Ställ om:s tid som blogg har kommit till sitt slut nu efter Köpenhamnsmötet och vi på redaktionen ser tillbaka på nio månader av roligt, lärorikt och intressant arbete med den här bloggen. Under vår tid med Ställ om har redaktionen producerat över 300 inlägg kring kring energi, ekonomi, klimat och ekologi, och ni besökare har bidragit med över 5000 kommentarer kring våra inlägg. Antalet kommentarer på Ställ om har varit ovanligt många vilket visar att engagemanget kring dessa både nationella och globala frågor varit stort.

Vi avslutade vårt arbete med den här bloggen genom att göra TV-programmet ”Lösningar för framtiden”, som sändes lördagen den 12 december. Det programmet vill vi skicka med er alla som vårt ”testamente”. Vi träffade fem forskare som fick ge sina personliga förslag på hur vi ska kunna lösa framtidens utmaningar när det gäller klimatet.

Sammanfattningsvis kan man säga att framtiden ser ljus ut enligt dom fem forskarna i programmet. Det finns mängder av lösningar, men det krävs handling, och då inte minst politisk handling och politiskt mod. Något som blivit än viktigare efter misslyckandet i Köpenhamn. Bodil Jönsson, fysiker och författare avslutade programmet med att säga att det finns ingen väg tillbaka, det går inte att ställa tillbaka, vi kan bara ställa om!

Nu när vi står inför vårt avslut här på Ställ om så är det spännande att se tillbaka lite på det som varit och på vad som har engagerat er besökare mest. Det videoinlägg som haft flest läsare/lyssnare är en av våra framtidslösningar, nämligen den från meteorologen Pär Holmgren med rubriken ”Föd färre barn”. Det handlade om befolkningsfrågan kopplad till klimatet, en uppenbarligen känslig och högaktuell fråga i såna här sammanhang. Det textinlägg som haft flest läsare är ett med bl a Marit Paulsens ”Om ekologisk mat jämfört med konventionellt odlad”.
Det inlägg som lett till den längsta debatten i kommentarsfälten (över 500 kommentarer) har rubriken ”Tar du klimathotet på allvar” med över 500 kommentarer. Där har bland annat debatten om huruvida människan påverkar klimatet pågått intensivt.

Tittar man på Ställ om:s första sida och de ämnen som vi bevakat och belyst, så visar det upp ett brett spektrum. Vi har berört över 500 ämnen, där 84 inlägg handlat om energi, 69 om klimatfrågan, 27 om mat, 22 om olja osv.
Ställ om har ju redan genom sitt namn gjort tydligt att det vi sysslar med på den här bloggen är frågor kring omställning av samhället. Vi har haft det som en tydlig målsättning och vår utgångspunkt har hela tiden varit att omställning är nödvändig utifrån flera olika aspekter. Det handlar dels om klimatfrågan, dels om energifrågan. Att världen står inför en gigantisk utmaning, där omställning av våra samhällen är oundviklig om vi ska kunna minska utsläppen av växthusgaser och samtidigt göra oss mer oberoende av fossil energi, är dom flesta överens om idag. Arbetet med att ställa om både i det lilla och det stora har redan börjat och kommer att fortgå.

Vi på Ställ om går nu vidare för att arbeta med klimat och energifrågor på annat sätt och vi vill tacka alla er besökare som gjort den här tiden med Ställ om till en spännande och utvecklande resa för oss alla.

Vi undrar förstås också vad ni besökare tyckt om den här tiden med Ställ om. Skriv här och berätta för oss och andra besökare. Ställ om, med alla inlägg och kommentarer, kommer att finnas kvar att söka sig fram på via bland annat SVT:s hemsida. Men från och med onsdag den 23 december stänger vi alla trådar, så passa på att kommentera vad ni tyckt om den här tiden nu!

Bodil Appelquist, Martin Saar, Anders Nord, Kristofer Sjöholm och Anna Schytt

Jens Ergon hemkommen från Köpenhamnsmötet:

Klimattoppmötet i Köpenhamn har redan beskrivits som ett monumentalt fiasko. Det var mer än så. Hela processen, med år av mödosamma klimatförhandlingar, var några få sekunder från totalt sammanbrott. Allt höll på att upplösas i atomer. Frågan är nu på vilket sätt klimatförhandlingarna kommer att resa sig ur dammet.

