Vetenskapsredaktionens reporter Jens Ergon bloggar här för Ställ om direkt från Köpenhamsmötet:
När två flämtande dygn av förhandlingsmanglingar återstår av klimattoppmötet i Köpenhamn och världens presidenter och statsministrar äntrar scenen så präglas dom överfulla förhandlingslokalerna på Bella Center av en slags blandning mellan uppgivenhet, frustration och from förhoppning att de anländande regeringscheferna på något mirakulöst sätt skall lyckas med det tusentals förhandlare och tjänstemän hittills misslyckats med.
Jens Ergon, reporter. Ban Ki-moon, FN:s generalsektreterare. Mohammed Nasheed, Maldivernas president.
”Av tre års arbete återstår nu bara några få dagar när ord måste omsättas i handling”, konstaterade FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon, när dom avslutande förhandlingarna på toppnivå officiellt invigdes i tisdags kväll.
Situationen på konferensen har gått från ett allt bistrare dödläge till något som under onsdagen utvecklades till en regelrätt kris. Ett flertal djupa klyftor skär klimatförhandlingarna mitt itu. Läs hela inlägget här »
Köpenhamsmötet pågår för fullt just nu och siffror med bud från olika länder om utsläppsminskningar bollas runt. Men vad får minskade koldioxidutsläpp egentligen för effekt på vårt klimat? Om vi lyckas minska utsläppen globalt med en procent till exempel, vad betyder det då för temperaturhöjningen? Det är inte lätt för en vanlig lekman att förstå hur allt hänger ihop och vad olika bud om utsläppsminskningar verkligen betyder. Men för den som är intresserad och vill ta reda på mer själv utan att behöva gå in i alla vetenskapliga rapporter och göra egna uträkningar så finns nu hjälp.
Den välkände klimatforskaren Christian Azar vid Chalmers universitet har tillsammans med sina kolleger tagit fram en enkel modell för såna här beräkningar som var och en kan använda. På webb-sidan Chalmers Climate Calculator hittar du den, och det unika med den är att den även tar hänsyn till osäkerheten som finns i klimatsystemet. Forskarna vet idag att koldioxiden påverkar klimatet, men exakt hur känsligt klimatet är för olika utsläppsnivåer vet man inte säkert. I Christian Azars modell kan man lägga in olika värden, både på utsläppsminskningar och på känslighet i klimatet.
Som modellen ser ut nu går det att räkna ut hur globala förändringar av utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet. Christian Azar arbetar nu med att lägga in olika länder och regioner i modellen så att det även ska gå att räkna ut mer lokala värden. Även effekter från ökad eller minskad avskogning samt infångning av koldioxid i atmosfären ska bli möjligt att räkna på i framtiden. Läs hela inlägget här »
Vad innebär det att leva klimatsmart? Hur gör man det och vad tjänar man på det? Den 1 december handlade programmet Dina Frågor om detta och Ställ om:s expert Martin Saar medverkade för att svara på hur man lever ett klimat- och energismart vardagsliv.
Efter programmet har frågorna fortsatt att strömma in.
Här nedan fortsätter Martin Saar att besvara frågor som kommit in efter programmet. Fortsätt att skicka in era frågor så försöker vi på Ställ om fortsätta att hjälpa er med svar.
Fråga 1
Såg programmet 1/12 ang att vara klimatsmart. Ni tipsade om att byta ut kylar/frysar som är äldre än 10 år vilket jag personligen tycker är en strålande idé. Problemet är hur jag motiverar hyresvärden till detta….. Efter ert program mailade jag till den blivande hyresvärden angående det ni sa om dessa energibovar. Svaret jag fick var endast ett kort: ”hur skulle det se ut för miljön om man bara köper nytt hela tiden…..” Dvs ett minst sagt svagt och ointresserat mottagande……
Hur motiverar jag min hyrervärd när de menar att det är illa för miljön hur man än gör….(det gamla skåpet är väl en miljöfara hur som helst)?
Kan det finnas något kylskåp av äldre modell som ändå ”duger” vad gällerenergiförbrukning? Tacksam för svar! Svar 1. Det här är inte lätt att svara på, då någon annan håller i plånboken (hyresvärden) och kan fortsätta att debiterar dig för elanvändningen. Mitt råd är att du kontaktar t ex hyresgästföreningen och lyssnar vad det är för normer som gäller för utbyte av gamla vitvaror i ditt bostadsområde. När man skaffar sig ett nytt kylskåp eller frys är det bra om man inventerar vad man har i skåpen. Oftast har man alldeles för ”stora” vitvaror och förvarar livsmedel där som inte behöver kyla.
