En ny rapport visar att Indiens utsläpp av växthusgaser kommer att mer än tredubblas under de närmaste två årtiondena. Men rapporten, som är sammanställd av experter på Indiska regeringens uppdrag, visar också att utsläppen per person i Indien kommer att vara mycket lägre än i de stora industiländerna.
Den snabba ekonomiska tillväxten har ökat landets utsläpp dramatiskt
Enligt rapporten kommer Indiens utsläpp av växthusgaser att stiga från ungefär 1,2 miljarder ton idag till mellan 4 och 7 miljarder ton år 2030. Men Indiens miljöminister Jairam Ramesh menar att vi inte behöver oroa oss för hotet, som landets koldioxidutsläpp innebär, eftersom utsläppsnivån per person i Indien aldrig kommer att överskrida nivån i i-länderna.
Idag står Indien för runt fem procent av världens koldioxidutsläpp. Kina, USA och Ryssland ligger högre upp på listan. Den nya rapporten kommer att utgöra grunden för Indiens position i klimatförhandlingarna under Köpenhamnsmötet i december.
En kastlös flicka i Indien bönade och bad att få slippa tömma latriner med sina bara händer. Så föddes idén hos Bindeshwar Pathak till det toalettsystem som i dag belönas med årets Stockholm Water Prize.
Används som gödsel
Toaletten har två brunnar. När den ena är full används den andra medan innehållet i den första förmultnar. Ingen behöver ta i avföringen eftersom den spolas med en liten mängd vatten. Komposten används sedan som gödsel.
-Den underlättar också för kvinnor att gå på toa på ett värdigt och tryggt sätt. Förr fick det uträtta sina behov före soluppgången eller efter solnedgången, säger Bindeshwar Pathak till Rapport.
Med anledning av det stora klimatmötet i Köpenhamn senare i år tänkte vi redan nu börja med en liten tillbakablick till 1972, då FN:s första globala miljökonferens ägde rum i Stockholm. Under juli månad ser vi återigen tre av talarna som deltog. Indira Gandhi, Indiens premiärminister, var en av dem.
Indira Gandhi fick stående ovationer för sitt inspirerande tal vid konferensen i Stockholm. Hon var Indiens premiärminister åren 1966-77 och 1980-84, där några av hennes främsta mål var oberoende, modernisering och sekularisering.
Inslaget är på engelska och saknar textning. Inspelat den 14 juni 1972.
Ramanathan Veerabhadran, professor vid Scripps Institution of Oceanography i San Diego och den som upptäckte de ”bruna molnens” stora betydelse för klimatet, lanserar nu ett eget projekt för att stoppa utsläppen av sotpartiklar. Han anser att FN:s klimatpanel IPCC inte tillräckligt tydligt redovisat sotpartiklarnas bidrag till växthuseffekten. Därför riskerar vi nu missa chansen att snabbt minska jordens uppvärmning.
Veden bov i dramat
Dilemmat är att de bruna moln av smog som omger världens städer är sammansatta av olika slags partiklar, aerosoler. Där finns reflekterande, vita partiklar från framförallt svavelutsläpp. Dessa kyler jorden genom att ljus reflekteras ut från atmosfären. Men i de bruna molnen finns också sotpartiklar som absorberar ljus och därmed bidrar till jordens uppvärmning.
Sotpartiklarnas bidrag till växthuseffekten har i IPCC:s sammanfattning maskerats genom att de bakats ihop med de kylande svavelpartiklarna. Och problemet är inte begränsat till städerna. På landsbygden i tredje världen används ofta ved för både matlagning och uppvärmning, och utsläppen av sotpartiklar blir enorma.
Enligt Veerabhadran står sotpartiklar för mellan 20 och 50 procent av den just nu pågående uppvärmningen av jorden. Och eftersom sotpartiklar är kortlivade, de tillbringar bara några veckor i atmosfären innnan de försvinner, skulle minskade utsläpp få effekt direkt.
Nya ugnar för matlagning
- Genom att eliminera sotutsläppen kan vi köpa oss tid. Men det får inte bli en ursäkt för att låta bli att skära ner på koldioxidutsläppen, säger Ramanathan Veerabhadran.
Enligt hans beräkningar skulle två tredjedelar av sotpartiklarna försvinna från atmosfären om man i länder som Indien och Kina slutade använda ved för matlagning. Därför har han nu startat ett projekt på den indiska landsbygden för att introducera nya ugnar med effektivare förbränning samt soldrivna ugnar. Den stora utmaningen anser han är att motivera redan fattiga människor till bytet och att finansiera omställningen.
- De här människorna borde få något slags ”kolkredit” så att de tjänar ekonomiskt på att byta till ny teknik, säger Veerabhadran.
På Ställ om har vi valt att blicka framåt och inte fastna i alla problem kring klimat och enregi. Vad vi behöver nu är lösningar för framtiden, förslag på hur vi ska klara omställningen till ett mer hållbart samhälle. Se alla framtidslösningar
Tankar om klimat
Ställ om har mött en rad välkända personer med olika bakgrund och olika infallsvinklar för att höra om deras syn på klimathotet. Hör Hans Rosling, Bodil Jönsson, Christer Sanne, Folke Tersman m fl. Se alla Tankar om klimat
Omställaren - från ord till handling
Vad vi gör spelar roll. Omställaren är en serie om vanliga människors insatser för att ställa om sina egna och andras liv. Se alla Omställare
Energi- och klimatsmart?
Ställ om:s klimat- och energiexpert Martin Saar har under året skrivit krönikor med utgångspunkt från sambandet mellan energi, ekonomi och ekologi. Läs Martins reflektioner
Traktorn fast i dieselträsket
I maj 2008 gjorde Ställ om ett reportage om problemen för biogasproduktionen i lantbruket och vilken potential den har. Något som fick får stort genomslag efter att detta reportage.
Se reportaget om biogasen