Vad innebär det att leva klimatsmart? Hur gör man det och vad tjänar man på det? Den 1 december handlade programmet Dina Frågor om detta och Ställ om:s expert Martin Saar medverkade för att svara på hur man lever ett klimat- och energismart vardagsliv.
Efter programmet har frågorna fortsatt att strömma in.
Här nedan fortsätter Martin Saar att besvara frågor som kommit in efter programmet. Fortsätt att skicka in era frågor så försöker vi på Ställ om fortsätta att hjälpa er med svar.
Fråga 1
Såg programmet 1/12 ang att vara klimatsmart. Ni tipsade om att byta ut kylar/frysar som är äldre än 10 år vilket jag personligen tycker är en strålande idé. Problemet är hur jag motiverar hyresvärden till detta….. Efter ert program mailade jag till den blivande hyresvärden angående det ni sa om dessa energibovar. Svaret jag fick var endast ett kort: ”hur skulle det se ut för miljön om man bara köper nytt hela tiden…..” Dvs ett minst sagt svagt och ointresserat mottagande……
Hur motiverar jag min hyrervärd när de menar att det är illa för miljön hur man än gör….(det gamla skåpet är väl en miljöfara hur som helst)?
Kan det finnas något kylskåp av äldre modell som ändå ”duger” vad gällerenergiförbrukning? Tacksam för svar! Svar 1. Det här är inte lätt att svara på, då någon annan håller i plånboken (hyresvärden) och kan fortsätta att debiterar dig för elanvändningen. Mitt råd är att du kontaktar t ex hyresgästföreningen och lyssnar vad det är för normer som gäller för utbyte av gamla vitvaror i ditt bostadsområde. När man skaffar sig ett nytt kylskåp eller frys är det bra om man inventerar vad man har i skåpen. Oftast har man alldeles för ”stora” vitvaror och förvarar livsmedel där som inte behöver kyla.
Handel med utsläppsrätter – det är en metod som många (t ex ekonomen Klas Eklund här på Ställ om) föreslår som en metod för att minska dom totala utsläppen av koldioxid. Saken kommer att avhandlas på Köpenhamnsmötet som börjar om några dagar.
Men frågan är om den här typen av ekonomiska styrmedel verkligen är rätt medicin för att minska utsläppen. Den animerade filmen ”The Story of Cap&Trade” är en kritisk granskning av systemet och hur det har organiserats i USA. Filmen är en uppföljning på ”The Story of Stuff” som setts av miljoner människor runt om i världen. Den nya filmen ”The Story of Cap&Trade” är också ett angrepp på etablissemanget. Handeln med utsläppsrätter kommer, enligt filmen, att ytterligare göda företagen på Wall Street. Cap & Trade reder ut begreppen och hjälper dig som inte riktigt förstått hur handeln med utsläppsrätter fungerar.
Klicka på bilden för att komma till filmen.
Redan efter 72 timmar har över 50.000 människor varit inne och tittat på Cap &Trade och lyssnat på Annie Leonard, som tillsammans med Free Range Studios, Climate Justice Now! and Durban Group for Climate Justice står bakom filmen. Tidningen New York Times skriver att filmen enkelt förklarar hur systemet med utsläppsrätter fungerar och att den stora vinnaren med handeln är Wall Street.
Vad tycker du? Är handel med utsläppsrätter en framkomlig väg för att ställa om till ett fossilfritt samhälle?
Hur löser vi dom stora frågorna inför framtiden när det gäller klimatet? Hur ser framtidens energi ut, hur ska mat och vatten räcka till alla, hur värnar vi den biologiska mångfalden? Och hur ska vi människor behålla vår framtidstro och glädje trots alla rop på att vargen kommer? Lördagen den 12 december, mitt under Köpenhamnsmötet, försöker vi svara på dom här frågorna i ett TV-program som Ställ om-redaktionen nu håller på att producera.
