EU-ledarna har enats om ett förhandlingsmandat om klimatfinansiering inför förhandlingarna i Köpenhamn. Summa sumarum: 100 miljarder euro per år. – Jag är väldigt glad att kunna säga att vi har nått en överenskommelse om klimatfinansiering, säger Reinfeldt efter den avslutande presskonferensen.
Är du lika nöjd som Reinfeldt? Se och läs nedan och tyck till i kommentarsfältet!
Enligt uppgörelsen så ställer sig EU bakom bedömningen att klimatåtgärder i den fattiga delen av världen kan kosta 100 miljarder euro per år från år 2020. Av dem kommer det offentliga stödet från den rika delen av världen att behöva uppgå till 22-50 miljarder årligen. EU lovar att åta sig en skälig del av den summan. EU-ledarna är också överens om att fattiga länder behöver 5-7 miljarder euro årligen i snabbstarts-pengar under åren 2010-2013. Läs hela inlägget här »
Det stora klimatmötet i Köpenhamn närmar sig med stormsteg. Just nu pågår en intensiv diplomatisk aktivitet för att försöka skapa förutsättningar för ett nytt klimatavtal men splittringen är stor mellan världens rika och fattiga länder. Utvecklingsländerna anklagar EU-länderna för att inte ta sitt ansvar. Idag möttes flera av toppförhandlarna i EU-parlamentet i Bryssel i ett försök att överbrygga klyftorna. Aktuellt sänder i kväll ett reportage ifrån förhandlingarna i Bryssel och här kan du se en längre intervju med Bernaditas Muller, chefsförhandlare för utvecklingsländerna (G77 och Kina) i klimatförhandlingarna inför Köpenhamn.
Idag avslutas ett av de viktigaste förhandlingsmötena inför klimatmötet i Köpenhamn i december. Ställ om har varit i kontakt med Jonathan Sundquist som befinner sig i Bangkok och följer klimatförhandlingarna på plats. Jonathan skriver för organisationen ”Adopt a Negotiator” och berättar att förhandlingarna inför Köpenhamn faktiskt börjat röra på sig, men att de behöver snabbas på ytterligare. Parterna har börjat säga vad gränsen går för dem och vad de står för.
- Och det är först då man kan börja förhandla kring saker på riktigt, menar Jonathan. Den förhandlingstext som nu finns på bordet har också blivit kortare, från ungefär 200 sidor till 100 sidor, vilket är ett tecken på att det faktiskt går framåt.
- När man hör att EU ska vara en av de mest progressiva parterna i dessa förhandlingar så förväntar man sig höra att de ska göra mer än vad de faktiskt gör. I svensk media talas det ofta om att EU går mot ett 30-procentigt utsläppsmål och det låter som man redan är där. Men sanningen är den att EU fortfarande ligger fast vid sina 20 %, säger Jonathan. Läs hela inlägget här »
Livsmedelsverkets råd till konsumenterna om hur vi ska äta både hälsomässigt och klimatsmart kan vara ett handelshinder. Enligt EU-kommissionen bryter råden mot reglerna om frihandel, detta trots att det i EU:s så kallade grundlag, Romfördraget, också står att det är viktigt att ta hänsyn till miljön.
Vi äter olja. Så kan man tillspetsat förklara hur stor miljöpåverkan maten på våra tallrikar har.
För en genomsnittlig svensk står maten för cirka 25 procent av hans eller hennes totala koldioxidutsläpp.
Att odla spannmål, föda upp kor och kycklingar osv är oerhört energikrävande, och för den som vill minska sin egen klimatpåverkan gäller det att välja rätt mat på tallriken.
Hur kunde människan så snabbt anges som huvudorsaken till de globala klimatförändringarna och hur kunde det bli en etablerad sanning inom EU? Hur kunde klimatfrågan flyta upp och bli en huvudfråga inom världspolitiken, på några få år? Jakob Nordangård, doktorand på Linköpings universitet, visar i en studie att klimatfrågan egentligen handlar om några få internationella tongivande aktörers egna maktambitioner att skapa en världsordning som de själva kontrollerar. Och inte en oro för ett allvarligt miljöhot.
Det är få om ens någon som kan redogöra för eller har en aning om hur ”den globala uppvärmningen” kunde växa fram och bli en huvudfråga inom världspolitiken. Hur började det, hur såg processen ut, vilka aktörer och drivkrafter låg bakom att klimatfrågan hamnade i fokus och blev global. Läs hela inlägget här »
En av de prioriterade frågorna under det svenska ordförandeskapet är miljön, men man kan börja undra hur det står till med ambitionerna med tanke på hur mycket möblemanget far omkring.
Varsegod att avreagera dig på de beresta stolarna, med en kommentar här nedan.
