Igår protesterade ett trettiotal personer, som investerat pengar i andelsägd vindkraft, utanför Riksdagshuset i Stockholm – mot ny extraskatt på el från vindkraft. Regeringen har tidigare gått ut med att man vill satsa rejält på vindkraften – som ett led i omställningen mot mer förnyelsebar energi. Men enligt demonstanterna motarbetas nu detta – av regeringen själv. Och allt färre privatpersoner satsar nu på vindkraft.

20 000 andelsägare i Sverige
Att köpa en andel i ett vinkraftverk innebär i princip att du själv bekostar din egen elproduktion. Men nu vill Skatteverket, med stöd av Finansdepartementet, lägga en extra skatt på andelsägarna. Skatten ska baseras på mellanskillnaden mellan andelspriset på vindel och elpriserna på den nordiska elbörsen Nordpool, där kraftbolagens kapitalkostnad redan ingår. Det låter kanske krångligt men i praktiken kan man säga att man lägger en kolskatt på grön el.
Läs hela inlägget här »

Klimatpolitiken utgår idag från FN:s klimatpanel IPCC:s rapport från 2007. Forskarna kunde i den titta på forskning fram till 2006. Mycket har hänt sedan dess. Forskarna Erland Källén och Markku Rummukainen har tittat på klimatforkningen efter 2006 och slår fast att IPCC:s rapport till stor del fortfarande stämmer men de har också kommit fram till att situationen har blivit värre under de tre år som gått. Det har vi hört – inte minst i media – nu vill vi veta vad vi ska göra åt problemet. Vi ställde frågan till författarna av ”Ny klimatvetenskap 2006-2009” och några andra höjdare inom klimatdebatten, som tagit del av rapporten, på ett seminarium om den senaste klimatforskningen.

Läs hela inlägget här »

Jordbruket är idag totalt beroende av diesel för att driva sina fordon och maskiner. Kunde man ersätta den dieseln med gödselbaserad biogas istället så skulle det kunna innebära en utsläppsminskning från jordbruket med 180%. Men som vi berättade i ett reportage här på ”Ställ om” så får man inte köra traktor på biogas i Sverige – och det är inte så lätt att svara på varför. Intresset finns, tekniken finns – men byråkratin står i vägen.

I vårat första inslag om biogas för traktorer besökte vi ekobonden Kurt Hansson på hans gård i Sala. Han har kämpat i 10 år för att få stöd för tillverkning av biogas – biogasen tänkte han göra av restprodukter och odlade grödor från gården. Han har också, i fem år, försökt få stöd för att konvertera sin traktor så att den kan drivas av hans egentillverkade biogas. Ett stort steg mot den självförsörjande gården och ett jordbruk fritt från fossila bränslen. Läs hela inlägget här »

För att klara klimatförändringarna och de stigande oljepriserna så måste jordbruket minska sitt beroende av fossilt bränsle. Det är de allra flesta överens om idag. Det handlar dels om att bli kvitt konstgödsel och bekämpningsmedel och dels att ersätta dieseln i traktorerna. En ersättning av dieseln skulle kunna vara biogas. Tekniken finns och viljan finns – men det står en Svensk lag i vägen.

Om man inte ersätter dieseln med biogas inom jordbruket så blir det svårt att klara matförsörjningen i Sverige framöver. Det menar Kurt Hansson i Sala – en pionjär när det gäller ekologiskt jordbruk och biogas.

Läs hela inlägget här »

Marie-Louise Kristola, programledare och bloggare för Klotet, ger en målande bild av hur bloggosfären fungerar. Nästan som en levande organism. Vi träffade henne på Miljöbloggforum för att prata om bloggarnas roll i politiken - och om varför Sveriges Radio gett sig ut på banan i bloggosfären.

Marie-Louise Kristola är programledare och bloggare för Vetenskapsradions Klotet. Programmet började sändas i januari i år men redan i december 2008 startade bloggen.

Den här veckan handlade Klotet bland annat om GMO, som också varit temat på den stafett som pågått på bloggen. Kolla in inläggen från de fyra stafettdeltagarna och lyssna på programmet här.

Foto och redigering av inslaget: Mette Landfald

Fredrik Bergman är en av skribenterna på forumet och communityt Ecoprofile. Vi fick tag på honom vid Miljöbloggforum den 18 april för att ställa några frågor om bloggar, frustration och vad vi som medborgare kan göra för att ställa om.

När han inte bloggar undervisar biologen Fredrik Bergman som gymnasielärare i miljökunskap och biologi.

