Igår den 30 september släppte  miljöanalytiker Lester R Brown en uppdaterad version, Plan B 4,0  av sin mycket omtalade bok med lösningar för hur vi kan undvika en klimatkatastrof och rädda civilisationen. Jordens klimat förändras snabbare än de värsta tänkbara scenarierna och Lester Brown menar att mänskligheten för en kamp med tiden för att lösa vattenfrågan, skydda ozonlagret och hejda klimatförändringarna
Lester Brown ställer sig frågan: ”Kan vi växla in på en väg som både är ekonomiskt och ekologiskt hållbar?  Svaret är JA och om detta handlar Plan B 4.0.

Plan B 4.0: Mobilizing to Save Civilization är tillgänglig för fri nedladdning på nätet.

Läs hela inlägget här »

Age of Stupid är en oerhört pessimistisk framtidsvision av vårt samhälle, där budskapet är hopplöshet och uppgivenhet. Men det är också en film som vill visa att samhället idag inte är hållbart, varken ekologiskt, ekonomiskt eller socialt. Och att det är hög tid att göra något, innan det är för sent. Filmen har världspremiär  samtidigt i 43 länder, den 22 september, och visas på nio biografer i Sverige.

När jag såg filmen för några månader sedan orkade jag inte ens se hela filmen, utan gick redan efter trekvart. Då hade budskapet gått fram: Fortsätter vi på den inslagna vägen så hinner vi inte byta kurs och den globala kollapsen är oundviklig.

Jag tycker inte att filmen står på egna ben, utan kräver en uppföljning och diskussion efteråt.  Och det är väl så filmen är tänkt att användas. Först ruska om, få oss tänka efter och reflektera över vårt nuvarande sätt att leva och sen diskutera hur vi kan ställa om våra samhällen och undvika kollapsen. Annars är risken stor att Age of  Stupid inte blir en väckarklocka, utan i stället ännu ett rop ”vargen kommer”, som ingen lyssnar på.

Biografer i Sverige där filmen visas.

Kontakt med Transition Sweden

Klimatpolitiken utgår idag från FN:s klimatpanel IPCC:s rapport från 2007. Forskarna kunde i den titta på forskning fram till 2006. Mycket har hänt sedan dess. Forskarna Erland Källén och Markku Rummukainen har tittat på klimatforkningen efter 2006 och slår fast att IPCC:s rapport till stor del fortfarande stämmer men de har också kommit fram till att situationen har blivit värre under de tre år som gått. Det har vi hört – inte minst i media – nu vill vi veta vad vi ska göra åt problemet. Vi ställde frågan till författarna av ”Ny klimatvetenskap 2006-2009” och några andra höjdare inom klimatdebatten, som tagit del av rapporten, på ett seminarium om den senaste klimatforskningen.

Läs hela inlägget här »

Tidningen The Independent publicerade den 3 augusti en intervju med IEA:s chefanalytiker Dr Fatih Birol inom OECD. Den uppmärksammades av DN och SVT som ett TT-meddelande i textform, men borde ha varit förra veckans stora nyhet med tanke på det allvarliga innehållet.

Dr Fatih Birols besked om oljesituationen i världen och varningar inför en kommande brist på olja, inom 5 -10 år, borde ha fått ett helt annat utrymme i svensk media. Han varnade för att oljebristen kommer att försvåra och hota en ekonomisk återhämtning i världen.

Läs hela inlägget här »

I höstas sände SVT den uppskattade miljöserien 2020. Nu kan du se den igen här på Ställ om. Under sommaren repriserar vi hela serien med ett nytt avsnitt varje fredag. I avsnitt fyra handlar det om en för många nästan ovärderlig ägodel – bilen. Kommer vi att kunna köra lika mycket år 2020 som vi gör nu?

I programmet besöker programledaren Anders Nord bland annat Volkswagen där man utvecklar bilar som kan köra sig själva och varna för olyckor och trafikstockningar. Men finns det några alternativ till bilen i framtiden? Är spårbilar lösningen? I Uppsala får Anders en provtur tillsammans med Kjell Dahlström, generaldirektör för SIKA och en av spårbilarnas främsta förespråkare.

