De senaste fyra åren har jag jobbat med ett omtalat projekt ”Konsumera smartare och minska växthuseffekten” inom Stockholm stads handlingsprogram mot växthusgaser. Slutrapporten blev klar hösten 2008. I projektet ingick 60 hushåll, som deltog i arbetet med att ta reda på om det går att förändra sin konsumtion och livsstil så att den blir energi- och koldioxidsnål.
Vi lyckades visa att familjerna genom mer kunskap kunde göra fler aktiva val, som ledde till minskade utsläpp av växthusgaser högst påtagligt. Många upplevde också att när man gör nåt konkret så blir vardagsstressen och klimatångesten mindre. Om man ska förändra sin konsumtion och livsstil för mindre utsläpp av växthusgaser, så räcker det inte med tips och goda råd. Då behövs framför allt stöd i form av goda exempel och dialog med andra likasinnade.
För att klara framtidens utmaningar behövs ”en mental klimatomställning”. Det betyder att fler måste förstå och förbereda sig inför de tuffa beslut och förändringar som kommer om samhället ska klara av att ge våra barn och barnbarn ett drägligt liv.
Det är också dags att punktera de myter som florerar om energi, mat, transporter och framför allt hur dyrt och besvärligt det blir om vi ställer om. Vårt vardagsliv kommer knappast att bli sämre, men definitivt mycket annorlunda.
De produkter vi använder materialiserar sig inte av sig själva i våra hem och butiker. Utan de har en lång förhistoria. Som det är hög tid att vi tar till oss. För att kunna tillverka varor t ex en bil behövs energi, vatten, stål, plast och textil m.m. Dessutom fabriker, distributions- och avfallssystem. För att komma tillrätta med bilens utsläppsproblem måste man se hela förloppet, från råvaror, tillverkning, användning och återvinning, alltså belysa hela produktens livscykel.
Idag pratar vi nästan enbart om de utsläpp som uppstår när vi använder våra bilar, m a o bränslet, inte om de stora utsläpp som sker när bilen tillverkas. Dessa dolda utsläpp kan vi inte friskriva oss ifrån bara för att de sker i ett annat land. Utsläppen är, oavsett var de sker, vårt ansvar som brukare och konsumenter.
För mig framstår det allt tydligare att vi inte enbart har en finansiell kris. Utan det är en kris som består av tre delar: en energi-, en ekonomi- och en ekologisk kris. Tillgången på billig fossil energi som olja, kol och gas, de senaste 60 åren, har varit en förutsättning för vår ständiga ekonomiska tillväxt. En av många konsekvenser av denna ständiga tillväxt är klimatförändringarna. Våra ekologiska system orkar inte längre ta hand om våra utsläpp. Dessutom börjar vårt naturkapital sina. Det blir allt svårare att få fram nya mineraler, spårämnen, kol, olja och naturgas etc.
Vi kan inte lösa dessa tre kriser var för sig utan måste börja ställa om till ett samhälle där vi ser begränsningar, men också helheten och samordnar våra gemensamma resurser på ett mer rättvist sätt.
Jag hoppas att sajten ”Ställ om” kan bidra med lösningar, goda exempel på vad som händer runt om i Sverige och stimulera till en dialog där man inte fastnar i problem och elände, utan verkligen påbörjar en omställning här och nu i stort och smått.
I 25 år jar jag jobbat med miljö- och resursfrågor, både som anställd och egen företagare. Har en filkand-examen i ekonomi och samhällsvetenskap från Uppsala universitet. Utbildare och författare till flera böcker bl a ”Living Dreams om ekobyggande och hållbar livsstil”. Diplomerad marknadsekonom och kommunal klimat- och energirådgivare. Utbildad handledare inom Det Naturliga Steget, EMAS och ISO 14001.
Förnybar energi från vind, sol och biobränslen kan inte på långa vägar ersätta olja, kol och gas. Ska vi bli av med vårt fossila beroende krävs en storsatsning på kärnkraft eller solenergi från Sahara eller bådadera. Andra alternativ är att förändra vår livsstil rejält eller minska befolkningen på jorden. Den här drastiska slutsatser dras i boken ”Sustainable Energy without the hot air”, årets mest lästa bok i Storbritannien om energi och klimat.
Det är en bok som gått nästan obemärkt förbi i Sverige, trots att den tar upp energiproblematiken på ett nytt och annorlunda sätt med hjälp av en ny ” 40 Watts pedagogik”.