Programmet sänds klockan 20.00 och vi har kallat det ”Lösningar för framtiden”. Det ingår i en hel rad satsningar som SVT gör kring klimatfrågan inför och under Köpenhamnsmötet (se mer info om hela SVT-satsningen nedan). Nu tänkte vi låta er bloggbesökare få vara med och se hur TV-programmet ”Lösningar för framtiden” växer fram. Här är ett axplock av hur det gått med inspelningen hittills. Det kan gå lite trögt i början…
”Ska vi lyckas stoppa klimatförändringarna måste plånboken och moralen dra åt samma håll. Annars vinner plånboken.” Ställ om:s serie ”Tankar om klimat” fortsätter med den välkände ekonomen Klas Eklund, nybliven professor i nationalekonomi vid Lunds universitet. Klas Eklund har en lång historia som ekonom, både inom bankvärlden och i politiken. Nyligen kom hans senaste bok Vårt Klimat ut, en lika pedagogisk och lättillgänglig bok som klassikern Vår Ekonomi som alla som studerat ekonomi läst.
Nu har Klas Eklund börjat tillämpa sina ekonomikunskaper på klimatområdet. Hans lösningar på klimatproblematiken handlar om ekonomiska styrmedel. Det måste löna sig att vara klimatsmart. Det ska kosta att släppa ut, menar Klas Ekund.
”Jag är optimist inför framtiden, men vi måste agera nu. Det är bråttom!”
Vad tycker du? Är det rätt metod att höja priset på utsläpp och använda ekonomiska styrmedel för att minska klimatpåverkan?
Fundera på vad det skulle innebära om vi hade obegränsat med energi. Hur skulle det påverka vårt samhälle och oss själva? Vad skulle det betyda för världen? Den här typen av reflektioner är nyttiga och kan ge oss nya perspektiv på vår konsumtion och vår välfärd.
I videon ”The Most Important Video You’ll Ever See” hjälper oss Dr Albert Bartlett att räkna ut vad obegränsad tillgång på energi skulle innebära. Han menar att mänsklighetens stora brist är att vi inte förstår vad exponentiell tillväxt är. Om vi förstår innebörden av exponentiell tillväxt och tillämpar det på energiområdet, befolkningsfrågan, våra ändliga resurser och konsumtion så förstår vi att ständig tillväxt är en utopi.
Dr Albert Bartlett sätter tillväxtsiffrorna som politiker och ekonomer ständigt använder sig av i ett helt nytt ljus. Vi får hjälp att tänka självständigt, genom att lära oss ifrågasätta sifferuppgifter och inte bara sluka ogrundade påståenden från forskare och media. Vad tror du? Är ett samhälle med evig ekonomisk tillväxt en utopi?
Igår den 30 september släppte miljöanalytiker Lester R Brown en uppdaterad version, Plan B 4,0 av sin mycket omtalade bok med lösningar för hur vi kan undvika en klimatkatastrof och rädda civilisationen. Jordens klimat förändras snabbare än de värsta tänkbara scenarierna och Lester Brown menar att mänskligheten för en kamp med tiden för att lösa vattenfrågan, skydda ozonlagret och hejda klimatförändringarna
Lester Brown ställer sig frågan: ”Kan vi växla in på en väg som både är ekonomiskt och ekologiskt hållbar? Svaret är JA och om detta handlar Plan B 4.0.
Det är sant att det finns gott om kol i världen, men frågan är om kolet verkligen kan ersätta oljan, en uppfattning som ofta förs fram i debatten. Den kol som finns kvar på jordklotet är nämligen av mycket dålig kvalitet. Den bästa kolen, antracit, är ett minne blott sen många, många år. Idag bryter vi kol som är på gränsen till att överhuvudtaget ge någon nettoenergi tillbaka.
Det som begränsar vår användning av en energikälla som kol och uran är mängden nettoenergi som man får ut. Den s k EROEI:n (Energy in Return on Energy Input) är helt avgörande för om det ska vara någon idé att exploatera en energikälla.