Programserien 2020 sändes under november och december 2008.  I åtta avsnitt söker Anders Nord upp människor som har en idé om hur vi ska bära oss åt för att klara utmaningar som klimatförändringar, utfiskning och övergödning. Anders besöker visionärer och experter inom olika områden för att fråga hur det borde se ut år 2020.  Avsnittet sändes den 1 december 2008. Läs mer om serien och chattar från programmen här.

Med anledning av det stora klimatmötet i Köpenhamn senare i år tänkte vi redan nu börja med en liten tillbakablick till 1972, då FN:s första globala miljökonferens ägde rum i Stockholm. Under juli månad ser vi återigen tre av talarna som deltog. Olof Palme, Sveriges statsminister, är nummer två.

Olof Palme var statsminister i Sverige 1969-76. I sitt tal under konferensen satte han bland annat fokus på sinande resurser och behovet av att minska användningen av fossila bränslen.”Befolkning, fattigdom och utsläpp hänger alla samman”, menade han.

Inslaget sänds på engelska och saknar textning. Inspelat den 6 juni 1972.

I höstas sände SVT den uppskattade miljöserien 2020. Nu kan du se den igen här på Ställ om. Under sommaren repriserar vi hela serien med ett nytt avsnitt varje vecka. I dag är det dags för avsnitt nummer två, där programledaren och Ställ om-medarbetaren Anders Nord tar tag i frågan om flygets framtid.

Programledaren Anders Nord träffar en framgångsrik biobränsleforskare som påstår att hon snart har lösningen på hur flyget ska kunna bli mer miljövänligt. Ett flygbränsle gjort av biomassa är hennes lösning. I programmet berättar också Airbus chefsingenjör om hur företaget letar lösningar för att göra flyget mer miljövänligt. A380 heter deras största passagerarflygplan som rymmer 850 passagerare och Anders får en rundtur i fabriken där framtidens flygplan byggs.

Programserien 2020 sändes under november och december 2008.  I åtta avsnitt söker Anders Nord upp människor som har en idé om hur vi ska bära oss åt för att klara utmaningar som klimatförändringar, utfiskning och övergödning. Anders besöker visionärer och experter inom olika områden för att fråga hur det borde se ut år 2020.  Avsnittet sändes den 17 november 2008. Läs mer om serien och chattar från programmen här.

På världsmiljödagen i fredags hade den franska miljö- och framtidsfilmen ”Home” premiär. Med målet att få upp ögonen på så många som möjligt visades filmen i över 50 länder samma dag, vilket är världsrekord. Här är trailern.

Filmen har klara budskap
Vi behöver samarbeta för en hållbar utveckling och livsstil på vår planet. Man kan säga att filmen ger en överblick av de stora miljöfrågorna genom att ta med publiken på en ganska unik resa runt vår jord – och med helt rätt fokus – ”det är för sent för att vara pessimist”. Läs hela inlägget här »

I Aktuellts klimatdebatt gick Svante A och Lars B i klinch, men är de egentligen inte ganska överens? På Ställ om var kommentarerna många efter debatten.

På Ställ om har vi berättat om flera bra medborgarinitiativ, som ytterst handlar om att bli kvitt vårt beroende av olja, kol och naturgas och därmed minska utsläppen av klimatgaser. Och de är alla värda att uppmärksammas och spridas. Den omställning av samhället som vi redan är inne i eller kommer att surfa in i, vare sig vill eller inte, kommer att påverka oss alla i vardagen.
För att underlätta omställningen behöver vi skapa ett medvetande bland människor om konsekvenserna av omställningen m a o hur vi ska kunna ”ratta” våra samhällen med mindre energi och vad det kommer att innebära för oss som medborgare.

Det tycker jag debatten mellan Lars Bern och Svante Axelsson i Aktuellt handlar om, som vi lagt ut på Ställ om. Deras olika uppfattningar speglar myntets två sidor. Svante å sin sida förlitar sig på IPCC och de olika forskarrapporter som lagts fram och deras bedömning om att människans utsläpp till 95 % sannolikhet är huvudorsaken (mer än 50 %) till klimatförändringarna. Lars Bern å andra sidan bekymrar sig för den kommande bristen på olja och fossil energi som utgör 80 % av vår energi på jorden. I Sverige 70 % om man också räknar in uran.