Toppmötets två sista dygn lär gå till historien. Sällan har ett så avgörande toppmöte avslutats på ett så förvirrat och bisarrt sätt. Egentligen började hela Köpenhamnsmötet fel, när ett läckt dokument avslöjade att de danska värdarna planerade ett avtalsförslag som med EU:s goda minne drev på för USA:s linje att skrota Kyotoavtalet. Resultatet blev en förtroendeklyfta – den rika och fattiga världen grävde sig allt djupare ner i skyttegravarna.

Kyotoprotokollets vara eller icke-vara har under året vuxit till en nyckelfråga. Kyotoprotokollet är det enda bindande avtal som finns för att åstadkomma utsläppsminskningar, och gör tydlig åtskillnad mellan rika och fattiga länder. Endast de rika så kallade Annex I-länderna ska enligt avtalet göra bindande åtaganden om utsläppsminskningar. Avtalets första period löper ut 2012. Tanken har varit att en ny period från 2012-2020 skall förhandlas fram. Men problemet har varit att USA stått utanför Kyoto. Många hoppades att Obama skulle ändra på detta. Men Obama har inrikespolitik att tänka på. USA har istället krävt ett nytt avtal där också Kina, Indien och de snabbt växande ekonomierna gör bindande åtaganden.
Läs hela inlägget här »

Jens Ergon fortsätter sin rapportering från Köpenhamnsmötet
Samtidigt som klimatförhandlingarna i Köpenhamn nu genomgått sin sista nattmangling – om möjligt för att förvandla toppmötet från regelrätt fiasko till ett försiktigt steg mot ett framtida klimatavtal under 2010 – cirkulerar ett läckt internt FN-dokument. I dokumentet, daterat i tisdags, konstateras att den klimatplan världens länder hittills presterat riskerar att leda till en global uppvärmning över 3 grader. Skillnaden mot att klara 2-gradersmålet sägs vara utsläppsminskningar motsvarande upp till 4.2 miljarder ton koldioxidekvivalenter.

”Om inte det återstående gapet på 1.9-4.2 miljarder ton kan slutas och Annex 1-länderna (världens i-länder) tar till kraftfulla åtgärder innan och efter 2020, så kommer utsläppen fortsätta längs en ohållbar väg som kan leda till koncentrationer av växthusgaser som är lika med eller större än 550 ppm, och med relaterade temperaturhöjningar på ungefär 3 grader”, står det bland annat i dokumentet.

Men egentligen är det inget nytt. Alla på plats i Köpenhamn vet att de åtaganden som hittills ligger på bordet är avsevärt mindre än vad som krävs för att undvika allvarliga klimatförändringar.
På Ställ Om och i Vetenskapsmagasinet har vi under hösten – och senast igår – rapporterat om det besvärande gapet mellan verkliga åtaganden att minska utsläppen och de politikernas retoriska löften att klara 2 gradersmålet. Skillnaden nu är att analysen är signerad FN.
Läs hela inlägget här »

Vetenskapsredaktionens reporter Jens Ergon bloggar här för Ställ om direkt från Köpenhamsmötet:

När två flämtande dygn av förhandlingsmanglingar återstår av klimattoppmötet i Köpenhamn och världens presidenter och statsministrar äntrar scenen så präglas dom överfulla förhandlingslokalerna på Bella Center av en slags blandning mellan uppgivenhet, frustration och from förhoppning att de anländande regeringscheferna på något mirakulöst sätt skall lyckas med det tusentals förhandlare och tjänstemän hittills misslyckats med.

Jens Ergon, reporter. Ban Ki-moon, FN:s generalsektreterare. Mohammed Nasheed, Maldivernas president.

”Av tre års arbete återstår nu bara några få dagar när ord måste omsättas i handling”, konstaterade FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon, när dom avslutande förhandlingarna på toppnivå officiellt invigdes i tisdags kväll.

Situationen på konferensen har gått från ett allt bistrare dödläge till något som under onsdagen utvecklades till en regelrätt kris. Ett flertal djupa klyftor skär klimatförhandlingarna mitt itu.
Läs hela inlägget här »

Hur ska vi fördela ansvaret mellan rika och fattiga länder när klimatproblemen ska lösas? Det här är en av dom frågor som är svårast att lösa under Köpenhamnsmötet som pågår just nu. I måndags bröt ju förhandlingarna samman i Köpenhamn efter att utvecklingsländerna utkrävde större ansvar från dom utvecklade länderna genom en förlängning av Kyotoprotokollet.
Frågan om ansvar för klimatproblemen hänger tätt samman med frågan om tillväxt. Kan vi ha tillväxt och ändå minska utsläppen av växthusgaser?

