Att leva energi- och klimatsmart, vad innebär det och hur gör man det i så fall? Tv-programmet Dina Frågor handlar om just detta. Sverker Olofsson och Linda Nilarve är programledare. För lever man på ett sätt som gynnar klimatet så gynnar det i regel den egna plånboken också. I programmet får vi bland annat tips om hur vi just kan spara pengar genom att se över vår energianvändning. Framförallt för den som bor i hus finns här stora pengar att spara. Anki och Jim som bor i et äldre hus i Danderyd har fått hjälp av en energikonsult som går igenom deras hus med en värmekamera för att spåra värmeläckage, som kan åtgärdas.
Värmefotografering genomfördes för att upptäcka köldbryggor i husets skal, inneväggar, tak och fönster. Detta tillsammans med en allmän energibesiktning visade att familjen kan spara ca 10.000 kr. B la genom att byta till lågenergilampor, 600 kr per år, nya tätningslister runt fönstren 600 kr, mer isolering på vinden 1300 kr, byte av uppvärmningssystem för pool 7300 kr.
Ett annat gott råd till alla som har värmepump: Gör en driftssevice minst var femte år. Effekten kan gå ned med 50 % utan att man märker någon skillnad.
Men att leva energi- och klimatsmart är en stor fråga. Ställ om:s Martin Saar medverkar i programmet, men här på Ställ om förklarar han några begrepp, förutsättningar och ger några exempel på hur vi kan leva energi- och koldioxidsnålt i hushållet.
Vattenfall sjunker allt djupare ned i kolträsket och släpper nu ut lika mycket koldioxid som hela Sverige per år.Och vad gör Vattenfall och regeringen åt detta? Kan biokolmetoden, även kallad Terra Preta bli räddningen. Den användes redan för tusentals år sedan av indianerna i Amazonas.
Redan 2005 uttalade sig Maud Olofsson om att hon inte kunde tolerera att statligt ägda Vattenfall investerar i den smutsigaste energiproduktionen vi känner till. Och ändå tilläts Vattenfall i början av 2009 att genomföra köpet av företaget Nuon, som har en energimix där 96,5 % är kol! Därför välkomnas näringsminister Maud Olofssons och miljöminister Andreas Carlgrens besked i juni, om att ägardirektiven ska ändras för Vattenfall. Läs hela inlägget här »
Förra veckan ringde vi Ann för att höra hur hon hade det på den ekologiska farmen i Skottland. Nu är hon tillbaka i Sverige och i dag ringde vi hela vägen till Sundsvall för att höra vad hon tog med sig för erfarenheter ifrån farmen och hur det går med planerna på att starta Sundsvalls första ekologiska butik.
Ann Byström tänker på miljön. Men inte nog med det – hon är en tjej som verkligen gör något också. Hon pluggar hälsopedagogik på högskolan i Gävle och skriver en uppsats i hållbara matvanor. Målet är att öppna Sundsvalls första ekologiska matbutik och just nu befinner hon sig i Skottland för att lära sig om ekologisk odling. Tanken är att hon ska få en ordentlig blick över hela kedjan – från odling till affären.
Debatten om ekologiskt kontra konventionellt jordbruk tog i går ännu en ny vändning. I ett inslag i Rapport menade forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet att ekologiskt jordbruk är skadligt för miljön. Se inslaget från SVT Rapport.
Lars Bergström, professor i vattenvårdslära, och Holger Kirchmann, professor i växtnäringslära, båda vid Sveriges Lantbruksuniversitet, säger i inslaget att miljövinsten vid ekologisk odling är obefintlig. Enligt deras forskningsresultat leder ekologisk odling till att markens näringsförråd utarmas, att det ger ett lika stort eller större näringsläckage som det konventionella jordbruket samt att det minskar växtproduktionen med 25-50 procent. Dessutom kräver det ekologiska jordbruket större arealer för att producera samma mängd mat.
Efter vårat inslag om biogas för traktorer förra veckan har frågan fått sig ett rejält uppsving i media. Idag skriver till exempel DN Ekonomi två artiklar om biogasens potential och lantbrukarnas ökande intresse för tillverkning och försäljning av egen biogas. ”Och marknaden kan svälla rejält: var tionde bil kan gå på biogas framöver.” – skriver DN.
I vårat inslag berättade vi om den svenska lagen som sätter stopp för biogasdrift av traktorer och vi fick många upprörda kommentarer. Se inslaget här och läs kommentarerna.