Under sommaren har vi haft flera kommentarer på Ställ om kring syntetdiesel (CTL) och kolets möjligheter att bli en räddningsplanka efter peakoil, när oljeutvinningen inte längre håller jämna steg med efterfrågan. Hur snabbt går det att öka utvinningen av kol och bygga ut en produktionskapacitet för syntetdiesel? Finns det ekonomiska hinder för att öka produktionen av diesel? Går det att ersätta olja och fossilgas med kol eller kärnkraft? Många av svaren går att finna i The Crash Course av Chris Martensson, speciellt i kapitel 17 a, 17 b, 17 c och 18.
Chris Martensson är forskare och PhD i Neurotoxilogi vid Duke University i USA. Han har med utgångspunkt från sin proffession att jobba med fakta och hypoteser tagit fram The Crash Course som beskriver sambandet mellan Ekonomi, Energi och Ekologi och hur de tre E:na hänger ihop och påverkar varandra. Chris Martensson menar att vi just nu är inne i ett stort paradigmskifte, där vårt ekonomiska system som bygger på ständig tillväxt kommer att kräva allt mer energi, vilket kommer att bli problematiskt för att inte säga omöjligt att infria.
Tidningen The Independent publicerade den 3 augusti en intervju med IEA:s chefanalytiker Dr Fatih Birol inom OECD. Den uppmärksammades av DN och SVT som ett TT-meddelande i textform, men borde ha varit förra veckans stora nyhet med tanke på det allvarliga innehållet.
Dr Fatih Birols besked om oljesituationen i världen och varningar inför en kommande brist på olja, inom 5 -10 år, borde ha fått ett helt annat utrymme i svensk media. Han varnade för att oljebristen kommer att försvåra och hota en ekonomisk återhämtning i världen.
I slutet av förra veckan avslutade EU:s energi- och miljöministrar sina informella mötesdagar i Åre. På agendan stod diskussioner om en grönare ekonomi, liksom vilken målsättning EU ska ha i klimatförhandlingarna i Köpenhamn. Här kommenterar miljöminister Andreas Carlgren (C) mötet. Inslag från SVT Mittnytt.
De informella ministermötenai Åre utgjorde några av de möten som genomförs inför de stora klimatförhandlingarna i Köpenhamn i december. I Jämtland förra veckan diskuterades bland annat klimatmål, finansiering och olika utsläppsbegränsningar. En av de saker man enades om är att EU ska minska sina utsläpp med 30 procent till år 2020, förutsatt att övriga industriländer gör detsamma. Om man inte får med sig de andra länderna kommer EU att minska utsläppen med 20 procent.
Med anledning av det stora klimatmötet i Köpenhamn senare i år tänkte vi redan nu börja med en liten tillbakablick till 1972, då FN:s första globala miljökonferens ägde rum i Stockholm. Under juli månad ser vi återigen tre av talarna som deltog. Robert McNamara, chef för Världsbanken, satte fokus på sambandet mellan ekonomi och miljö.
Robert McNamara var chef för Världsbanken 1968-81. Här blev han en stark röst för tredje världens behov, något som han också berör i sitt tal vid konferensen. Under temat ”Sambandet mellan ekonomi och bevarande av miljön” tar han upp problematiken kring behovet av en ekonomisk tillväxt, som samtidigt tär på naturens resurser.
Inslaget sänds på engelska och saknar textning. Inspelat den 8 juni 1972.
I dag, den 1 juli, tar Sverige över ordförandeskapet i EU. I en intervju med SVT säger EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso att klimatfrågan blir ett av de svåraste problemen att lösa under ordförandeskapets sex månader. Inslag från SVT Aktuellt.
Statsminister Fredrik Reinfeldt, som nu får 27 länder att lyssna till snarare än ett, har sagt att klimatet och den ekonomiska krisen är de högst prioriterade frågorna under hösten. Inom klimatområdet handlar det främst om att få fram ett globalt avtal kring utsläppsminskningar av koldioxid, hur vägen dit ska se ut samt att hålla länderna inom EU eniga.
I Aktuellts klimatdebatt gick Svante A och Lars B i klinch, men är de egentligen inte ganska överens? På Ställ om var kommentarerna många efter debatten.