Handel med utsläppsrätter – det är en metod som många (t ex ekonomen Klas Eklund här på Ställ om) föreslår som en metod för att minska dom totala utsläppen av koldioxid. Saken kommer att avhandlas på Köpenhamnsmötet som börjar om några dagar.
Men frågan är om den här typen av ekonomiska styrmedel verkligen är rätt medicin för att minska utsläppen. Den animerade filmen ”The Story of Cap&Trade” är en kritisk granskning av systemet och hur det har organiserats i USA. Filmen är en uppföljning på ”The Story of Stuff” som setts av miljoner människor runt om i världen. Den nya filmen ”The Story of Cap&Trade” är också ett angrepp på etablissemanget. Handeln med utsläppsrätter kommer, enligt filmen, att ytterligare göda företagen på Wall Street. Cap & Trade reder ut begreppen och hjälper dig som inte riktigt förstått hur handeln med utsläppsrätter fungerar.
Klicka på bilden för att komma till filmen.
Redan efter 72 timmar har över 50.000 människor varit inne och tittat på Cap &Trade och lyssnat på Annie Leonard, som tillsammans med Free Range Studios, Climate Justice Now! and Durban Group for Climate Justice står bakom filmen. Tidningen New York Times skriver att filmen enkelt förklarar hur systemet med utsläppsrätter fungerar och att den stora vinnaren med handeln är Wall Street.
Vad tycker du? Är handel med utsläppsrätter en framkomlig väg för att ställa om till ett fossilfritt samhälle?
Köpenhamnsmötet närmar sig. Frågan är: hur ska klimatkrisen lösas?Är vägen framåt fortsatt ekonomisk tillväxt och ökad konsumtion, eller måste vi byta livsstil och sträva efter ett annat ekonomiskt tänkande? Den här frågan debatteras ikväll i SVT i programmet Debatt klockan 22-22.45. Programmet ägnas helt och hållet åt frågan om klimat och konsumtion. I studion möts tillväxtkritiker, konsumtionsexperter, Ullaredsshoppare och downshiftare.
Frågan om klimat och konsumtion tas alltså upp i programmet Debatt ikväll. Bland debattörerna finns Stefan Fölster från Svenskt Näringsliv och Magnus Andersson, CUF, som menar att ekonomisk tillväxt och teknikutveckling är enda vägen framåt. Göran Greider, chefredaktör, David Jonstad, journalist och författare och Anders Wijkman, europaparlamentet, anser däremot att vi måste ifrågasätta dagens tillväxtmodell för att kunna ställa om till ett samhälle som inte påverkar klimatet.
Man kan även undra om klimatdebatten hittills haft någon effekt på konsumtionen? Debattredaktionen har pratat med Pernilla Jonsson, företagsekonom som menar att det knappast är konsumenternas ansvar att ändra på klimatet och miljön.
Vad tror du om konsumtionen och klimatet? Behöver vi ändra vår livsstil och konsumera mindre, eller kan vi tvärtom konsumera oss ur klimatkrisen? Tyck till här på Ställ om:
Dom senaste dagarna har kommentarerna här på Ställ om och och flera andra klimatbloggar handlat mycket om en skandal på klimatforskingsenhenen (CRU) på University of East Anglia. Någon eller några har lyckats hacka sig in i datasystemet och stulit tusentals dokument och e-mails från perioden mellan 1996 och 2009. Omfattingen av det som stulits ur datorerna och publicerats på annat håll är stor, och enligt vissa visar det stula materialet hur forskare försöker tysta ner ”klimatskeptiska” fakta och forskning. Här nedan redovisar vi på Ställ om en del kommentarer och delar av artiklar kring den här skandalen som på vissa håll kallas Climategate: Läs hela inlägget här »
Nya data och ny kunskap om klimatet visar att läget är betydligt allvarligare nu än vad IPCC kom fram till för två år sen.
Detta säger professor Johan Rockström, chef på Stockholm Environment Institute (SEI) och Stockholm Resilience Centre. Han redovisade det aktuella forskningsläget kring den globala uppvärmningen på Naturvårdsverkets årliga Klimatforum, som ägde rum i veckan på Stockholms universitet. Ladda ned Johan Rockströms presentationsbilder.
Enligt Johan Rockström rör vi oss längs IPCCs värsta scenario; sex graders temperaturhöjning vid seklets slut.
Klicka på bilden för att komma till videon.
Titta på den efterföljande diskussionen mellan Johan Rockström, Erland Källén och Svante Bodin ovan.