För att klara klimatförändringarna och de stigande oljepriserna så måste jordbruket minska sitt beroende av fossilt bränsle. Det är de allra flesta överens om idag. Det handlar dels om att bli kvitt konstgödsel och bekämpningsmedel och dels att ersätta dieseln i traktorerna. En ersättning av dieseln skulle kunna vara biogas. Tekniken finns och viljan finns – men det står en Svensk lag i vägen.
Om man inte ersätter dieseln med biogas inom jordbruket så blir det svårt att klara matförsörjningen i Sverige framöver. Det menar Kurt Hansson i Sala – en pionjär när det gäller ekologiskt jordbruk och biogas.
- I strålande solsken och en frisk vind sprang Erik och jag ut på ängen, med en tokig, lycklig känsla av att ett viktig steg har tagits, berättar Stephen Hinton. Initiativtagaren som jobbat fyra år med projektet.
Här kommer ett tjugotal familjer att organisera boende, livsmedel- och energiproduktion enligt en ekoenhetsmodell.
- Vi har också en bosparkö på gång, där vi kommer att erbjuda ett bosparande knutet till en bostadskö. Dessutom är kurser i permakultur, lerbygge och lokalekonomi planerade under våren och sommaren.
Företaget Middagsfrid visar i en undersökning bland sina 10.000 kunder att de kan minska sina utsläpp av klimatgaser kopplade till maten med hela 60 %. Och de största besparingarna görs redan när de väljer vad de ska äta till middag.
- Vi har till exempel en stor andel kött från fågel, lamm och vilt i våra recept. Vi anpassar dessutom våra recept och matkassar så att våra kunder slänger så lite matvaror som möjligt, säger grundaren och VD Kicki Theander.
Genom att välja råvaror som orsakat små utsläpp av koldioxid utan att göra avkall på mängden mat, näringsinnehåll eller livskvalitet minskar utsläppen med över 850 kg, visar undersökningen. Det är en avsevärd minskning då, Naturvårdsverket beräknar att maten som produceras till svenska hushåll varje år orsakar utsläpp motsvarande 2000 kg per person.
Näst viktigast är att planera middagsmenyn, så att svinnet från råvarorna minimeras. Transporten av råvarorna hem till familjen i kylbil reducerar utsläppen ytterligare.
En tredjedel av kunderna uppger också att de sänkt sina matkostnader sedan de börjat med klimatsmarta menyer.
De senaste veckorna har diskussionerna i media om ekoodling kontra konventionell produktion varit både högljudda, motsägelsefulla och svåra att begripa. I centrum för denna diskussion har Marit Paulsen stått. Den som följt diskussionerna i Svt Aktuellt, Svt Debatt och i DN kan inte annat än bli förvirrad.
Utsläppen av växthusgaser är över ett kilo vid produktion av en liter mjölk. Stora utsläpp i jämförelse med många andra dagligvaror. Och nästan alla utsläpp sker på bondgården. Men det är ett komplicerat klimatproblem menar forskarna.
OBS! En rättelse i inslaget. SIK har gett oss en ny siffra när det gäller konsumtionen av mejeriprodukter i Sverige. Den ska vara 360 kg per person och år och inte 500 kg som forskaren säger i inslaget. Denna siffra är baserad på jordbruksverkets statistik över konsumtionen av mjölk, syrade produkter, grädde, smör, bregott, fetter, ost, mjölkpulver osv. Konsumtionen av dessa produkter i kg har sedan räknats om till mjölk i kg. Vi beklagar felet och man ska alltså räkna som nedan.
Ställ om åkte till SIK, institutet för livsmedel och bioteknik, i Göteborg där man tittat på mjölkens produktlivscykel – alltså mjölkens hela liv – från råvaror och tillverkning till konsumtion och återvinning. SIK:s undersökning visar att produktionen av en liter mjölk ger utsläpp av ett kilo växthusgaser och att 90 procent av utsläppen sker på gården. Mängden utsläpp skiljer sig heller inte nämnvärt mellan vanlig och ekologisk mjölkproduktion. Dessutom visar forskarna att vi konsumerar 360 liter mjölk per person och år – om man räknar om alla mejeriprodukter till vanlig mjölk. Det blir 360 kilo växthusgaser per person och år.
Enligt FN:s klimatpanel IPCC borde vi inte släppa ut mer än 1,6 ton växthusgaser per person och år. Det är rekommendationen för världsmedborgaren. Då skulle alltså mejeriprodukterna vi konsumerar i Sverige stå för nästan en fjärdedel av våra utsläpp.