Författaren till boken, David MacKay, är professor i fysik vid Cambridge university i Storbritannien. Så här berättar han själv om upprinnelsen till boken:
David MacKay jämför all energianvändning med en 40 Watts lampa. Ett hett bad per dag t ex motsvarar fem stycken 40 Watts lampor som brinner dygnet runt året runt. En brittisk medborgare använder energi som motsvarar 125 stycken 40 W lampor som brinner hela tiden. Det motsvarar 125 kWh per dag och person. Frågan han ställer är: Hur kan man reducera antalet 40 Watts lampor?
Vindkraften har stor potential i Storbritannien och ett vindkraft kan försörja 200 personer. Idag finns det ca 2400 vindkraftsnurror, som ger tillräckligt med energi till ca 1/2 miljoner medborgare. Men trots detta kan inte all nuvarande energi från vind, våg och tidvatten ersätta mer än fyra av de 125 stycken 40 W-lampor som varje britt behöver varje dag.
Rent tekniskt är det inga problem att skaffa mer energi, men då behöver vi en ofantlig mängd nya kärnkraftverk. Idag har Storbritannien 10 kärnkraftverk, men det krävs 300 nya kärnkraftverk eller 600.000 vindkraftverk, som skulle täcka halva Storbritanniens yta, för att tillgodose behovet av energi som inte är fossil.
Författaren ville själv att bokens titel skulle vara ”Du får räkna ut det själv”.
Vad tror du om våra framtida möjligheter att producera energi tillräckligt för att behålla vår livsstil och vårt ekonomiska system som bygger på tillväxt med ständigt tillförsel av mer energi? Läs hela inlägget här »
Vad innebär det att leva klimatsmart? Hur gör man det och vad tjänar man på det? Den 1 december handlade programmet Dina Frågor om detta och Ställ om:s expert Martin Saar medverkade för att svara på hur man lever ett klimat- och energismart vardagsliv.
Efter programmet har frågorna fortsatt att strömma in.
Här nedan fortsätter Martin Saar att besvara frågor som kommit in efter programmet. Fortsätt att skicka in era frågor så försöker vi på Ställ om fortsätta att hjälpa er med svar.
Fråga 1
Såg programmet 1/12 ang att vara klimatsmart. Ni tipsade om att byta ut kylar/frysar som är äldre än 10 år vilket jag personligen tycker är en strålande idé. Problemet är hur jag motiverar hyresvärden till detta….. Efter ert program mailade jag till den blivande hyresvärden angående det ni sa om dessa energibovar. Svaret jag fick var endast ett kort: ”hur skulle det se ut för miljön om man bara köper nytt hela tiden…..” Dvs ett minst sagt svagt och ointresserat mottagande……
Hur motiverar jag min hyrervärd när de menar att det är illa för miljön hur man än gör….(det gamla skåpet är väl en miljöfara hur som helst)?
Kan det finnas något kylskåp av äldre modell som ändå ”duger” vad gällerenergiförbrukning? Tacksam för svar! Svar 1. Det här är inte lätt att svara på, då någon annan håller i plånboken (hyresvärden) och kan fortsätta att debiterar dig för elanvändningen. Mitt råd är att du kontaktar t ex hyresgästföreningen och lyssnar vad det är för normer som gäller för utbyte av gamla vitvaror i ditt bostadsområde. När man skaffar sig ett nytt kylskåp eller frys är det bra om man inventerar vad man har i skåpen. Oftast har man alldeles för ”stora” vitvaror och förvarar livsmedel där som inte behöver kyla.
Handel med utsläppsrätter – det är en metod som många (t ex ekonomen Klas Eklund här på Ställ om) föreslår som en metod för att minska dom totala utsläppen av koldioxid. Saken kommer att avhandlas på Köpenhamnsmötet som börjar om några dagar.
Men frågan är om den här typen av ekonomiska styrmedel verkligen är rätt medicin för att minska utsläppen. Den animerade filmen ”The Story of Cap&Trade” är en kritisk granskning av systemet och hur det har organiserats i USA. Filmen är en uppföljning på ”The Story of Stuff” som setts av miljoner människor runt om i världen. Den nya filmen ”The Story of Cap&Trade” är också ett angrepp på etablissemanget. Handeln med utsläppsrätter kommer, enligt filmen, att ytterligare göda företagen på Wall Street. Cap & Trade reder ut begreppen och hjälper dig som inte riktigt förstått hur handeln med utsläppsrätter fungerar.
