut mer än 1,6 ton växthusgaser per person och år. Det är rekommendationen för världsmedborgaren. Då skulle alltså mejeriprodukterna vi konsumerar i Sverige stå för nästan en fjärdedel av våra utsläpp.

Ställ om hälsade också på eko-bonden Elin Rydström på Lövsta Prästgård i Stockholm. Hon har precis blivit vald till ordförande för Ekologiska Lantbrukarna i Sverige och har tittat mycket på hur man kan ställa om jordbruket för att minska utsläppen.

Frågan om mjölken som klimatproblem är komplicerad. Forskarna är noga med att påpeka att det inte går att jämföra mjölken rakt av med andra livsmedel eftersom den innehåller många nyttigheter för oss människor – den största delen av vårt intag av kalcium till exempel – och korna håller landskapet öppet och bidrar till den biologiska mångfalden. Och med tanke på att vi svenskar ligger i topp i världen när det gäller mjölkdrickande - kan det vara så att mjölken helt enkelt är en helig ko i klimatdebatten? Trots utsläppen…

Gå in och diskutera på SVT Opinion