Ställ om hälsade också på eko-bonden Elin Rydström på Lövsta Prästgård i Stockholm. Hon har precis blivit vald till ordförande för Ekologiska Lantbrukarna i Sverige och har tittat mycket på hur man kan ställa om jordbruket för att minska utsläppen.
Frågan om mjölken som klimatproblem är komplicerad. Forskarna är noga med att påpeka att det inte går att jämföra mjölken rakt av med andra livsmedel eftersom den innehåller många nyttigheter för oss människor – den största delen av vårt intag av kalcium till exempel – och korna håller landskapet öppet och bidrar till den biologiska mångfalden. Och med tanke på att vi svenskar ligger i topp i världen när det gäller mjölkdrickande - kan det vara så att mjölken helt enkelt är en helig ko i klimatdebatten? Trots utsläppen…
Daniel Pargman och Stephen Hinton vill göra tanken om ett alternativt boende till verklighet. De har engagerat sig i Bybo ekoenhet som ska erbjuda sina medlemmar en hållbar livsstil och boendeform. Men även om tanken är på plats så är resan mot att ställa om en långt ifrån självklar process.
Daniel Pargman, lektor i medieteknik vid KTH, och Stephen Hinton, författare och ekokonsult, är två av dem som engagerat sig i Bybo ekoenhet. Det är en ny typ av ekologiskt boende där energifrågan står i lika stort fokus som matproduktionen. Målet är att vara självförsörjande inom båda områden i så stor utsträckning som möjligt.
Daniel och Stephen befinner sig i olika delar av den mentala processen. Stephen har bestämt sig för att satsa på ekoenheten och ser det som ett framtida boende. Han är en av dem som varit med och finansierat den nyinköpta marken i Flen som medlemmarna får tillgång till i början av sommaren. Daniel Pargman och hans familj befinner sig däremot mitt uppe i omställningsprocessen och har långt ifrån bestämt sig om de är beredda att göra marken i Flen till sitt permanenta hem.
Den politiska och ekonomiska isoleringen av den kommunistiska Cuba har tvingat landet att ställa om sin livsmedelsförsörjning i grunden.
I början av 1990-talet upphörde i stort sett allt ekonomiskt stöd inkl oljeleveranser från Sovjetunionen till Cuba. Det innebar att det blev omöjligt att fortsätta det industriella jordbruket med handelsgödsel och bekämpningsmedel. Hur lyckades kubanerna ställa om sitt jordbruk och få fram livsmedel? Ett videoklipp från BBC:s ”Around the World in 80 Gardens” från 2008 med den brittiska journalisten Monty Don.
En av de tyngsta debattörerna inom mat och jordbruk i Sverige har tydligen gjort en helomvändning. Marit Paulsen står som förstanamn för Folkpartiet i europaparlamentsvalet men hon dömer ut regeringens satsning på ekoodling.
Paulsen anser att den ger alldeles för små skördar och att den är omoraliskt när folk svälter.
”Marit Paulsen har hoppat i galen tunna!” Läs redaktören för tidskriften Småbrukaren Rune Lanestrands inlägg på smabrukaren.se
På Ställ om har vi valt att blicka framåt och inte fastna i alla problem kring klimat och enregi. Vad vi behöver nu är lösningar för framtiden, förslag på hur vi ska klara omställningen till ett mer hållbart samhälle. Se alla framtidslösningar
Tankar om klimat
Ställ om har mött en rad välkända personer med olika bakgrund och olika infallsvinklar för att höra om deras syn på klimathotet. Hör Hans Rosling, Bodil Jönsson, Christer Sanne, Folke Tersman m fl. Se alla Tankar om klimat
Omställaren - från ord till handling
Vad vi gör spelar roll. Omställaren är en serie om vanliga människors insatser för att ställa om sina egna och andras liv. Se alla Omställare
Energi- och klimatsmart?
Ställ om:s klimat- och energiexpert Martin Saar har under året skrivit krönikor med utgångspunkt från sambandet mellan energi, ekonomi och ekologi. Läs Martins reflektioner
Traktorn fast i dieselträsket
I maj 2008 gjorde Ställ om ett reportage om problemen för biogasproduktionen i lantbruket och vilken potential den har. Något som fick får stort genomslag efter att detta reportage.
Se reportaget om biogasen
SVT Play
- Vi har till exempel en stor andel kött från fågel, lamm och vilt i våra recept. Vi anpassar dessutom våra recept och matkassar så att våra kunder slänger så lite matvaror som möjligt, säger grundaren och VD Kicki Theander.