Johan Rockström menar att riskerna för allvarliga effekter vid en lägre temperaturhöjning är större idag. Man vet också mer om olika tröskeleffekter och Rockström menar att avsmältningen av Arktis sommaris kan vara en sådan tröskeleffekt. Men det finns många andra tröskeleffekter!
Hur uppfattar du de nya forskningsrönen? Kommer de att förändra din syn på människans påverkan kontra de naturliga variationerna?
Länderna i Centralamerika kräver 725 miljarder kronor från industriländerna i ersättning för skador orsakade av den globala uppvärmningen. De centralamerikanska miljöministrarna har träffats i Guatemala för att diskutera den så kallade ekologiska skulden de anser andra länder är skyldig dem och för att skaffa sig en gemensam plattform inför klimatsamtalen i Köpenhamn nästa månad.
Torka och översvämningar
Guatemalas miljöminister Luis Ferrate sade att prislappen på 105 miljarder dollar, motsvarande 725 miljarder kronor, är en uppskattning av skadorna som orsakats av klimatförändringarna kring 16 sektorer i Belize, Costa Rica, Dominikanska republiken, El Salvador, Honduras och Panama. Ferrate sa att regionen aldrig tidigare ställts inför så omfattande torka, översvämningar och otrygg livsmedelssäkerhet.
Ska pressa i-länderna i Köpenhamn
Den formella framställan kommer att presenteras i Danmark. Hans nicaraguanske kollega Juana Arguenal sade att Centralamerika i Köpenhamn kommer att pressa de industrialiserade länderna för att nå konkreta beslut att minska växthusgaserna.
Vilka ska betala för klimatförändringarna? Vart ska pengarna gå? Tyck till om Centralamerikas krav här på Ställ om.
Flera kommentarer här på Ställ om har handlat om SVTs satsning på klimatfrågan inför och under Köpenhamnsmötet. Kritik har riktats mot SVT för att vi som public servicebolag inte redovisar tillräckligt mycket av kritiken som finns mot bl a FNs klimatpanel samt att vi inte lyfter fram forskare som har andra åsikter i klimatfrågan.
Ställ om tog med sig den här kritiken till den högsta ledningen på SVT, till Jan Axelsson, programdirektör med ansvar för nyheter och sport på SVT:
Utsläppen av koldioxid slog nytt rekord förra året.
Det visar en ny vetenskaplig rapport som publiceras i tidskriften Nature Geoscience. CO2-utsläppen slog rekord förra året trots den ekonomiska recession som världen är inne. Den globala recessionen 2008 minskade ökningstakten av CO2-utsläppen för första gången det här decenniet.
Foto: Matthias Rietschel, Scanpix
Forskargruppen på Columbia University i USA som står bakom rapporten varnar för den utveckling som världen är inne i.
”En minskning av CO2-utsläppen är en brådskande uppgift”, säger geokemisten Taro Takahashi, en av rapportens författare. ”Världens befolkning växer och levadsstandarede ökar stadigt i utvecklingsländerna. Vi behöver spara energi genom att bygga mer effektiva bilar och kraftverk.”
Koncentrationen av CO2 i atmosfären ligger nu på 385 ppm, en 38 procent ökning sen före industrialiseringen enligt den här rapporten.
385 ppm ligger en bra bit över den gräns som många forskare satt vid att utsläppsnivån måste stabiliseras under 350 ppm för att vi ska klara att hålla temperaturhöjningen under 2 grader.
”IEA ljuger om oljetillgången i världen”. Den nya prognosen är medvetet för optimistisk för att blidka USA.” Dom här uppgifterna kommer från en hög tjänsteman inom IEA, International Energy Agency (IEA) som är ett organ under OECD. Den 10 november publicerad IEA sin årliga World Energy Outlook, och samma dag läckte tjänstemannen ut informationen om att IEA skönmålar siffrorna till tidningen The Guardian.
Och fler är nu inne på samma linje som den anonyme tjänstemannen. Tidningen Dagens Industri skriver att IEA ljuger om siffrorna, och flera forskare inom oljesektorn säger ungefär samma sak. Lyssna här på Kjell Aleklett, fysikprofessor i Uppsala:
Energiorganet IEA:s årliga prognos över olja, naturgas och koltillgångarna i världen utgör underlag för energipolitik och företagsbeslut världen över.
Vad har du för funderingar kring en kommande brist på olja? På vilket sätt tror du att det kommer att påverka ditt vardagsliv. Är du orolig för en kommande brist på mat? Läs hela inlägget här »
Sveriges Television storsatsar på bevakningen av klimatfrågan. Med anledning av klimatkonferensen i Köpenhamn och det stora klimatfokus som just nu präglar samhällsdebatten och det svenska ordförandeskapet i EU, väljer SVT att kraftsamla kring ämnet. Under slutet av november och hela december sänds en rad program med klimattema under vinjetten Klimat 09.
