Hur ska vi fördela ansvaret mellan rika och fattiga länder när klimatproblemen ska lösas? Det här är en av dom frågor som är svårast att lösa under Köpenhamnsmötet som pågår just nu. I måndags bröt ju förhandlingarna samman i Köpenhamn efter att utvecklingsländerna utkrävde större ansvar från dom utvecklade länderna genom en förlängning av Kyotoprotokollet.
Frågan om ansvar för klimatproblemen hänger tätt samman med frågan om tillväxt. Kan vi ha tillväxt och ändå minska utsläppen av växthusgaser?

En som länge engagerat sig i frågor om tillväxt och konsumtion är samhällsforskaren Christer Sanne. Han menar att tillväxten är det största hotet mot klimatet. Fattiga länder behöver tillväxt men vi som redan lever i ett överflöd måste stå tillbaka för att dom fattiga länderna ska kunna utvecklas. Och att vår efterfrågan här i den rika världen skapar arbetstillfällen och tillväxt i utvecklingsländerna är en myt, menar Christer Sanne.

Vad tycker du? Kan vi ha tillväxt även i den rika världen? Är minskad arbetstid ett sätt att minska belastningen på miljön? Kommentera här på Ställ om:
Läs hela inlägget här »

”Klimatforskningen går i politikernas ledband. Forskarna går dit pengarna finns.”
Det här är argument som framförs av klimatförnekarna, den grupp av människor som menar att IPCC, FN:s klimatpanel, har helt fel i sina slutsater om klimathotet. Ställ om har träffat en av dom: Lars Bern.

Trots att den stora delen forskare och politiker världen är överens om att mänsklig aktivitet påverkar vårt klimat negativt, menar den här gruppen att att klimattoppmötet som nu pågår i Köpenhamn utgår från helt felaktiga förutsättningar. Klimatförnekarna (som gärna vill bli kallade sanningssökare t ex) stödjer sig bland annat på rapporter från vissa forskare som drar andra slutsatser om mänsklig påverkan på klimatet än vad IPCC gör.

Ställ om har träffat en av företrädarna för klimatförnekarna, Lars Bern. Lars Bern, teknologie doktor, har själv ett förflutet inom miljörörelsen, men på senare år har han ägnat sig åt en stundom hätsk debatt om klimatfrågorna som han anser fått alldeles fel dimensioner. Koldioxiden är inget stort problem menar Lars Bern. Att det stora flertalet forskare är fullständigt överens om den mänskliga påverkan på klimatet förklarar Lars Bern med att forskarna är ute efter forskningspengarna.

Läs hela inlägget här »

Hur många barn har en genomsnittlig familj i Bangladesh? Eller i Indonesien?
Dom flesta av oss skulle nog gissa på fyra, fem eller kanske ännu fler barn per familj.
Ställ om fortsätter idag intervjuserien ”Tankar om klimat” med befolkningsfrågan.
Frågan om jordens befolkning – hur snabbt den växer och vad det innebär – är het i dessa tider när klimatfrågan är på allas läppar. Många menar att den pågående befolkningsexplosionen, som fattiga länder anklagas för, är det stora klimatproblemet.
Att befolkningsökningen är ett stort dilemma kan alla hålla med om, men att skylla den på barnrika familjer i fattiga länder som Bangladesh och Indonesien är helt fel.
Det här berättar Hans Rosling, professor i global hälsa och expert på frågor om hälsa, fattigdom och befolkning.

Befolkningsfrågan är en framgångssaga, enligt Hans Rosling. I både Bangladesh och Indonesien föder varje kvinna i genomsnitt idag bara drygt två barn, trots fattigdom och usla levnadsvillkor. Men trots att dom flesta länder idag faktiskt redan är nere i tvåbarnsfamiljer, så kommer vi att vara minst 9 miljarder människor år 2050. MINST.
Men att försöka lasta över frågan om ökande koldioxidutsläpp på Kina, Indien och andra växande nationer är att vara ohederlig, säger Hans Rosling.
Hur många kan vi föda på jorden? Vad tror du? Kommentera här på Ställ om:
Läs hela inlägget här »

Nu är det bara några veckor kvar till det stora klimattoppmötet i Köpenhamn.
Frågan om vårt klimat engagerar, berör och upprör många.
Vad ska man tro om framtiden? Enligt larmrapporter från många
forskare står vi inför en katastrof om vi inte snabbt lägger om kurs.
Men forskarna är trots allt inte 100 procent eniga. Det finns dom som hävdar
att vi inte alls behöver oroa oss, att människan inte påverkar klimatet i nämnvärd utsträckning.
Hur ska vi veta vem vi ska lita på i den här frågan? Hur ska vi agera när vi
inte kan vara helt säkra på att förutsägelserna om en förestående klimatkatastrof
kommer att inträffa?
Ställ om har träffat Folke Tersman, professor i
praktisk filosofi, som resonerar kring dom här frågeställningarna.

Hur ska man ställa sig till forskning som inte är 100-procentigt enig? Vad tycker du? Var med och diskutera frågan här på Ställ om.

”Ska vi lyckas stoppa klimatförändringarna måste plånboken och moralen dra åt samma håll. Annars vinner plånboken.” Ställ om:s serie ”Tankar om klimat” fortsätter med den välkände ekonomen Klas Eklund, nybliven professor i nationalekonomi vid Lunds universitet. Klas Eklund har en lång historia som ekonom, både inom bankvärlden och i politiken. Nyligen kom hans senaste bok Vårt Klimat ut, en lika pedagogisk och lättillgänglig bok som klassikern Vår Ekonomi som alla som studerat ekonomi läst.
Nu har Klas Eklund börjat tillämpa sina ekonomikunskaper på klimatområdet. Hans lösningar på klimatproblematiken handlar om ekonomiska styrmedel. Det måste löna sig att vara klimatsmart. Det ska kosta att släppa ut, menar Klas Ekund.
”Jag är optimist inför framtiden, men vi måste agera nu. Det är bråttom!”

Vad tycker du? Är det rätt metod att höja priset på utsläpp och använda ekonomiska styrmedel för att minska klimatpåverkan?

- Bodil Jönsson reflekerar kring klimatfrågan och varnar för mental försurning och ”fälleben”.

Nu är det mindre än en månad till klimattoppmötet i Köpenhamn. Pessimismen breder ut sig när det gäller möjligheten att komma fram till bindande avtal.
Det här med vårt klimat engagerar, berör, upprör. Är vi på väg mot en katastrof? Behöver jag bry mig? Hur ska man veta vad man ska tro när alla forskare inte är eniga?

SVTs klimatblogg Ställ om har mött en rad välkända personer med olika bakgrund och olika infallsvinklar för att höra om deras syn på klimathotet.  Först ut är Bodil Jönsson, välkänd fysikprofessor från Lund som dessutom skrivit en rad uppmärksammade böcker. För tio år sen kom boken ”Tio tankar om tid”, en bästsäljare med tankar och reflektioner kring vårt sätt att leva och förhålla oss till tiden. Nyligen kom uppföljaren ”Tio år senare”. Där tar Bodil Jönsson också upp klimatfrågan. Ställ om har mött henne för att prata om hur hon, med sin bakgrund i naturvetenskapen och sitt förhållningssätt till tiden, tänker kring dom här frågorna.