I slutet av förra veckan avslutade EU:s energi- och miljöministrar sina informella mötesdagar i Åre. På agendan stod diskussioner om en grönare ekonomi, liksom vilken målsättning EU ska ha i klimatförhandlingarna i Köpenhamn. Här kommenterar miljöminister Andreas Carlgren (C) mötet. Inslag från SVT Mittnytt.
De informella ministermötenai Åre utgjorde några av de möten som genomförs inför de stora klimatförhandlingarna i Köpenhamn i december. I Jämtland förra veckan diskuterades bland annat klimatmål, finansiering och olika utsläppsbegränsningar. En av de saker man enades om är att EU ska minska sina utsläpp med 30 procent till år 2020, förutsatt att övriga industriländer gör detsamma. Om man inte får med sig de andra länderna kommer EU att minska utsläppen med 20 procent.
I dag, den 1 juli, tar Sverige över ordförandeskapet i EU. I en intervju med SVT säger EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso att klimatfrågan blir ett av de svåraste problemen att lösa under ordförandeskapets sex månader. Inslag från SVT Aktuellt.
Statsminister Fredrik Reinfeldt, som nu får 27 länder att lyssna till snarare än ett, har sagt att klimatet och den ekonomiska krisen är de högst prioriterade frågorna under hösten. Inom klimatområdet handlar det främst om att få fram ett globalt avtal kring utsläppsminskningar av koldioxid, hur vägen dit ska se ut samt att hålla länderna inom EU eniga.
Folkpartiets EU-politiska dragplåster Marit Paulsen är skicklig på att med rätt anlagda ansiktsmuskler, fast blick, starka betoningar och pauseringar framföra sitt budskap, det skriver socialdemokraternas Bengt Silfverstrand i ett blogginlägg om att Paulsen pratar i nattmössan. Men varför ser hon så finurlig ut i slutdebatten inför EU-valet? Har hon ett trumfkort i ärmen?
13,6 procent av rösterna
Folkpartiet gick kraftigt framåt i EU-valet och det mycket tack vare Marit Paulsens upprepade succé – ni minns kanske valet till EU-parlamentet för 10 år sedan? Den här gången fick hon 51,5% av personkryssen för Folkpartiet.
Jordbruket är idag totalt beroende av diesel för att driva sina fordon och maskiner. Kunde man ersätta den dieseln med gödselbaserad biogas istället så skulle det kunna innebära en utsläppsminskning från jordbruket med 180%. Men som vi berättade i ett reportage här på ”Ställ om” så får man inte köra traktor på biogas i Sverige – och det är inte så lätt att svara på varför. Intresset finns, tekniken finns – men byråkratin står i vägen.
I vårat första inslag om biogas för traktorer besökte vi ekobonden Kurt Hansson på hans gård i Sala. Han har kämpat i 10 år för att få stöd för tillverkning av biogas – biogasen tänkte han göra av restprodukter och odlade grödor från gården. Han har också, i fem år, försökt få stöd för att konvertera sin traktor så att den kan drivas av hans egentillverkade biogas. Ett stort steg mot den självförsörjande gården och ett jordbruk fritt från fossila bränslen. Läs hela inlägget här »
Den sjunde juni är det dags för oss att gå till valurnorna och rösta i Europaparlamentsvalet. Debatten är i full gång så gå in och tyck till på SVT Opinion!
Till vänster: Jens Holm (V). Foto: Janerik Henriksson. Scanpix. Till höger: Anna Maria Corazza Bildt (M). Foto: Bertil Ericson. Scanpix
”De borgerliga partierna säger att de vill införa en koldioxidskatt i Europa. Det är välkommet. Men hur har man egentligen agerat när man haft chansen? … De borgerliga partierna röstar emot koldioxidskatten när vi röstar i EU-parlamentet, de avvecklar den här i Sverige. Varför säger man en sak, men gör en annan? Det osar klimathyckleri.”
”Tills alldeles nyligen var kontakten med den mat som serveras på bordet till middagen en intim historia. Man hade inte bara lagat maten själv utan oftast även odlat fram råvarorna och slaktat djuren.”
Anna Maria Corazza Bildt (M), kandidat till Europaparlamentet och Staffan Appelros (M), riksdagsledamot, miljö- och jordbruksutskottet skriver om ”EU bör införa tydligare märkning av maten”.
Den 7 juni röstar vi fram ett nytt EU-parlament. Från och med i dag kan du förtidsrösta. Var med och bestäm vem som ska föra din talan i EU! Bloggen Coola ner har listat bra länkar för den som vill fylla på kunskaperna om vilka kandidater vi har att välja mellan.
Inlägget länkar bl a till en rapport från Naturskyddsföreningen som granskat svenska EU-parlamentariker 2004-2009. Här hittar du också DN:s sammanfattning av partiernas klimatpolitik. En annan bra länk med heltäckande info om valet, kandidaterna och EU-parlamentet finns även här – Dags att ta ställning - på EU-upplysningens hemsida.