På Ställ om har vi berättat om flera bra medborgarinitiativ, som ytterst handlar om att bli kvitt vårt beroende av olja, kol och naturgas och därmed minska utsläppen av klimatgaser. Och de är alla värda att uppmärksammas och spridas. Den omställning av samhället som vi redan är inne i eller kommer att surfa in i, vare sig vill eller inte, kommer att påverka oss alla i vardagen.
För att underlätta omställningen behöver vi skapa ett medvetande bland människor om konsekvenserna av omställningen m a o hur vi ska kunna ”ratta” våra samhällen med mindre energi och vad det kommer att innebära för oss som medborgare.
Det tycker jag debatten mellan Lars Bern och Svante Axelsson i Aktuellt handlar om, som vi lagt ut på Ställ om. Deras olika uppfattningar speglar myntets två sidor. Svante å sin sida förlitar sig på IPCC och de olika forskarrapporter som lagts fram och deras bedömning om att människans utsläpp till 95 % sannolikhet är huvudorsaken (mer än 50 %) till klimatförändringarna. Lars Bern å andra sidan bekymrar sig för den kommande bristen på olja och fossil energi som utgör 80 % av vår energi på jorden. I Sverige 70 % om man också räknar in uran.
Pratar inte både Svante och Lars egentligen om samma sak. Klimatförändringar och fossilenergiberoendet? Spelar det nån roll vem som har rätt, då de egentligen har en likartad problemformulering och vill samma sak!? Bli av med koldioxiden och bli kvitt oljeberoendet. Deras minsta gemensamma nämnare är stor, mycket stor, om man vill se den och erkänna den.
Man behöver inte alltid argumentera emot, utan i stället försöka se myntet två sidor och fundera över om man i likhet med Lars Bern ska känna oro för hur och om vi kan klara av att upprätthålla vår levnadsstandard i vår samhällen med mindre olja, kol och naturgas i framtiden. Eller som Svante känna samma oro för samhällets utveckling, men på grund av ökande växthusgaser.
Efter vårat inslag om biogas för traktorer förra veckan har frågan fått sig ett rejält uppsving i media. Idag skriver till exempel DN Ekonomi två artiklar om biogasens potential och lantbrukarnas ökande intresse för tillverkning och försäljning av egen biogas. ”Och marknaden kan svälla rejält: var tionde bil kan gå på biogas framöver.” – skriver DN.
I vårat inslag berättade vi om den svenska lagen som sätter stopp för biogasdrift av traktorer och vi fick många upprörda kommentarer. Se inslaget här och läs kommentarerna.
På G20-mötet i London klubbade man igenom att drygt 8 000 miljarder kronor ska gå till att rädda världsekonomin. Viktiga satsningar som bland annat går till hjälpa länder i kris.
Ekonomikrisen lockar fram fantasisummor som är helt oöverblickbara. Men pengarna finns uppenbarligen – när det är kris. Och det kan vara bra att veta när vi ska lösa en annan stor kris.
Precis som de som ska rädda ekonomin så står också vi som ska lösa klimatfrågan inför den största utmaningen inom modern tid. Det kan de flesta skriva under på. Men författaren Lester Brown och company på Earth Policy Institute menar att de kan ge oss hela lösningen i en enda slideshow.
Några intressanta siffror:
Rädda ekonomin – enligt G20: 1100 miljarder USD
Rädda klimatet – enligt Plan B: 190 miljarder USD
Världens militärutgifter – 2006: 1235 miljarder USD
I mars 2009 gick konferensen ”Ett nytt grönt kontrakt för Sverige?” av stapeln på Stockholms universitet. Ställ om var på plats för att bland annat ställa frågan: Vilka slutsatser drar du av IEA:s rapport från 2008?
OECD:s energiorgan, IEA gjorde, i november 2008, en helomvändning jämfört med tidigare prognoser och framhöll att tillgången på olja i världen förutspås minska med 6,7 % årligen, även om det görs nyinvesteringar i befintliga oljefält. Skulle dessa nyinvesteringar läggas på is, vilket är just vad som sker nu under dagens finanskris, förutspås utvinningen av olja minska med 9 %. Hur kommer detta att påverka världsekonomin.
