Det finns ingen brist på energi i världen. Tvärtom. Energin finns i överflöd till hela jordens befolkning. Men vi måste lära oss att använda den på samma sätt som växterna gör. Det här säger Stenbjörn Styring, professor vid Uppsala universitet. Vad det handlar om är solenergin. Han och hans forskargrupp och flera världen över arbetar med att ta fram ett flytande bränsle som skulle ersätta dagens oljeberoende. Bränslet ska göras av bara sol och vatten. En framtidsvision som enligt Stenbjörn Styring kan bli verklighet redan inom tio år. Medtoden går ut på att härma fotosyntesen i växterna.

Vad tror du? Är det här en bra lösning på framtidens energiproblem? Eller finns det andra, viktigare lösningar att satsa på?

I höstas sände SVT den uppskattade miljöserien 2020. Nu kan du se den igen här på Ställ om. Under sommaren repriserar vi hela serien med ett nytt avsnitt varje fredag. I dag visar vi det åttonde och sista programmet, där Anders Nord tar tag i frågan om det svarta guldet. Vilken förnyelsebar energi kan ta över efter oljan?

Vilka är framtidens stora ersättare till oljan? Forskare i Uppsala försöker härma växternas fotosyntes som är ett av de smartaste sätten att utnyttja solen. Kan det vara framtidens energi? Det handlar även om vågkraft, geotermi och alger som energikälla.

Programserien 2020 sändes under november och december 2008.  I åtta avsnitt söker Anders Nord upp människor som har en idé om hur vi ska bära oss åt för att klara utmaningar som klimatförändringar, utfiskning och övergödning. Anders besöker visionärer och experter inom olika områden för att fråga hur det borde se ut år 2020.  Avsnittet sändes den 29 december 2008. Läs mer om serien och chattar från programmen.

Har du missat något av de tidigare avsnitten? Se hela serien här.

En disig himmel full av små partiklar från föroreningar kan motverka växthuseffekten.

Det har länge varit känt att vita moln hjälper till att kyla ner jordens klimat genom att solljus och värme reflekteras ut från atmosfären. Men nu har det visat sig att moln med många partiklar också kan bidra till att gröna växter absorbera mer koldioxid. Det skulle alltså innebära att mer växthusgas försvinner ur atmosfären

Gröna växter binder kol genom fotosyntesen, där koldioxid och vatten omvandlas till syre och olika sockerarter. I en artikel i veckans nummer av tidskriften Nature visar en forskargrupp att fotosyntesen blir mer effektiv om bladen träffas av indirekt solljus som sprids från partiklar i luften, än om solljuset träffar växterna direkt.

Detta beror på att en större yta på bladen utnyttjas när ljuset kommer från alla håll. Under en klar himmel med direkt solljus hamnar stora delar av växterna i skugga.

Enligt forskarna har de ökade föroreningarna haft det positiva med sig att mängden kol som binds i marken ökat med 10 procent från 1960 fram till 2000-talet.

Med bättre rening försöker man nu minska bland annat antalet svavelpartiklar i atmosfären, eftersom de är skadliga för människors hälsa. Men risken är alltså att bättre rening samtidigt förstärker växthuseffekten.

Läs mer om global dimming. Eller på svenska – global fördunkling. Mer om global dimming i Nature.