En som länge engagerat sig i frågor om tillväxt och konsumtion är samhällsforskaren Christer Sanne. Han menar att tillväxten är det största hotet mot klimatet. Fattiga länder behöver tillväxt men vi som redan lever i ett överflöd måste stå tillbaka för att dom fattiga länderna ska kunna utvecklas. Och att vår efterfrågan här i den rika världen skapar arbetstillfällen och tillväxt i utvecklingsländerna är en myt, menar Christer Sanne.

Vad tycker du? Kan vi ha tillväxt även i den rika världen? Är minskad arbetstid ett sätt att minska belastningen på miljön? Kommentera här på Ställ om:
Läs hela inlägget här »

Köpenhamsmötet pågår för fullt just nu och siffror med bud från olika länder om utsläppsminskningar bollas runt. Men vad får minskade koldioxidutsläpp egentligen för effekt på vårt klimat? Om vi lyckas minska utsläppen globalt med en procent till exempel, vad betyder det då för temperaturhöjningen? Det är inte lätt för en vanlig lekman att förstå hur allt hänger ihop och vad olika bud om utsläppsminskningar verkligen betyder. Men för den som är intresserad och vill ta reda på mer själv utan att behöva gå in i alla vetenskapliga rapporter och göra egna uträkningar så finns nu hjälp.

Den välkände klimatforskaren Christian Azar vid Chalmers universitet har tillsammans med sina kolleger tagit fram en enkel modell för såna här beräkningar som var och en kan använda. På webb-sidan Chalmers Climate Calculator hittar du den, och det unika med den är att den även tar hänsyn till osäkerheten som finns i klimatsystemet. Forskarna vet idag att koldioxiden påverkar klimatet, men exakt hur känsligt klimatet är för olika utsläppsnivåer vet man inte säkert. I Christian Azars modell kan man lägga in olika värden, både på utsläppsminskningar och på känslighet i klimatet.

Som modellen ser ut nu går det att räkna ut hur globala förändringar av utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet. Christian Azar arbetar nu med att lägga in olika länder och regioner i modellen så att det även ska gå att räkna ut mer lokala värden. Även effekter från ökad eller minskad avskogning samt infångning av koldioxid i atmosfären ska bli möjligt att räkna på i framtiden. Läs hela inlägget här »

Mitt i alla klimatlarm och rapporter om koldioxidutsläpp så är det lätt att glömma andra viktiga miljöfrågor som också påverkar klimatet. Biologisk mångfald är en sån fråga. Mångfalden bland växter och djur är viktig, inte minst ur klimathänseende. Det säger Maria Schultz, forskare på Centrum för biologisk mångfald och den femte experten i Ställ om:s tv-program nu på lördag klockan 20.00. Att värna den biologiska mångfalden är som att skaffa sig en försäkring inför framtiden, säger hon, ett sätt att sprida riskerna.

Läs hela inlägget här »

Hur mycket tjänar du på att åka bil till jobbet istället för att cykla till exempel? Ingenting säger Bodil Jönsson, välkänd fysiker och författare. I vårt moderna samhälle jagar vi tid som aldrig förr. Men det som spar tid kostar i regel för miljön. Bodil Jönsson är en av dom fem experterna som deltar i Ställ om:s tv-program på lördag klockan 20.00. Hon har räknat ut att man lika gärna kan åka cykel som att köra bil om man har fem mil till jobbet om man ser till vad det verkligen kostar i tid och pengar.

I TV-programmet ”Lösningar för framtiden” får fem forskare/experter ge sina egna svar på hur vi ska lösa problemen som vi står inför när det gäller klimatet. Det finns många tekniska lösningar att ta till, men det räcker inte. Vi måste ju ha tid och ork att leva i allt detta nya också. Och för att klara det behöver vi ställa om vårt sätt att tänka, menar Bodil Jönsson. Vi behöver omvärdera vår tid. Bodil Jönsson ger förslag på hur det kan gå till. Hon har även lösningar på hur vi ska slippa klimatångest i dessa tider av larmrapporter och domedagsprofetsior.