Klicka på bilden för att komma till filmen.
Redan efter 72 timmar har över 50.000 människor varit inne och tittat på Cap &Trade och lyssnat på Annie Leonard, som tillsammans med Free Range Studios, Climate Justice Now! and Durban Group for Climate Justice står bakom filmen. Tidningen New York Times skriver att filmen enkelt förklarar hur systemet med utsläppsrätter fungerar och att den stora vinnaren med handeln är Wall Street.
Vad tycker du? Är handel med utsläppsrätter en framkomlig väg för att ställa om till ett fossilfritt samhälle?
Att leva energi- och klimatsmart, vad innebär det och hur gör man det i så fall? Tv-programmet Dina Frågor handlar om just detta. Sverker Olofsson och Linda Nilarve är programledare. För lever man på ett sätt som gynnar klimatet så gynnar det i regel den egna plånboken också. I programmet får vi bland annat tips om hur vi just kan spara pengar genom att se över vår energianvändning. Framförallt för den som bor i hus finns här stora pengar att spara. Anki och Jim som bor i et äldre hus i Danderyd har fått hjälp av en energikonsult som går igenom deras hus med en värmekamera för att spåra värmeläckage, som kan åtgärdas.
Värmefotografering genomfördes för att upptäcka köldbryggor i husets skal, inneväggar, tak och fönster. Detta tillsammans med en allmän energibesiktning visade att familjen kan spara ca 10.000 kr. B la genom att byta till lågenergilampor, 600 kr per år, nya tätningslister runt fönstren 600 kr, mer isolering på vinden 1300 kr, byte av uppvärmningssystem för pool 7300 kr.
Ett annat gott råd till alla som har värmepump: Gör en driftssevice minst var femte år. Effekten kan gå ned med 50 % utan att man märker någon skillnad.
Men att leva energi- och klimatsmart är en stor fråga. Ställ om:s Martin Saar medverkar i programmet, men här på Ställ om förklarar han några begrepp, förutsättningar och ger några exempel på hur vi kan leva energi- och koldioxidsnålt i hushållet.
Nya data och ny kunskap om klimatet visar att läget är betydligt allvarligare nu än vad IPCC kom fram till för två år sen.
Detta säger professor Johan Rockström, chef på Stockholm Environment Institute (SEI) och Stockholm Resilience Centre. Han redovisade det aktuella forskningsläget kring den globala uppvärmningen på Naturvårdsverkets årliga Klimatforum, som ägde rum i veckan på Stockholms universitet. Ladda ned Johan Rockströms presentationsbilder.
Enligt Johan Rockström rör vi oss längs IPCCs värsta scenario; sex graders temperaturhöjning vid seklets slut.
Klicka på bilden för att komma till videon.
Titta på den efterföljande diskussionen mellan Johan Rockström, Erland Källén och Svante Bodin ovan.
Johan Rockström menar att riskerna för allvarliga effekter vid en lägre temperaturhöjning är större idag. Man vet också mer om olika tröskeleffekter och Rockström menar att avsmältningen av Arktis sommaris kan vara en sådan tröskeleffekt. Men det finns många andra tröskeleffekter!
Hur uppfattar du de nya forskningsrönen? Kommer de att förändra din syn på människans påverkan kontra de naturliga variationerna?
”IEA ljuger om oljetillgången i världen”. Den nya prognosen är medvetet för optimistisk för att blidka USA.” Dom här uppgifterna kommer från en hög tjänsteman inom IEA, International Energy Agency (IEA) som är ett organ under OECD. Den 10 november publicerad IEA sin årliga World Energy Outlook, och samma dag läckte tjänstemannen ut informationen om att IEA skönmålar siffrorna till tidningen The Guardian.
Och fler är nu inne på samma linje som den anonyme tjänstemannen. Tidningen Dagens Industri skriver att IEA ljuger om siffrorna, och flera forskare inom oljesektorn säger ungefär samma sak. Lyssna här på Kjell Aleklett, fysikprofessor i Uppsala:
Energiorganet IEA:s årliga prognos över olja, naturgas och koltillgångarna i världen utgör underlag för energipolitik och företagsbeslut världen över.