Pratar inte både Svante och Lars egentligen om samma sak. Klimatförändringar och fossilenergiberoendet?  Spelar det nån roll vem som har rätt, då de egentligen har en likartad problemformulering och vill samma sak!?  Bli av med koldioxiden och bli kvitt oljeberoendet. Deras minsta gemensamma nämnare är stor, mycket stor, om man vill se den och erkänna den.
Man behöver inte alltid argumentera emot, utan i stället försöka se myntet två sidor och fundera över om man i likhet med Lars Bern ska känna oro för hur och om vi kan klara av att upprätthålla vår levnadsstandard i vår samhällen med mindre olja, kol och naturgas i framtiden. Eller som Svante känna samma oro för samhällets utveckling, men på  grund av ökande växthusgaser.

Författaren och miljövetaren Lester Brown, numera verksam i Earth Policy Institute, introducerade redan 1981 begreppet ”hållbar utveckling” (sustainable development). En av Lester Browns mest kända böcker är Plan B 2.0 Hur vi kan rädda vår utsatta planet och vår hotade civilisation i vilken han  diskuterar hur man kan möta växande globala problem såsom oljetoppen, vattenbrist, livsmedelsförsörjning, fattigdom och stabilisera befolkningsmängden.

Begreppet ”hållbarhet” fick allmän spridning i samband med FN-rapporten ”Vår gemenamma framtid” (1987), oftast kallad ”Brundtlandrapporten”. Den definierar hållbar utveckling som en utveckling som ”… tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”.

Enligt tidskriften Scientific American håller ordet ”sustainable” (hållbar) att bli så vanligt i olika sammanhang att det antingen har blivit en kliche´ eller ett ord som verkligen står för någonting.  Ordet ”hållbarhet” är så tydligt och enkelt att det kan användas på allt från bilar, jordbruk till ekonomi. Men trots att det är så enkelt är det svårt att veta vad det egentligen betyder.
Därför lät tidskriften Scientific American ett antal experter reda ut vilka de 10 vanligaste myterna som finns kring begreppet ”hållbarhet”:

1. Ingen vet vad hållbarhet betyder. Ordets moderna betydelse kom in i ordboken redan 1987. Poängen med frökens förmaning ”se till att det räcker åt alla” lär vi oss redan på dagis.
2. Hållbarhet handlar enbart om miljö. Ordet ”hållbarhet” i sig syftar inte bara på miljö och klimat, även om det övervägande hörs från miljörörelsen.
3. Hållbarhet är synonymt med ”grön”. Även om termerna överbryggar varandra så tenderar ”grön” att syfta på en uppfattning att det naturliga är bättre än det konstgjorda. Om jordens invånare ska kunna leva med en någorlunda levnadsstandard kommer det att kräva ett visst mått av teknik, där blir skillnaden mellan orden tydlig.
4. Återvinn så är du hemma. Om du tror att du lever hållbart för att du lägger tidningar till återvinning, är det dags att tänka om. De viktigaste delarna av hållbarhet handlar om transport och energi.
5. Hållbarhet kostar för mycket. Även om den rymmer ett korn av sanning, så är det en av de absolut största myterna. Hållbarhet blir dyrare på kort sikt, men definitivt inte i ett längre perspektiv.
6. En hållbar livsstil betyder lägre levnadsstandard. Hållbarhet betyder att vi måste göra mer med mindre, men det innebär definitivt inte en lägre levnadsstandard.
7. Den snabbaste vägen till hållbarhet går genom gräsrotsaktivism och konsumenter, inte genom politiska beslut. Gräsrötterna behövs och är nödvändiga på vissa områden, men på andra, som för att minska koldioxidutsläppen, är myndighetsbeslut livsnödvändiga om förändringar ska kunna ske snabbt.
8. Ny teknik är alltid svaret. Inte nödvändigtvis – ibland kan befintlig teknik göra stora skillnader.
9. Hållbarhet är en befolkningsfråga. Det här är ingen myt, men står för en falsk lösning. Befolkningen kommer aldrig kunna minska i tillräckligt snabb takt för att vi ska sluta tära på jordens resurser. Därför måste vi fokusera på att använda resurserna mer effektivt.
10) När du väl har greppat konceptet, är hållbart leverne lätt som en plätt att klura ut. Alldeles för ofta visar det sig att hållbara lösningar inte alls är så hållbara som man trodde från början. Etanolbränsleboomen är ett tydligt exempel där en tidigare lysande idé visar sig ohållbar i längden.