Läs hela inlägget här »

”Klimatforskningen går i politikernas ledband. Forskarna går dit pengarna finns.”
Det här är argument som framförs av klimatförnekarna, den grupp av människor som menar att IPCC, FN:s klimatpanel, har helt fel i sina slutsater om klimathotet. Ställ om har träffat en av dom: Lars Bern.

Trots att den stora delen forskare och politiker världen är överens om att mänsklig aktivitet påverkar vårt klimat negativt, menar den här gruppen att att klimattoppmötet som nu pågår i Köpenhamn utgår från helt felaktiga förutsättningar. Klimatförnekarna (som gärna vill bli kallade sanningssökare t ex) stödjer sig bland annat på rapporter från vissa forskare som drar andra slutsatser om mänsklig påverkan på klimatet än vad IPCC gör.

Ställ om har träffat en av företrädarna för klimatförnekarna, Lars Bern. Lars Bern, teknologie doktor, har själv ett förflutet inom miljörörelsen, men på senare år har han ägnat sig åt en stundom hätsk debatt om klimatfrågorna som han anser fått alldeles fel dimensioner. Koldioxiden är inget stort problem menar Lars Bern. Att det stora flertalet forskare är fullständigt överens om den mänskliga påverkan på klimatet förklarar Lars Bern med att forskarna är ute efter forskningspengarna.

Läs hela inlägget här »

Idag inleds det stora klimattoppmötet i Köpenhamn. Uppladdningen och planeringen inför mötet har ju pågått under en lång tid, men nu ska korten läggas på bordet och världens ledare försöka enas om en framkomlig väg. Det handlar om vår gemensamma framtid.

Grafik: SVT

Här på Ställ om har vi sen i våras arbetat med frågor om omställning, om hur samhället och även vi som privatpersoner kan och bör ställa om för att framtiden för oss alla ska se ljusare ut. Skälen till omställning är flera. Klimatförändringarna  är det som gett omställningsfrågan den brännande akutalitet den har idag. Samtidigt går vi mot en värld där våra fossila reserver kommer att minska och energipriserna öka. Även detta gör att behovet av omställning är överhängade.

SVT:s KLIMATSAJT
På Ställ om har vi däremot inte ägnat oss åt förhandlingsspelet och politiken som Köpenhamnsmötet till stor del kommer att handla om. Vi kommer heller inte att lägga om hela Ställ om:s inriktning under mötet, utan fortsätta att ha samma omställningsfokus som tidigare.
Däremot har SVT nu startat en klimatsajt som ska samla alla nyheter och allt som SVT producerar under Köpenhamnsmötet. För den som vill ta del av nyhetsflödet kring mötet så hänvisar vi till denna klimatsajt. Där finns redan nu mängder med intressant material och reportage att läsa och lyssna på.
Vill du diskutera Köpenhamnsmötet och vad som pågår så är naturligtvis Ställ om ändå platsen att göra detta.
Vi kommer att bevaka mötet från vår horisont, med omställningsfrågan i fokus.
Välkomna att delta i diskussionen!

Den 7 december inleds det stora klimattoppmötet i Köpenhamn. Mötet kommer till stor del att handla om pengar. Det går inte att lösa klimatproblemen utan att det kostar. Men vem ska betala och för vad ska vi betala? Det här är viktiga och svåra frågor som ska avhandlas under mötet. En person som har konkreta idéer kring hur pengar ska hjälpa till att minska koldioxidutsläppen och stimulera en omställning till hållbart resursutnyttjande är ekonomen Klas Eklund, numera professor vid Lunds universitet. Han är en av experterna i det TV-program som Ställ om nu håller på att arbeta fram (sänds i SVT2 den 12 dec kl 20.00). Anders Nord träffade Klas Eklund i Stockholm, på SEB:s (SE-bankens) huvudkontor, för att prata koldioxidavgifter, utsläppsrätter och BNP-redovisning bland annat.