Vad har du för funderingar kring en kommande brist på olja? På vilket sätt tror du att det kommer att påverka ditt vardagsliv. Är du orolig för en kommande brist på mat? Läs hela inlägget här »
Odla upp i parker och grönområden, bryt upp gator och parkeringar så att stockholmarna kan börja odla och äta, närproducerat och egenodlat. Påverka politikerna att stimulera ett återbrukarsamhälle, där vi reparerar saker istället för att slänga bort dem. Det är Jan Carlsons framtidslösning, stockholmare, boende på Kungsholmen och aktiv i Klimataktion Stockholm.
Vad tycker du? Behöver vi mer odlingsytor i storstan och stimulansåtgärder för mer återbruk?
Fundera på vad det skulle innebära om vi hade obegränsat med energi. Hur skulle det påverka vårt samhälle och oss själva? Vad skulle det betyda för världen? Den här typen av reflektioner är nyttiga och kan ge oss nya perspektiv på vår konsumtion och vår välfärd.
I videon ”The Most Important Video You’ll Ever See” hjälper oss Dr Albert Bartlett att räkna ut vad obegränsad tillgång på energi skulle innebära. Han menar att mänsklighetens stora brist är att vi inte förstår vad exponentiell tillväxt är. Om vi förstår innebörden av exponentiell tillväxt och tillämpar det på energiområdet, befolkningsfrågan, våra ändliga resurser och konsumtion så förstår vi att ständig tillväxt är en utopi.
Dr Albert Bartlett sätter tillväxtsiffrorna som politiker och ekonomer ständigt använder sig av i ett helt nytt ljus. Vi får hjälp att tänka självständigt, genom att lära oss ifrågasätta sifferuppgifter och inte bara sluka ogrundade påståenden från forskare och media. Vad tror du? Är ett samhälle med evig ekonomisk tillväxt en utopi?
Fortfarande är okunskapen stor bland allmänheten när det gäller vad som bidrar till utsläppen av växthusgaser. Dom flesta tycks fortfarande ha missat hur avgörande det är med maten vi äter och hur den framställs. Jag har gjort en djupdykning i den senaste attitydundersökningen från Naturvårdsverket som delvis är en ganska sorglig historia om hur vi ser på dom här frågorna.
Svenska Miljöinstitutet
(Här ovan kan du gå in och se hur du själv ligger till vad det gäller koldioxidutsläpp. Se info nedan i artikeln)
För åttonde året i rad kommer Naturvårdsverket med en ny undersökning om hur ”Allmänhetens kunskaper och attityder till klimatförändringarna” ser ut. Det är inga uppseendeväckande resultat som presenteras, men det är intressant att följa hur synen på klimatförändringarna och vad man själv kan göra har förändrats sen första mätningen 2002. Fortfarande finns stora luckor när det gäller synen på maten och jordbruket.
FN:s klimatpanel är helt fel ute. Vi kan aldrig höja jordens temperatur så mycket att ens det lägsta scenario som IPCC räknat på uppnås. Oljan och gasen räcker inte för att koldioxidnivåerna ska kunna nå såna höjder.
Det här hävdar fysikprofessorn Kjell Aleklett, som är ordförande i ASPO, tillika professor i fysik vid Uppsala universitet och Globala energisystem. Även om man skulle räkna in världens samlade koltillgångar, som finns i sex länder på jorden, skulle det vara omöjligt att nå IPCC:s värsta scenarier, visar Alekletts beräkningar av jordens fossila resurser. Och fysikprofessorn bjuder kaxigt in USA:s energiminister dr Chu, och EU:s energiministrar till föreläsningar som han själv håller.
Inbjudan till Alekletts föreläsningar startades av energisajten The Oil Drum. Några dagar efter den årliga ASPO-konferensen i Denver, USA, uppmanade sajten nobelpristagaren dr Chu, som idag är USAs energiminister, att åka till Uppsala för att sitta med på Kjell Alekletts föreläsningar. Kjell Aleklett kontrade direkt med att uppmana även Sveriges energiminister, och övriga engergiministrar i EU, att göra samma sak. Nu får man väl anta att det inte är helt sannolikt att ministrar skulle flyga in från olika delar av världen till Uppsala för att sitta med och lyssna på professor Kjell Alekletts föreläsningar om jordens energiresurser. Men det finns ett enklare (och mer energisnålt) sätt att göra detta. Alekletts föreläsning finns på nätet. Den hölls på universitetet i Aberdeen i mars 2009. Här nedan ger Ställ om er alla (inte bara energiministrar!) en snabbguide i var ni kan hitta det mest intressanta.