Har du funderat någon gång på hur du kan sänka dina utsläpp av koldioxid? Då kan du kolla in hur det gick när Kalmars klimatpiloter skulle förändra sina vardagsliv. Under ett år, 2007-2008, deltog tolv familjer i projektet Klimatpiloterna. På Smålandsnytt kan du fortfarande ta del av familjernas erfarenheter.

Initiativet till projektet Klimatpiloterna togs av Kalmar kommun. Under året som det pågick följdes de tolv familjerna av Smålandsnytt. Här hittar du fortfarande intervjuer, artiklar, bilder och bloggar – väl värda att kolla in för en inblick i hur det kan vara, och vad man kan göra, för att ställa om i sin egen vardag.

Apropå vårat reportage om mjölken här på Ställ om: Nu ska International Dairy Federation ska ta fram en standard för hur utsläppen av koldioxid vid mjölkproduktion ska mätas. Det skriver Lantbrukets Affärstidning idag.

Uppgiften om hur mycket koldioxid som släpps ut vid produktionen av en liter mjölk kan variera kraftigt beroende på hur siffran beräknats och vilka led i produktionen som tagits med. Ska produktionen av kons foder vara med? Transporten? Mejeriets utsläpp?

I ett nystartat projekt ska nu mejeriorganisationen International Dairy Federation, IDF, försöka ta fram en standardiserad och internationellt jämförbar beräkningsmodell för en livscykelanalys för mjölk. Forskare från flera olika länder ska enas om vilka delar i produktionsledet som ska finnas med och vilka som ska tas bort i en sådan beräkningsmodell. IDF hoppas få med sig även FN:s livsmedelsorgan FAO på projektet, skriver danska Mejeriforeningen.

Forskarna träffas för första gången i juni i år och deras rapport och beräkningsmodell ska presenteras under 2010.

Se vårat inslag om mjölken:

Se tidigare kommentarer eller gå in och diskutera på SVT Opinion.

Utsläppen av växthusgaser är över ett kilo vid produktion av en liter mjölk. Stora utsläpp i jämförelse med många andra dagligvaror. Och nästan alla utsläpp sker på bondgården. Men det är ett komplicerat klimatproblem menar forskarna.

OBS! En rättelse i inslaget. SIK har gett oss en ny siffra när det gäller konsumtionen av mejeriprodukter i Sverige. Den ska vara 360 kg per person och år och inte 500 kg som forskaren säger i inslaget. Denna siffra är baserad på jordbruksverkets statistik över konsumtionen av mjölk, syrade produkter, grädde, smör, bregott, fetter, ost, mjölkpulver osv. Konsumtionen av dessa produkter i kg har sedan räknats om till mjölk i kg. Vi beklagar felet och man ska alltså räkna som nedan.

Ställ om åkte till SIK, institutet för livsmedel och bioteknik, i Göteborg där man tittat på mjölkens produktlivscykel – alltså mjölkens hela liv – från råvaror och tillverkning till konsumtion och återvinning. SIK:s undersökning visar att produktionen av en liter mjölk ger utsläpp av ett kilo växthusgaser och att 90 procent av utsläppen sker på gården. Mängden utsläpp skiljer sig heller inte nämnvärt mellan vanlig och ekologisk mjölkproduktion. Dessutom visar forskarna att vi konsumerar 360 liter mjölk per person och år – om man räknar om alla mejeriprodukter till vanlig mjölk. Det blir 360 kilo växthusgaser per person och år.

Enligt FN:s klimatpanel IPCC borde vi inte släppa ut mer än 1,6 ton växthusgaser per person och år. Det är rekommendationen för världsmedborgaren. Då skulle alltså mejeriprodukterna vi konsumerar i Sverige stå för nästan en fjärdedel av våra utsläpp.

Ställ om hälsade också på eko-bonden Elin Rydström på Lövsta Prästgård i Stockholm. Hon har precis blivit vald till ordförande för Ekologiska Lantbrukarna i Sverige och har tittat mycket på hur man kan ställa om jordbruket för att minska utsläppen.