Grafik: SVT
Här får du en tablå över allt som specialgörs och sänds i SVT1 och SVT2 kring detta ämne:
Det är nu bara drygt en månad kvar till klimattoppmötet i Köpenhamn. Förhandlingarna för att göra det möjligt att nå ett avtal under mötet pågår intensivt, men allt fler bedömare befarar att Köpenhamnsmötet bara kommer att resultera i en tumme, att förväntningarna om stora och bindande åtagande när det gäller att begränsa dom globala utsläppen av koldioxid kommer på skam i december.
Men frågan är hur avgörande det är att det verkligen blir ett avtal i Köpenhamn.
Ställ om pratade idag med Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria på KTH i Stockholm, om risker och möjligheter med Köpenhamnsmötet i december:
Foto: Dan Hansson/Svd/SCANPIX
Hur ser du på möjligheten att man kommer fram till ett avtal vid Köpenhamnsmötet?
- Min bedömning är att man kommer fram till en uppgörelse, men att den inte blir bindande och inte lika långtgående som man hoppats på. Läs hela inlägget här »
EU-ledarna har enats om ett förhandlingsmandat om klimatfinansiering inför förhandlingarna i Köpenhamn. Summa sumarum: 100 miljarder euro per år. – Jag är väldigt glad att kunna säga att vi har nått en överenskommelse om klimatfinansiering, säger Reinfeldt efter den avslutande presskonferensen.
Är du lika nöjd som Reinfeldt? Se och läs nedan och tyck till i kommentarsfältet!
Enligt uppgörelsen så ställer sig EU bakom bedömningen att klimatåtgärder i den fattiga delen av världen kan kosta 100 miljarder euro per år från år 2020. Av dem kommer det offentliga stödet från den rika delen av världen att behöva uppgå till 22-50 miljarder årligen. EU lovar att åta sig en skälig del av den summan. EU-ledarna är också överens om att fattiga länder behöver 5-7 miljarder euro årligen i snabbstarts-pengar under åren 2010-2013. Läs hela inlägget här »
Att jordens medeltemperatur inte får stiga med mer än två grader, jämfört med förindustriell tid, är numera ett vedertaget politiskt mål. Men vad skulle hända om vi nådde två grader? Vilka är riskerna redan vid två graders temperaturhöjning? Och hur stor är egentligen chansen att världen klarar 2-gradersmålet om EU:s och andra länders utsläppsmål får gälla? Vetenskapsmagasinet gör en genomgång av 2-gradersmålet i sitt sista program i kväll.
Här kan du se intervjun med klimatforskaren Stephen Schneider i förväg. Han var en av dom som lyfte frågan om växthuseffekten på 70-talet, han var med och byggde upp FN:s klimatpanel IPCC och han har varit vetenskaplig rådgivare åt sex amerikanska presidenter.
Tyck till om riskerna och 2-gradersmålet här nedan och se mer av intervjun med Schnieder genom att klicka på Läs hela inlägget här »
Från och med nu kan du vara med och rösta här på Ställ om. Vi inför nu ett system där ni besökare kan göra tumme upp eller tumme ned för varje kommentar som finns på sidan. På så sätt kan man vara delaktig i debatten även om man inte vill göra egna kommentarer. Vi hoppas att detta kommer att stimulera till en ännu bättre och intressantare debatt här på Ställ om.
Foto: Claudio Bresciani, Scanpix. Montage: SVT
Många har engagerat sig i hur vi ska göra för att få en bättre och mer saklig debatt. Tack för era förslag! Vi har tagit intryck av det ni skrivit och faktum är att debatten redan nu helt klart blivit mer saklig och relevant. I den mån det behövs kommer vi att bli mer aktiva i vår moderering av kommentarerna. Vi uppmanar alla att i möjligaste mån hålla sig till det ämne som tas upp i varje inlägg. Dom som vill diskutera till exempel AGW-hypotesen får gärna göra det, men vi ber er att göra detta under en speciell tråd där den här diskussionen redan pågår flitigt. ”Tar du klimathotet på allvar” blir den tråden och vi lägger upp den i högerspalt så den är lätt att hitta.
Läs mer om våra regler om god ton och uppförande under kommentarsregler.
Välkommen att vara med och kommentera och rösta här på Ställ om!