Vad känner du inför den framtidsbild av samhället med energibrist och höjda energipriser, som Kjell Aleklett och hans forskargrupp vid Uppsala universitet målar upp? Titta på seminariet genom att klicka på bilden.
Den flod av larmrapporter som väller över oss har ingen verkan- den bara irriterar och undergräver forskningen i stort. Svensken efterlyser större seriositet och vill att man väntar med informationen om nya forskningsrön tills resultaten bekräftats. Dessutom upplever svensken att forskarna är mer eniga i klimatfrågan än tidigare.
Det är några av de slutsatser jag drar av årets VA-barometer som publiceras av Vetenskap & Allmänhet inför VA – dagen den 12 november, under temat ”Vetenskap att tro på”.
Klicka på bilden för att komma till rapporten.
VA-barometern är annars en dyster läsning. Allt färre tror att forskningen kan ge oss en bättre framtid. Trots att det finns en stor enighet att forskarna är nödvändiga för att lösa mänsklighetens problem. Vilket kan verka som en motsättning. I årets undersökning tycker också fler svenskar än tidigare att vetenskap och teknik är svårt att förstå. Och intresset för att bli forskare minskar.
Vad tror du kan forskarna spela en avgörande roll för att lösa klimat- och energifrågan?
Storbritannien står inför en klimatkatastrof med översvämningar, torka och dödlig hetta, om inte världens ledare enas om ett nytt avtal kring klimatet i Köpenhamn om 50 dagar, varnar Gordon Brown i måndags på Major Economies Forum i London. Där hade det samlats 17 länder som tillsamans står för 80 % av jordens utsläpp. - Kostnaden för att misslyckas i Köpenhamn kommer att överstiga båda världskrigen och den globala depressionen tillsammans, sa Gordon Brown. Men vad oroar egentligen Gordon Brown? Är det verkligen utsläppen av växthusgaser eller är det en kommande brist på gas och olja i Storbritannien inom 5-10 år?
Se videon på BBCs hemsida.
Jag tror att det är många politiker i likhet med Gordon Brown, som har abdikerat från det verkliga problemet – att lösa bristen på gas och olja i närtid. Man vet helt enkelt inte hur det ska gå till. I stället målar man upp en hotbild kring utsläppen av växthusgaser med avsikten att förmå medborgarna att använda mindre olja, utan att behöva berätta sanningen; att vi håller på att glida in i en ny tid med mindre fossil energi, en situation som kommer att bli omvälvande.
Vad tror du? Handlar Köpenhamnsmötet om växthusgaser och klimatförändringar eller om de rika ländernas försök att dölja sitt ekonomiska beroende av olja- gas- och kol?
Föd färre barn! Det provokativa förslaget kom klimatdebattören och meteorologen Pär Holmgren med för ett par veckor sen i vår serie Framtidslösningar. Hans inlägg har väckt starka känslor och är idag det mest lästa inlägget på Ställ om sen vi startade.
Hittills har det lett till över 140 kommentarer.
Åsikterna har varit många och debatten hätsk och kryddad med många invektiv. Flera kommentarer har berört den till synes hopplösa utvecklingen i Afrika, med fattigdom, överbefolkning och svält. Många har hävdat att det är dom där borta i Afrika som måste tänka över sin barnproduktion – inte vi.
Men det finns helt andra perspektiv man kan lägga på den frågan. Lyssna här på ett kortseminarium med hälsoprofessorn Hans Rosling:
I detta seminarium från 2007 på ”TED Ideas worth spreading” berättar han, med hjälp av sin omtalade ”bubbelpedagogik”, hur ekonomisk utveckling och välfärd hänger ihop. På 19 minuter kan du skaffa dig en uppdaterad världsbild.
Hans Rosling har 20 års erfarenhet av Afrika. Så här säger han om situationen:
”Afrika har inte gjort det dåligt. På 50 år har Afrika gått från att leva som på medeltiden till hur det var i de bättre utvecklade staterna i Europa för 100 år sedan. Tar man hänsyn till Afrikas förutsättningar, så har de haft den bästa utvecklingen av alla. Afrika har gjort det till synes omöjliga möjligt”.
