Idag den 25 september 2009 är det Earth Overshoot Day. Den dag på året då mänskligheten börjar leva bortom gränsen för vad vårt ekologiska system tillåter. Resten av året kommer vi att samla på oss en skuld genom att överutnyttja vårt naturkapital, samtidigt som vi samlar på oss mer och mer avfall.  Earth Overshoot Day proklameras av Global Footprint Network , USA.

Effekterna av vårt överutnyttjande av naturen låter inte vänta på sig. Klimatförändringarna är ett tydligt exempel med det finns andra: avskogning, minskad biologisk mångfald, utfiskning, vattenbrist m fl. 1986 var första året då vi överskred gränsen för vad naturen kan ta hand om under ett år. Idag behöver vi 1,4 jordklot för att vår livsstil ska vara ekologiskt hållbar. Det betyder att på mindre än 10 månader har mänskligheten använt ekosystemtjänster, som det tar jordklotet 12 månader att skapa.

Tack vare finanskrisen och nedgången i ekonomin inträffade i år Earth Overshoot Day en dag senare är prognostiserat. Normalt inträffar Earth Overshoot Day 4-6 dagar tidigare för varje år. Något som stämmer till eftertanke!

Läs mer om Earth Overshoot Day och hur det ekologiska fotavtrycken varierar mellan olika länder, t  ex Sverige och USA.

Många medborgare förfasar sig över allt avfall och framför allt alla förpackningar, som väller över oss, både hemma, ute på stan, i parker och tunnelbana. Och visst det är ingen munter syn. Det visar verkligen baksidan av vårt konsumtionssamhälle. Idag slänger de svenska hushållen dubbelt så mycket hushållsavfall som för 15 år sedan. Över 500 kg per person och år varav mycket är förpackningar enligt Avfall Sverige. Det finns en tro att en stor del av våra koldioxidutsläpp kommer från förpackningar. Så löser vi förpackningsfrågan så är vi i hamn, men inget kan vara mer fel!

Livscykelanalyser av bl a livsmedel och drycker som SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik, gjort visar att utsläppen från själva förpackning i de flesta fall är minimal.  
Läs hela inlägget här »

Folkpartiet i Stockholms stad föreslår nu att stockholmarna ska mala och spola ner matrester med hjälp av avfallskvarnar, istället för att elda upp dom. Se inslag i ABC-Nytt tidigare publicerat på Ställ om. Avfallskvarnar fanns i Stockholm för 30-40 år sen men förbjöds sen, bland annat för de slammade igen avloppsstammarna i husen. Frågan är om den här nygamla idéen verkligen är en lösning för framtiden. Tveksamheten kring detta är stor. 

Idag producerar varje hushåll i snitt 100 kg matrester varje år. Hushållsvfallet ökar stadigt. Grunden för att ta hand om hushållsavfall bygger på källsortering, att dela upp avfallet vid källan i så många delar som möjligt. Syftet är att få ett ”rent” avfall där man vet vad de olika delarna innehåller.
Läs hela inlägget här »

Mellan 10.000 och 30.000 ton skolmat kasseras varje år i Sverige, både under tillagningen och när eleverna skrapar matrester av tallrikarna. Det kostar kommunerna mellan 200 och 600 miljoner varje år, enligt en beräkning som Naturvårdsverket låtit göra.

Läs hela inlägget här »

Varje år lämnar svenskarna tiotusentals ton elektronik till återvinning. Datorer, tv-apparater och plattskärmar som lämnas in ska enligt lagen tas om hand inom EU:s gränser, men en del av det samlade skrotet skickas istället till u-länder där det är billigare och saknas miljökrav. Inslag från SVT Östnytt.

Hittills har myndigheterna i Sverige ägnat liten tid åt problemet med elektronikskrot. Men enligt ett nytt utredningsförslag från länsrådet i Östergötland, Magnus Holgersson, skulle tillsynen kunna förbättras genom att ansvaret centraliserades till några få länsstyrelser.