Miljöbloggforum som gick av stapeln den 18 april lockade över 20 av landets miljöbloggare till Stockholm. Men hur stor inverkan har de egentligen? Ställ om var på plats för att få svar på frågan om miljöbloggarnas inflytande i klimatdebatten.

I inslaget intervjuas Susanna Elfors från Asfaltsblomman, Marie-Louise Kristola, programledare och bloggare för Vetenskapsradions Klotet, Fredrik Bergman från Ecoprofile, och Johan Cejie, som driver bloggen Ekotänk.

En av de som var med på forumet var Johan Schiff, webbredaktör för Miljöpartiet, med inriktning på bloggar och sociala medier. När Ställ om ställde frågan om miljöbloggarnas påverkan var budskapet tydligt – pålästa bloggare får gehör hos politikerna.

Reporter: Anders Nord. Foto och redigering: Mette Landfald.

Utsläppen av växthusgaser är över ett kilo vid produktion av en liter mjölk. Stora utsläpp i jämförelse med många andra dagligvaror. Och nästan alla utsläpp sker på bondgården. Men det är ett komplicerat klimatproblem menar forskarna.

OBS! En rättelse i inslaget. SIK har gett oss en ny siffra när det gäller konsumtionen av mejeriprodukter i Sverige. Den ska vara 360 kg per person och år och inte 500 kg som forskaren säger i inslaget. Denna siffra är baserad på jordbruksverkets statistik över konsumtionen av mjölk, syrade produkter, grädde, smör, bregott, fetter, ost, mjölkpulver osv. Konsumtionen av dessa produkter i kg har sedan räknats om till mjölk i kg. Vi beklagar felet och man ska alltså räkna som nedan.

Ställ om åkte till SIK, institutet för livsmedel och bioteknik, i Göteborg där man tittat på mjölkens produktlivscykel – alltså mjölkens hela liv – från råvaror och tillverkning till konsumtion och återvinning. SIK:s undersökning visar att produktionen av en liter mjölk ger utsläpp av ett kilo växthusgaser och att 90 procent av utsläppen sker på gården. Mängden utsläpp skiljer sig heller inte nämnvärt mellan vanlig och ekologisk mjölkproduktion. Dessutom visar forskarna att vi konsumerar 360 liter mjölk per person och år – om man räknar om alla mejeriprodukter till vanlig mjölk. Det blir 360 kilo växthusgaser per person och år.

Enligt FN:s klimatpanel IPCC borde vi inte släppa ut mer än 1,6 ton växthusgaser per person och år. Det är rekommendationen för världsmedborgaren. Då skulle alltså mejeriprodukterna vi konsumerar i Sverige stå för nästan en fjärdedel av våra utsläpp.

Ställ om hälsade också på eko-bonden Elin Rydström på Lövsta Prästgård i Stockholm. Hon har precis blivit vald till ordförande för Ekologiska Lantbrukarna i Sverige och har tittat mycket på hur man kan ställa om jordbruket för att minska utsläppen.

Frågan om mjölken som klimatproblem är komplicerad. Forskarna är noga med att påpeka att det inte går att jämföra mjölken rakt av med andra livsmedel eftersom den innehåller många nyttigheter för oss människor – den största delen av vårt intag av kalcium till exempel – och korna håller landskapet öppet och bidrar till den biologiska mångfalden. Och med tanke på att vi svenskar ligger i topp i världen när det gäller mjölkdrickande - kan det vara så att mjölken helt enkelt är en helig ko i klimatdebatten? Trots utsläppen…

Gå in och diskutera på SVT Opinion

Daniel Pargman och Stephen Hinton vill göra tanken om ett alternativt boende till verklighet. De har engagerat sig i Bybo ekoenhet som ska erbjuda sina medlemmar en hållbar livsstil och boendeform. Men även om tanken är på plats så är resan mot att ställa om en långt ifrån självklar process.

Daniel Pargman, lektor i medieteknik vid KTH, och Stephen Hinton, författare och ekokonsult, är två av dem som engagerat sig i Bybo ekoenhet. Det är en ny typ av ekologiskt boende där energifrågan står i lika stort fokus som matproduktionen. Målet är att vara självförsörjande inom båda områden i så stor utsträckning som möjligt.

Daniel och Stephen befinner sig i olika delar av den mentala processen. Stephen har bestämt sig för att satsa på ekoenheten och ser det som ett framtida boende. Han är en av dem som varit med och finansierat den nyinköpta marken i Flen som medlemmarna får tillgång till i början av sommaren. Daniel Pargman och hans familj befinner sig däremot mitt uppe i omställningsprocessen och har långt ifrån bestämt sig om de är beredda att göra marken i Flen till sitt permanenta hem.