Han menar att vi är ganska korkade om vi inte inser detta! Vi har en gammal syn på industrialiserade- resp utvecklingsländer. År 1950 var världen uppdelad i Vi och Dom, men mycket har hänt sen dess!
Vad tycker du? Finns det anledning att ompröva inställningen till befolkningsutvecklingen och uppfattningen: ”Föd färre barn?”
Försäljningen av etanol, E85 sjönk kraftig det senaste året. Medan bensin och diesel ligger kvar på samma nivåer, trots lågkonjunkturen. Allt enligt preliminär statistik från Svenska Petroleum Institutet SPI.
- Förklaringen är att fördelen att välja etanol, E 85, har på ett år svängt till bensinens fördel med 6 kr per liter, säger Ulf Svahn VD, SPI.
Etanolpriset på världsmarknaden har under senaste året legat stabilt, medan bensinpriset åkt jojo till följd av råoljeprisets fluktuationer – från ”all time high” 147 dollar i juni 2008 till 69 dollar 2009.
Rapports Sifoundersökning bekräftar Naturvårdsverkets senaste undersökning från november, 2008. Kvinnor till skillnad mot män, i åldern 30 till 49 år, är beredda att sänka sin standard, för att minska klimathotet. Kvinnorna tycker också, 60 % mot männens 49 %, att klimathotet beskrivs rätt av forskarna. Klimatfrågan har alltså ett genusinslag, och att män och kvinnor uppfattar klimathotet olika starkt.
Rapport har låtit göra en Sifoundersökning för att ta reda på hur medborgarna upplever forskarnas beskrivning av klimathotet och om man är beredd att sänka sin levnadsstandard, genom att minska sin inkomst – för att bekämpa växthusgaserna. Undersökningen omfattar 1000 personer i hela Sverige. Förutom ålder och kön finns svaren uppdelade på regioner, sysselsättning, facktillhörighet och partisympatier. Resultaten i undersökningen bekräftas också av tidigare mätningar bl a inom projektet ”Konsumera Smartare och minska växthuseffekten”. Läs hela inlägget här »
Idag avslutas ett av de viktigaste förhandlingsmötena inför klimatmötet i Köpenhamn i december. Ställ om har varit i kontakt med Jonathan Sundquist som befinner sig i Bangkok och följer klimatförhandlingarna på plats. Jonathan skriver för organisationen ”Adopt a Negotiator” och berättar att förhandlingarna inför Köpenhamn faktiskt börjat röra på sig, men att de behöver snabbas på ytterligare. Parterna har börjat säga vad gränsen går för dem och vad de står för.
- Och det är först då man kan börja förhandla kring saker på riktigt, menar Jonathan. Den förhandlingstext som nu finns på bordet har också blivit kortare, från ungefär 200 sidor till 100 sidor, vilket är ett tecken på att det faktiskt går framåt.
- När man hör att EU ska vara en av de mest progressiva parterna i dessa förhandlingar så förväntar man sig höra att de ska göra mer än vad de faktiskt gör. I svensk media talas det ofta om att EU går mot ett 30-procentigt utsläppsmål och det låter som man redan är där. Men sanningen är den att EU fortfarande ligger fast vid sina 20 %, säger Jonathan. Läs hela inlägget här »
Igår den 30 september släppte miljöanalytiker Lester R Brown en uppdaterad version, Plan B 4,0 av sin mycket omtalade bok med lösningar för hur vi kan undvika en klimatkatastrof och rädda civilisationen. Jordens klimat förändras snabbare än de värsta tänkbara scenarierna och Lester Brown menar att mänskligheten för en kamp med tiden för att lösa vattenfrågan, skydda ozonlagret och hejda klimatförändringarna
Lester Brown ställer sig frågan: ”Kan vi växla in på en väg som både är ekonomiskt och ekologiskt hållbar? Svaret är JA och om detta handlar Plan B 4.0.
Idag den 25 september 2009 är det Earth Overshoot Day. Den dag på året då mänskligheten börjar leva bortom gränsen för vad vårt ekologiska system tillåter. Resten av året kommer vi att samla på oss en skuld genom att överutnyttja vårt naturkapital, samtidigt som vi samlar på oss mer och mer avfall. Earth Overshoot Day proklameras av Global Footprint Network , USA.