Att ena EU:s 27 medlemsländer till en röst inför FN:s klimatmöte i Köpenhamn blir den svåraste uppgiften för Sverige under ordförandeskapet i EU.
Vad tror du?
Är miljöministerns strategi med personliga besök den rätta vägen? – Kommar Sverige lyckas med att ena EU? Hur kommer ekonomikrisen påverka klimatfrågorna inför köpenhamnsmötet? Kommer öststaterna ställa sig på tvären?
Kommer USA skriva på klimatavtalet? Har Sverige rätt fokus inför ordförandeskapet?
SVT prövar nya sätt att nå ut och aktivera väljarna inför valet till EU-parlamentet den 7 juni och öppnar en valkanal på Youtube. Det officiella öppnandet sker på lördag eftermiddag på Sergels torg och i Kulturhuset i samband med firandet av Europadagen.
På eftermiddagen med start kl 14.10 har du möjlighet att ställa frågor direkt till partiernas förstanamn på vallistorna. Skicka in frågorna till euvalet2009@gmail.com eller ring 0733-598 530.
Efter utfrågningen planeras några debatter mellan olika kandidater.
Så här beskrivs projektet i en presentation:
”Alla partierna har ju kastat sig över det här med sociala medier, men de har missat lite av poängen, att tala med och inte bara till sina väljare. EU-kanalen 2009 vill försöka hjälpa till att fylla den där luckan, och skapa en dialog helt på väljarna villkor. Att föra politikerna till väljarna och ge dem en chans att ställa frågor eller debattera – antingen rent fysiskt för ett möte i lunchrum eller vardagsrum, eller med videofrågor och videosvar på Youtube.”
EU-kanalen kommer också att följa politikerna runt om i landet och stimulera till debatt och diskussion med kandidaterna. Programledare på EU-kanalen 2009 fram till valet den 7 juni blir Axel Gordh Humlesjö, från SVT Debatt.
Marie-Louise Kristola, programledare och bloggare för Klotet, ger en målande bild av hur bloggosfären fungerar. Nästan som en levande organism. Vi träffade henne på Miljöbloggforum för att prata om bloggarnas roll i politiken - och om varför Sveriges Radio gett sig ut på banan i bloggosfären.
Marie-Louise Kristola är programledare och bloggare för Vetenskapsradions Klotet. Programmet började sändas i januari i år men redan i december 2008 startade bloggen.
Den här veckan handlade Klotet bland annat om GMO, som också varit temat på den stafett som pågått på bloggen. Kolla in inläggen från de fyra stafettdeltagarna och lyssna på programmet här.
I Sveriges Radios program Stockholm – Bryssel får lyssnaren en unik inblick i hur det går till bakom kulisserna på regeringskansliet och i Bryssels korridorer.
Som ordförandeland i EU kan Sverige styra fokus mot klimatfrågan och leda EU på rätt väg. Inte minst på väg mot det viktiga Köpenhamnsmötet i december då ett nytt klimatavtal ska spikas mellan världens länder. Men möjligheterna krymper för varje gång en ny nattsvart ekonomisk prognos läggs fram.
Ur Stockholm-Bryssel söndag den 15 mars:
”För bara drygt ett år sedan var global uppvärmning en fråga som alla politiker tävlade i att vara bäst på – men det var för ett år sedan. Idag har spelreglerna ändrats.” – programledare och reporter Therese Larsson.
”Det ärliga är nog att säga att det är väldigt annorlunda jämfört med hösten då Al Gore upplyste världen och då FN:s klimatpanel kom med larmrapporter och Sternrapporten visade ekonomiska rapporter och möjligheten att faktiskt kunna göra något åt det. Då fanns den politiska energin. Den är nu tyvärr till stor del förlorad.” – statsminister Fredrik Reinfeldt.
På Ställ om har vi valt att blicka framåt och inte fastna i alla problem kring klimat och enregi. Vad vi behöver nu är lösningar för framtiden, förslag på hur vi ska klara omställningen till ett mer hållbart samhälle. Se alla framtidslösningar
Tankar om klimat
Ställ om har mött en rad välkända personer med olika bakgrund och olika infallsvinklar för att höra om deras syn på klimathotet. Hör Hans Rosling, Bodil Jönsson, Christer Sanne, Folke Tersman m fl. Se alla Tankar om klimat
Omställaren - från ord till handling
Vad vi gör spelar roll. Omställaren är en serie om vanliga människors insatser för att ställa om sina egna och andras liv. Se alla Omställare
Energi- och klimatsmart?
Ställ om:s klimat- och energiexpert Martin Saar har under året skrivit krönikor med utgångspunkt från sambandet mellan energi, ekonomi och ekologi. Läs Martins reflektioner
Traktorn fast i dieselträsket
I maj 2008 gjorde Ställ om ett reportage om problemen för biogasproduktionen i lantbruket och vilken potential den har. Något som fick får stort genomslag efter att detta reportage.
Se reportaget om biogasen
SVT Play
