Systemekologen Folke Günther var en av 40 forskare, debattörer, naturvårdare och läkare som skrev på uppropet i DN Debatt, mot att återuppta spridning av rötslam på svenska jordbruksmarker.

Folke Günther deltar i olika projekt på Uppsala Universitet (Charvester – MSTRA, Biochar- Interreg, Lokal närsaltrening – Formas. Han har introducerat begreppet HEAP- effekten som pekar på svårigheterna att ta hand om och lagra ämnen i slutet av ett flöde. Han menar ”att denna effekt är som en tidsinställd bomb”. HEAP – effekten är speciellt tydlig på två ställen i vårt samhälle:
1. I tätorter där man hela tiden importerar mat till innevånarna som innehåller bl a fosfor och försöker stoppa utsläppen genom att omvandla dem till slam i reningsverken. Slammet läggs sedan på tipp eller på närbelägna åkrar.
2. I områden där man har importjordbruk, m a o där man importerar sitt djurfoder. Exempel på sådana områden är svinuppfödningen i Lagåns, Helgeåns och Braåns avrinningsområde. Detta är Sveriges djurtätaste område och övergödningsproblemen i Laholmsbukten och Hanöbukten är en konsekvens av detta, menar Folke Günther.

Varför skrev du på uppropet i DN Debatt?
- Jag skrev på därför att rötslamsresten är både giftig, onödig, resursslösande och förorenande. Ett  resultat av hur vi  organiser vårt boende och tar hand om vårt avlopp i stora reningsverk.

Hur allvarligt är det att sprida slammet på åkrarna?
- Fosfor är vårt värdefullaste växtnäringsämne för att kunna producera mat. Att förorena detta viktiga näringsämne i gemensamma stora avloppssystem, så att man ständigt behöver tillföra nytt konstgödsel på våra åkrar,  är närmast svagsint.

Hur viktig är fosforn för svenskt jordbruk?
- Utan fosfor blir det varken jordbruk eller mat. Det var fosforn som begränsade koloniseringen av land för 400 miljoner år sedan. Men så småningom lärde man sig att hela tiden återanvända samma fosformolekyler, utan att förorena dem.
- Vi övergav den modellen i samband med industrialiseringen och fick därmed problemen med vattenföroreningar och rötslam.

Hur ska vi få en återcirkulation av fosforn i samhället?
- Genom att inte blanda urin och fekalier, som är de viktigaste fosforkällorna, vare sig med varandra eller med vatten, utan istället återföra dem direkt till det lokala jordbruket i så ren form som möjligt.
- Vi har snart förbrukat de fosfatmineraler som varit enklast och billigast att komma åt, tack vare god tillgång på billig fossil energi. Kvar finns snart bara de mer svåråtkomliga fosfaterna. Och då kommer det dessutom att krävas mer energi, som ger ännu större utsläpp av växthusgaser.

Finns det politiska skäl bakom beslutet att lägga rötslam på åkrarna?
- Eftersom man hela tiden får ett överskott i stadsområdena och inte får hälla ut slammet i sjöar och hav pga politiska beslut, så måste man försöka göra sig av med det på något annat sätt. Antalet golfbanor, där slammet kan läggas är för få och våra soptippar läcker. Därför är de olämpliga för förvaring av slammet. Då är det åkrarna som kvarstår.
- Riksdagens miljömål fastslår att 60 procent av den fosfor som bortförs från åkermarken ska återföras. Genom att certifiera rötslammet blir slammet helt plötsligt ett fullvärdigt fosforgödselmedel. Samtidigt som man kan bortse från de långsiktiga konsekvenserna av att sprida ett slam som innehåller höga halter av giftiga tungmetaller som kadmium, långlivade medicinrester, flamskyddsmedel och andra kända och okända skadliga ämnen.

Bilden visar en principskiss över ett balanserat jordbruk enligt Folke Günther. Det betyder att djuren lever på växter som bildas med hjälp av växtnäringsämnen från djurens gödsel (övre cirkeln). Dessvärre fungerar inte detta som ett fullständigt kretslopp av växtnäringsämnen, eftersom maten som jordbruket producerar lämnar gården. Om däremot de växtnäringsämnen som människorna använder, får gå tillbaka till jordbruket, skulle man åstadkomma ett dubbelt balanserat kretslopp av näringsämnen. Detta skulle förhindra att växtnäringsämnen förlorades ut i Östersjön. Bilden representerar ett hektar jordbruk, mot vilket 5-6 personer balanseras