Frågan om mjölken som klimatproblem är komplicerad. Forskarna är noga med att påpeka att det inte går att jämföra mjölken rakt av med andra livsmedel eftersom den innehåller många nyttigheter för oss människor – den största delen av vårt intag av kalcium till exempel – och korna håller landskapet öppet och bidrar till den biologiska mångfalden. Och med tanke på att vi svenskar ligger i topp i världen när det gäller mjölkdrickande - kan det vara så att mjölken helt enkelt är en helig ko i klimatdebatten? Trots utsläppen…

Gå in och diskutera på SVT Opinion

Ställ om har pratat med eldsjälen och entreprenören Jan Forsmark från Sala, som är en av initiativtagarna till etableringen av organisationen Transition Town i Sverige.

Vad är Transition Town-rörelsen för något?
- Det är en internationell rörelse för omställning till ett fossilfritt miljövänligt samhälle. Den startade i England för drygt tre år sedan och har redan fått förgreningar, mest i Västeuropa, men också i Nordamerika, Australien och Nya Zeeland. Den sprider sig överallt, och nu har vi kommit igång i Sverige också.

Vem tog initiativ till Transition Town egentligen?
- Det togs av Rob Hopkins och en grupp runt honom. Han har bl a sysslat med permakultur på Irland, varifrån han flyttade ned till ett litet samhälle som heter Totnes i sydvästra England. Där ligger numera basen för det nationella och internationella nätverket Transition Network. Rob Hopkins är författare till boken ”The Transition handbook – From oil dependency to local resilience” .

Jan Forsmark

Vad är det som som du tycker är bra i Transition Town-konceptet?
- Det jag tycker är bra, är att man är medveten om svårigheterna att starta såna här processer och hålla liv i dom. Det jag tycker skiljer sig från förändringsprocesser i Sverige är att man i England startar processen utifrån människors intresse och engagemang.
- Rörelsen är demokratisk och bygger på människors initiativkraft. Det finns inte heller någon färdig organisation, utan man utgår från insikten om att vi står inför två svåra utmaningar: oljetoppen (peakoil) och klimatförändringarna. Med detta som bas bildar man arbetsgrupper kring konkreta frågor, som kan variera från plats till plats. Man jobbar efter en 12-stegsmodell som vi tittar på för att se om vi kan använda och anpassa till svenska förhållanden.

Varför har du engagerat dig i Transition Town?
- Jag kom in i det här för att vi i Sala och Sätra Brunn var med som en av 25 Hållbara Bygder i Sverige genom organisationen Hela Sverige ska leva. I april förra året fick jag frågan om åka på ett seminarium till England och ett möte inom Transition Town. Och jag tackade ja. Sen har jag varit över ytterligare en gång i juli förra året och besökt Totnes (det första Transition Town-initiativet).
- Efter mina besök i England har en grupp intresserade människor träffats och diskuterat frågan om ett svenskt Transition Town. Ett 20-tal personer har varit med i denna process. Nu är det bestämt att vi går vidare och lanserar en svensk variant – Transition Sweden.

På vilket sätt har ni i Sala kommun börjat jobba efter TT-konceptet?
- Vi genomför nu ett arbete inom Hållbara bygder och använder 12-stegsmodellen från Transition Town. En förstudie pågår inom områden som energi (biogasproduktion), turism, ungdomar, service och skola. Ett arbete kring lokala livsmedel är redan igång. Dessutom jobbar kommunen med olika hållbarhetsfrågor inom ramen för modellen.

Ställ om var på plats när gymnasie-elever från från fyra skolor i Stockholmsområdet ställde ut planscher om hållbar utveckling.

Reporter Anders Nord, fotograf Emil Östman och redigering Mette Landfald. Inspelat på Dieselverkstaden i Nacka 19 februari 2009.

Utställningen på Dieselverkstaden var en del av samarbetsprojektet Hållbar utveckling där fyra gymnasieskolor från Danderyd, Rönninge, Nacka och Tensta deltog. Studerande från KTH medverkade som handledare. Syftet med projektet var att ge eleverna en möjlighet att skapa en egen handlingsplan för påverkan, förändring och förbättring av samhället i mer hållbar riktning.

Projektet bestod av fyra olika delar:

- Besök på KTH med film och diskussion
- Besök på Nacka gymnasium med föredrag
- Genomförande av ett grupparbete med en skriftlig rapport
- Skapande av en spännande plansch där resultaten från grupparbetet presenteras, det var dessa som deltog i vernissaget på Dieselverkstaden.