Framtidslösningen kärnkraft har fått många kommentarer här på Ställ om. När oron för utsläppen från fossila bränslen ökar så har intresset för kärnkraft åter stigit. Kärnkraft var också ett av de stora ämnena som diskuterades under Energy 2050 som avslutades igår, där ledande forskare från hela världen samlats för att prata om framtidens energiteknik. Nu är en fjärde generations kärnkraftverk på gång med snabbare och effektivare reaktorer.
Forskarna på seminariet om ny energiteknik, ordnat av Vetenskapsakademin, konstaterar att kärnkraften har blivit allt säkrare och allt effektivare. Seminariet kommer att publiceras som video on demand på KVA:s hemsida under vecka 44.
Vi kommer att fortsätta förbränna olja och andra petroliumprodukter. Vi kommer att fortsätta släppa ut mängder med koldioxid. Därför behöver vi ny teknik som dammsuger upp koldioxiden ur luften – så att den sen kan återanvändas på ett nyttigt sätt. Det här säger den framtstående forskaren Klaus Lackner vid Colombia university i New York, som är med i Vetenskapsmagasinet ikväll. Han har tagit fram tekniker för att göra detta möjligt. Det handlar om stora, artificiella träd som suger upp CO2 ur luften genom ett speciellt filter. Dom artificiella träden är 1000 gånger mer effektiva än vanliga träd. Tekniken finns – nu måste den utvecklas, och sen behövs det förstås pengar, mycket pengar för att Klaus Lackners idéer ska kunna bli verklighet. Här kan du se Vetenskapsmagasinets hela intervju med honom.
Dom dataanimerade bilderna på koldioxidträden är hämtade ur SVT:s Vetenskapsmagasinet och miljöprogrammet 2020.
Vad tror du? Är detta ett sätt att lösa klimatfrågan? Finns det andra, bättre sätt? Kommentera här på Ställ om.
I Vetenskapsmagasinet ikväll tar man också upp algerna som framtidslösning. Se en exklusiv intervu här på Ställ om – om det bolag som ska bli först med att kommersialisera algoljan – Solazyme i San Francisco.
Nu satsar oljejättar som Exxon och storheter som Bill Gates hundratals miljoner dollar på att utveckla biobränslet algolja till diesel, bensin och till och med flygbränsle. Inom två till fem år beräknar de att produktionen ska vara kommersiell. Vetenskapsmagasinets reporter Jens Ergon har besökt Kalifornien – ett eldorado för framställning av den nya algoljan. Vetenskapsmagasinet om algoljan ser du i morgon, måndag, men redan nu kan du se extramaterial från inspelningen – om det bolag som ska bli först med att kommersialisera algoljan – Solazyme i San Francisco.
Det stora klimatmötet i Köpenhamn närmar sig med stormsteg. Just nu pågår en intensiv diplomatisk aktivitet för att försöka skapa förutsättningar för ett nytt klimatavtal men splittringen är stor mellan världens rika och fattiga länder. Utvecklingsländerna anklagar EU-länderna för att inte ta sitt ansvar. Idag möttes flera av toppförhandlarna i EU-parlamentet i Bryssel i ett försök att överbrygga klyftorna. Aktuellt sänder i kväll ett reportage ifrån förhandlingarna i Bryssel och här kan du se en längre intervju med Bernaditas Muller, chefsförhandlare för utvecklingsländerna (G77 och Kina) i klimatförhandlingarna inför Köpenhamn.
På Ställ om har vi valt att blicka framåt och inte fastna i alla problem kring klimat och enregi. Vad vi behöver nu är lösningar för framtiden, förslag på hur vi ska klara omställningen till ett mer hållbart samhälle. Se alla framtidslösningar
Tankar om klimat
Ställ om har mött en rad välkända personer med olika bakgrund och olika infallsvinklar för att höra om deras syn på klimathotet. Hör Hans Rosling, Bodil Jönsson, Christer Sanne, Folke Tersman m fl. Se alla Tankar om klimat
Omställaren - från ord till handling
Vad vi gör spelar roll. Omställaren är en serie om vanliga människors insatser för att ställa om sina egna och andras liv. Se alla Omställare
Energi- och klimatsmart?
Ställ om:s klimat- och energiexpert Martin Saar har under året skrivit krönikor med utgångspunkt från sambandet mellan energi, ekonomi och ekologi. Läs Martins reflektioner
Traktorn fast i dieselträsket
I maj 2008 gjorde Ställ om ett reportage om problemen för biogasproduktionen i lantbruket och vilken potential den har. Något som fick får stort genomslag efter att detta reportage.
Se reportaget om biogasen
SVT Play