Först här en sammanfattning av vilka åtgärder som Klas Eklund anser behövs för att klara en omställning till ett mer hållbart samhälle:

Läs hela inlägget här »

Hur många barn har en genomsnittlig familj i Bangladesh? Eller i Indonesien?
Dom flesta av oss skulle nog gissa på fyra, fem eller kanske ännu fler barn per familj.
Ställ om fortsätter idag intervjuserien ”Tankar om klimat” med befolkningsfrågan.
Frågan om jordens befolkning – hur snabbt den växer och vad det innebär – är het i dessa tider när klimatfrågan är på allas läppar. Många menar att den pågående befolkningsexplosionen, som fattiga länder anklagas för, är det stora klimatproblemet.
Att befolkningsökningen är ett stort dilemma kan alla hålla med om, men att skylla den på barnrika familjer i fattiga länder som Bangladesh och Indonesien är helt fel.
Det här berättar Hans Rosling, professor i global hälsa och expert på frågor om hälsa, fattigdom och befolkning.

Befolkningsfrågan är en framgångssaga, enligt Hans Rosling. I både Bangladesh och Indonesien föder varje kvinna i genomsnitt idag bara drygt två barn, trots fattigdom och usla levnadsvillkor. Men trots att dom flesta länder idag faktiskt redan är nere i tvåbarnsfamiljer, så kommer vi att vara minst 9 miljarder människor år 2050. MINST.
Men att försöka lasta över frågan om ökande koldioxidutsläpp på Kina, Indien och andra växande nationer är att vara ohederlig, säger Hans Rosling.
Hur många kan vi föda på jorden? Vad tror du? Kommentera här på Ställ om:
Läs hela inlägget här »

Hur ska mat och vatten räcka till jordens befolkning i framtiden? Vi kommer att bli minst 9 miljarder människor, och klimatförändringarna slår hårt mot både jordbruket och färskvattenreserverna i världen. Försörjningsproblematiken är ett av dom fem ämnen som tv-programmet ”Lösningar för framtiden” tar upp den 12 december och professor Johan Rockström, chef på Stockholm Environment Institute, är experten som Ställ om träffat för att prata om mat- och vattenförsörjning och befolkningstillväxten.

Det behövs en grön revolution, säger Johan Rockström. Och det är möjligt! Metoder finns för att klara både mat och vattenförsörjning i framtiden, berättar han för Ställ om:s reporter Anders Nord:

Läs hela inlägget här »

Köpenhamnsmötet närmar sig. Frågan är: hur ska klimatkrisen lösas?Är vägen framåt fortsatt ekonomisk tillväxt och ökad konsumtion, eller måste vi byta livsstil och sträva efter ett annat ekonomiskt tänkande? Den här frågan debatteras ikväll i SVT i programmet Debatt klockan 22-22.45. Programmet ägnas helt och hållet åt frågan om klimat och konsumtion. I studion möts tillväxtkritiker, konsumtionsexperter, Ullaredsshoppare och downshiftare.

Man kan även undra om klimatdebatten hittills haft någon effekt på konsumtionen? Debattredaktionen har pratat med Pernilla Jonsson, företagsekonom som menar att det knappast är konsumenternas ansvar att ändra på klimatet och miljön.

Vad tror du om konsumtionen och  klimatet? Behöver vi ändra vår livsstil och konsumera mindre, eller kan vi tvärtom konsumera oss ur klimatkrisen? Tyck till här på Ställ om:

Läs hela inlägget här »

Dom senaste dagarna har kommentarerna här på Ställ om och och flera andra klimatbloggar handlat mycket om en skandal på klimatforskingsenhenen (CRU) på University of East Anglia. Någon eller några har lyckats hacka sig in i datasystemet och stulit tusentals dokument och e-mails från perioden mellan 1996 och 2009. Omfattingen av det som stulits ur datorerna och publicerats på annat håll är stor, och enligt vissa visar det stula materialet hur forskare försöker tysta ner ”klimatskeptiska” fakta och forskning.  Här nedan redovisar vi på Ställ om en del kommentarer och delar av artiklar kring den här skandalen som på vissa håll kallas Climategate: Läs hela inlägget här »

Framtidens energi – hur kommer den se ut? Hur ska vi klara energiförsörjningen och samtidigt komma åt problemen med koldioxidutsläppen?
Det här är ett av dom problem som tas upp i det tv-program som Ställ om nu håller på att arbeta fram. Den 12 december sänds programmet ”Lösningar för framtiden” där vi presenterar fem experter/forskare som ger sina förslag på lösningar för framtiden inom sina respektive områden.

Här på Ställ om får ni följa arbetet med hur programmet växer fram och samtidigt lära känna dom fem experterna som vi intervjuar. Först ut blir Tomas Kåberger, generaldirektör för Energimyndigheten. Vi träffade honom hemma i hans kök i villan utanför Göteborg.