Intervjuade i inslaget: Kenny Helmersson, miljöarbetare, Mohammed Hassan, skrothandlare (ur Rapport 20/2 2009), Göran Eriksson, vd SAKAB, Ola Sundin, bitr miljödirektör Sörmland. Reporter: Jonas Roslund. Fotograf: Christian Zetterdahl, samt bilder från Greenpeace.

I stället för att elda upp matresterna vill Folkpartiet i Stockholms stad att vi ska mala och spola ner dem i avloppet. På så sätt kan matresterna bli ett miljövänligt drivmedel för bussarna. Inslag från SVT ABC.

Invånarna i Stockholm slänger cirka 100 kilo matrester varje år, energi som hamnar i soporna och bränns upp. Ett alternativ för att ta tillvara de gamla matresterna skulle vara att folk installerar avfallskvarnar under sina diskbänkar, där det organiska avfallet petas ner och mals till en lös röra.

-Det går igenom Stockholm vattens avloppsrör till den anläggning som redan finns i dag för framställning av biogas, säger Folkpartiets gruppledare i Stockholms stad, Lotta Edholm till ABC.

Men att hjälpa omvandlingen till biogas på vägen är inte billigt, i dag kostar det ungefär 5.000 kronor att köpa och installera sin egen avfallskvarn.

Om några år kan villor i Kiruna värmas upp av fiskrens från Norge, när en ny norsk lag och en ny biogasanläggning öppnar upp för nya möjligheter. Men lastbilsrallyt över gränsen har mött kritik, något som Jörgen Lövgren, styrelseordförande vid Tekniska verken, inte håller med om. Inslaget från SVT Nordnytt.

Det kommunalägda bolaget Tekniska Verken i Kiruna bränner i dag sopor från Norge som fraktas över gränsen varje dag.  Sammanlagt ger avfallet energi som motsvarar uppvärmingen för cirka 3 000 villor. Biogasanläggningen som nu planeras väntas kosta runt 160 miljoner kronor och stå färdig inom några år.

Restaurang Combo i Stockholm använder uteslutande engångsporslin – här får gästerna äta med plastbestick på papptallrikar och dricka ur plastmuggar. Vi ringde upp Combos ägare Håkan Ericsson och ställde den självklara frågan – hur tänkte ni här?

- Vi anser att det här systemet är lika miljövänligt som att använda porslin, även om jag inte har några vetenskapliga bevis för det.

Varför skulle det vara det?
- Jag kan inte det här så ingående men miljömässigt har jag svårt att se att varför det skulle vara bättre att använda porslin med tanke på alla medel som man kör i diskmaskinerna. De här engångsartiklarna som vi använder är ju brännbara, och plastglasen och servetterna är 100 procent nedbrytbara, så det borde inte vara så stor skillnad.

Hur kommer det sig att ni valde engångsartiklar från början?
- När vi öppnade 2001 var tanken att vi skulle vara en butik med lite finare snabbmat, så då var det självklart att vi använde oss av engångsartiklar. Men sedan blev det inte riktigt så, i dag sitter de flesta här och äter så det har ju ändrats lite. 2001 var den här frågan inte så stor heller.

Har ni funderat på att byta till porslin?
- Det skulle inte fungera. Hela restaurangen är byggd för att hanteras på det här sättet. Det finns inget utrymme för diskmaskiner, då skulle vi vara tvungna att bygga om hela lokalen.

Elin Eriksson, biträdande avdelningschef på Svenska Miljöinstitutet IVL, arbetar med bland annat systemanalys och har forskat på just användning av engångsförpackningar inom olika områden.

Vad är det som är mest miljövänligt egentligen – engångsartiklar eller porslin?
- Det är inte helt lätt att säga vad som är bäst. Ur klimat- och energisynpunkt så är porslinet mer fördelaktigt med tanke på produktionen, just att det tillverkas en gång och sedan återvänds. Det har inte gjorts så många studier på hur diskmedel påverkar miljön, men i regel kan man säga att porslinet ger den minsta miljöpåverkan, om man fyller diskmaskinen.

Har du något som du borde tas upp under Hjärnsläpp? Ta en bild och mejla oss på: stallom@svt.se