Länderna i Centralamerika kräver 725 miljarder kronor från industriländerna i ersättning för skador orsakade av den globala uppvärmningen. De centralamerikanska miljöministrarna har träffats i Guatemala för att diskutera den så kallade ekologiska skulden de anser andra länder är skyldig dem och för att skaffa sig en gemensam plattform inför klimatsamtalen i Köpenhamn nästa månad.
Torka och översvämningar
Guatemalas miljöminister Luis Ferrate sade att prislappen på 105 miljarder dollar, motsvarande 725 miljarder kronor, är en uppskattning av skadorna som orsakats av klimatförändringarna kring 16 sektorer i Belize, Costa Rica, Dominikanska republiken, El Salvador, Honduras och Panama. Ferrate sa att regionen aldrig tidigare ställts inför så omfattande torka, översvämningar och otrygg livsmedelssäkerhet.
Ska pressa i-länderna i Köpenhamn
Den formella framställan kommer att presenteras i Danmark. Hans nicaraguanske kollega Juana Arguenal sade att Centralamerika i Köpenhamn kommer att pressa de industrialiserade länderna för att nå konkreta beslut att minska växthusgaserna.
Vilka ska betala för klimatförändringarna? Vart ska pengarna gå? Tyck till om Centralamerikas krav här på Ställ om.
- Det är dags för våra barn att tänka på sin egen framtid, säger Johnny, en av karaktärerna i ”The Inuit” – ett virtuellt band som ska slå igenom med en egen tv-serie, är det tänkt. Målet med tv-serien är att, med hjälp av humor och ironi, öka medvetenheten om den globala uppvärmningen. Jorden behöver is och det kommer ”The Inuit” att göra människor uppmärksamma på. Nu är de i Sverige på besök och Ställ om fick en exklusiv intervju på tv-husets tak.
Serien vänder sig inte bara till ungdomar
- Vi vill få människor i alla åldrar medvetna om deras ansvar för miljön och klimatet, säger Johan Björnsrud, mannen bakom ”The Inuit”. Läs hela inlägget här »
Många skulle kalla honom hjälte eller geni, andra kallar honom naiv och klimatpolitiskt farlig. På måndag granskar Vetenskapsmagasinet den danske fysikern Henrik Svensmarks kontroversiella forskning. Om hans teorier stämmer så kan människan frikännas helt från sitt ansvar för den globala uppvärmningen. Men står allt rätt till när det gäller Svensmarks forkning? Vetenskapsmagasinets reporter berättar om mötet med Svensmark.
Resultatet av Vetenskapmagasinets granskning får ni se här i SVT Play.
Har människan bidragit till den globala uppvärmningen i flera tusen år? Det är helt möjligt anser den amerikanska professorn William Ruddiman. Han menar att svedjebruk för tusentals år sedan kan ligga bakom klimatförändringarna.
För åtta tusen år sedan blev människan jordbrukare och började samtidigt ge mark för odlingarna genom svedjebruk. Man brände helt enkelt upp skog för att kunna odla på marken vilket gjorde att stora mängder av bland annat koldioxid frigjordes. William Ruddiman, professor i miljövetenskap vid University of Virigina, menar att koldioxidhalten i atmosfären kan ha ökat så kraftigt att det förändrade klimatet och inledde den globala uppvärmning som fortsätter än idag.
På Ställ om har vi valt att blicka framåt och inte fastna i alla problem kring klimat och enregi. Vad vi behöver nu är lösningar för framtiden, förslag på hur vi ska klara omställningen till ett mer hållbart samhälle. Se alla framtidslösningar
Tankar om klimat
Ställ om har mött en rad välkända personer med olika bakgrund och olika infallsvinklar för att höra om deras syn på klimathotet. Hör Hans Rosling, Bodil Jönsson, Christer Sanne, Folke Tersman m fl. Se alla Tankar om klimat
Omställaren - från ord till handling
Vad vi gör spelar roll. Omställaren är en serie om vanliga människors insatser för att ställa om sina egna och andras liv. Se alla Omställare
Energi- och klimatsmart?
Ställ om:s klimat- och energiexpert Martin Saar har under året skrivit krönikor med utgångspunkt från sambandet mellan energi, ekonomi och ekologi. Läs Martins reflektioner
Traktorn fast i dieselträsket
I maj 2008 gjorde Ställ om ett reportage om problemen för biogasproduktionen i lantbruket och vilken potential den har. Något som fick får stort genomslag efter att detta reportage.
Se reportaget om biogasen