Vad tror du om framtidens energi? Kommer sol och vindkraft att kunna täcka upp för delar av dagens beroende av fossil energi. Var med och diskutera här på Ställ om.
Läs hela inlägget här »

Nu är det bara några veckor kvar till det stora klimattoppmötet i Köpenhamn.
Frågan om vårt klimat engagerar, berör och upprör många.
Vad ska man tro om framtiden? Enligt larmrapporter från många
forskare står vi inför en katastrof om vi inte snabbt lägger om kurs.
Men forskarna är trots allt inte 100 procent eniga. Det finns dom som hävdar
att vi inte alls behöver oroa oss, att människan inte påverkar klimatet i nämnvärd utsträckning.
Hur ska vi veta vem vi ska lita på i den här frågan? Hur ska vi agera när vi
inte kan vara helt säkra på att förutsägelserna om en förestående klimatkatastrof
kommer att inträffa?
Ställ om har träffat Folke Tersman, professor i
praktisk filosofi, som resonerar kring dom här frågeställningarna.

Hur ska man ställa sig till forskning som inte är 100-procentigt enig? Vad tycker du? Var med och diskutera frågan här på Ställ om.

Flera kommentarer här på Ställ om har handlat om SVTs satsning på klimatfrågan inför och under Köpenhamnsmötet. Kritik har riktats mot SVT för att vi som public servicebolag inte redovisar tillräckligt mycket av kritiken som finns mot bl a FNs klimatpanel samt att vi inte lyfter fram forskare som har andra åsikter i klimatfrågan.
Ställ om tog med sig den här kritiken till den högsta ledningen på SVT, till Jan Axelsson, programdirektör med ansvar för nyheter och sport på SVT:

Varför vågar vi inte diskutera den viktigaste framtidsfrågan när det gäller vårt klimat, nämligen den om hur många vi kan vara här på jorden?

Den frågan ställer Mattias Goldmann, före detta pr-konsult, och ordförande i Gröna bilister. Idag bor han i Afrika, i Kenya och jobbar fortfarande med frågor om hållbarhet och klimat, devis genom Gröna bilister. Nu kommer han med ett provokativt förslag till framtidslösning: FLERBARNSAVDRAG för oss i den rika delen av världen.

Det är inte dom stora, barnrika familjerna i fattiga länder som är problemet och som belastar vår jord, säger Mattias Goldmann. Det är vi i den rika delen av världen som är den stora klimatfaran. Här i Sverige belönar vi folk som skaffar många barn; vi har flerbarnstillägg. Ta bort det och inför ett flerbarnsavdrag istället säger Mattias Goldmann. När man skaffar fler än två barn är det rimligt att man betalar en klimatavgift, som motsvarar den mängd CO2 som en genomsnittlig svensk släpper ut.
BAND:

Eftersom vi spelat in Mattias Goldmann via Skype från Nairobi så är hörbarheten ibland lite dåligt. Därför lägger vi ut en text här nedan där du kan läsa hans inlägg om det är svårt att uppfatta det i videoform.

Läs hela inlägget här »

Utsläppen av koldioxid slog nytt rekord förra året.
Det visar en ny vetenskaplig rapport som publiceras i tidskriften Nature Geoscience. CO2-utsläppen slog rekord förra året trots den ekonomiska recession som världen är inne. Den globala recessionen 2008 minskade ökningstakten av CO2-utsläppen för första gången det här decenniet.

Foto: Matthias Rietschel, Scanpix

Forskargruppen på Columbia University i USA som står bakom rapporten varnar för den utveckling som världen är inne i.
”En minskning av CO2-utsläppen är en brådskande uppgift”, säger geokemisten Taro Takahashi, en av rapportens författare. ”Världens befolkning växer och levadsstandarede ökar stadigt i utvecklingsländerna. Vi behöver spara energi genom att bygga mer effektiva bilar och kraftverk.”
Koncentrationen av CO2 i atmosfären ligger nu på 385 ppm, en 38 procent ökning sen före industrialiseringen enligt den här rapporten.
385 ppm ligger en bra bit över den gräns som många forskare satt vid att utsläppsnivån måste stabiliseras under 350 ppm för att vi ska klara att hålla temperaturhöjningen under 2 grader.

Läs hela inlägget här »