På plats fanns representanter från politiken, näringslivet, miljörörelsen, forskarvärlden och fackförbund. Vi ställde frågan om IEA:s senaste prognos till Kjell Aleklett professor Uppsala Universitet, Carl Tamm fd generaldirektör i Statens Energiverk och Staffan Leastadius professor KTH.
I mars 2009 gick konferensen ”Ett nytt grönt kontrakt för Sverige?” av stapeln på Stockholms universitet. Ställ om var på plats för att bland annat ställa frågan - Har vi mer eller mindre energi år 2020?
Frågan ställdes till Kjell Aleklett professor Uppsala Universitet, Carl Tamm fd generaldirektör i Statens Energiverk, Staffan Leastadius professor KTH och Christer Sanne, docent och författare.
I mars 2009 gick konferensen ”Ett nytt grönt kontrakt för Sverige?” av stapeln på Stockholms universitet. Där samlades företrädare för industri, miljörörelse, fackförbund och politik för att diskutera den tilltagande ”trippelkrisen” inom ekonomi, ekologi och energi. Ställ om var på plats för att bland annat ställa frågan - Är finanskrisen bra eller dålig för klimatet?
Vi ställde frågan till Kjell Aleklett professor Uppsala Universitet, Carl Tamm fd generaldirektör i Statens Energiverk, Staffan Leastadius professor KTH och Christer Sanne, docent och författare.
I Sveriges Radios program Stockholm – Bryssel får lyssnaren en unik inblick i hur det går till bakom kulisserna på regeringskansliet och i Bryssels korridorer.
Som ordförandeland i EU kan Sverige styra fokus mot klimatfrågan och leda EU på rätt väg. Inte minst på väg mot det viktiga Köpenhamnsmötet i december då ett nytt klimatavtal ska spikas mellan världens länder. Men möjligheterna krymper för varje gång en ny nattsvart ekonomisk prognos läggs fram.
Ur Stockholm-Bryssel söndag den 15 mars:
”För bara drygt ett år sedan var global uppvärmning en fråga som alla politiker tävlade i att vara bäst på – men det var för ett år sedan. Idag har spelreglerna ändrats.” – programledare och reporter Therese Larsson.
”Det ärliga är nog att säga att det är väldigt annorlunda jämfört med hösten då Al Gore upplyste världen och då FN:s klimatpanel kom med larmrapporter och Sternrapporten visade ekonomiska rapporter och möjligheten att faktiskt kunna göra något åt det. Då fanns den politiska energin. Den är nu tyvärr till stor del förlorad.” – statsminister Fredrik Reinfeldt.
På Ställ om har vi valt att blicka framåt och inte fastna i alla problem kring klimat och enregi. Vad vi behöver nu är lösningar för framtiden, förslag på hur vi ska klara omställningen till ett mer hållbart samhälle. Se alla framtidslösningar
Tankar om klimat
Ställ om har mött en rad välkända personer med olika bakgrund och olika infallsvinklar för att höra om deras syn på klimathotet. Hör Hans Rosling, Bodil Jönsson, Christer Sanne, Folke Tersman m fl. Se alla Tankar om klimat
Omställaren - från ord till handling
Vad vi gör spelar roll. Omställaren är en serie om vanliga människors insatser för att ställa om sina egna och andras liv. Se alla Omställare
Energi- och klimatsmart?
Ställ om:s klimat- och energiexpert Martin Saar har under året skrivit krönikor med utgångspunkt från sambandet mellan energi, ekonomi och ekologi. Läs Martins reflektioner
Traktorn fast i dieselträsket
I maj 2008 gjorde Ställ om ett reportage om problemen för biogasproduktionen i lantbruket och vilken potential den har. Något som fick får stort genomslag efter att detta reportage.
Se reportaget om biogasen
SVT Play