Effekterna av vårt överutnyttjande av naturen låter inte vänta på sig. Klimatförändringarna är ett tydligt exempel med det finns andra: avskogning, minskad biologisk mångfald, utfiskning, vattenbrist m fl. 1986 var första året då vi överskred gränsen för vad naturen kan ta hand om under ett år. Idag behöver vi 1,4 jordklot för att vår livsstil ska vara ekologiskt hållbar. Det betyder att på mindre än 10 månader har mänskligheten använt ekosystemtjänster, som det tar jordklotet 12 månader att skapa.
Tack vare finanskrisen och nedgången i ekonomin inträffade i år Earth Overshoot Day en dag senare är prognostiserat. Normalt inträffar Earth Overshoot Day 4-6 dagar tidigare för varje år. Något som stämmer till eftertanke!
Läs mer om Earth Overshoot Day och hur det ekologiska fotavtrycken varierar mellan olika länder, t ex Sverige och USA.
I veckan samlades 140 av världens ledare för ett klimattoppmöte i New York och ett senare G 20-möte i Pittburgh, torsdag och fredag. Det finns en stor oro för att klimatförhandlingarna kört fast och att klimatkonferensen i Köpenhamn kommer att bli ett fiasko. Ännu har inga rapporter kommit om något genombrott i förhandlingarna.
I FN:s generalförsamling framträdde under tisdagen president Barack Obama, den kinesiska presidenten Hu Jintao, Maldivernas president Mohammed Nashed m fl, och man kan konstatera: De är överens om vad som behöver göras, hur bråttom det är och att klimatförändringen är en global utmaning. Däremot är finansieringen en svår nöt att knäcka, liksom hur mycket de olika länderna ska betala för att minska utsläppen. Det borde ju vara lätt att räkna ut. Ju mer utsläpp desto mer kostar det.
Men här krånglar det till sig! Ska vi räkna in de historiska utsläppen som skett, före 1990? Och hur ska vi räkna och fördela dagens utsläpp? Här är varken Kina eller Indien överens med USA och EU.
Age of Stupid är en oerhört pessimistisk framtidsvision av vårt samhälle, där budskapet är hopplöshet och uppgivenhet. Men det är också en film som vill visa att samhället idag inte är hållbart, varken ekologiskt, ekonomiskt eller socialt. Och att det är hög tid att göra något, innan det är för sent. Filmen har världspremiär samtidigt i 43 länder, den 22 september, och visas på nio biografer i Sverige.
När jag såg filmen för några månader sedan orkade jag inte ens se hela filmen, utan gick redan efter trekvart. Då hade budskapet gått fram: Fortsätter vi på den inslagna vägen så hinner vi inte byta kurs och den globala kollapsen är oundviklig.
Jag tycker inte att filmen står på egna ben, utan kräver en uppföljning och diskussion efteråt. Och det är väl så filmen är tänkt att användas. Först ruska om, få oss tänka efter och reflektera över vårt nuvarande sätt att leva och sen diskutera hur vi kan ställa om våra samhällen och undvika kollapsen. Annars är risken stor att Age of Stupid inte blir en väckarklocka, utan i stället ännu ett rop ”vargen kommer”, som ingen lyssnar på.
På Ställ om har vi valt att blicka framåt och inte fastna i alla problem kring klimat och enregi. Vad vi behöver nu är lösningar för framtiden, förslag på hur vi ska klara omställningen till ett mer hållbart samhälle. Se alla framtidslösningar
Tankar om klimat
Ställ om har mött en rad välkända personer med olika bakgrund och olika infallsvinklar för att höra om deras syn på klimathotet. Hör Hans Rosling, Bodil Jönsson, Christer Sanne, Folke Tersman m fl. Se alla Tankar om klimat
Omställaren - från ord till handling
Vad vi gör spelar roll. Omställaren är en serie om vanliga människors insatser för att ställa om sina egna och andras liv. Se alla Omställare
Energi- och klimatsmart?
Ställ om:s klimat- och energiexpert Martin Saar har under året skrivit krönikor med utgångspunkt från sambandet mellan energi, ekonomi och ekologi. Läs Martins reflektioner
Traktorn fast i dieselträsket
I maj 2008 gjorde Ställ om ett reportage om problemen för biogasproduktionen i lantbruket och vilken potential den har. Något som fick får stort genomslag efter att detta reportage.
Se reportaget om biogasen
SVT Play
