Mellan 10.000 och 30.000 ton skolmat kasseras varje år i Sverige, både under tillagningen och när eleverna skrapar matrester av tallrikarna. Det kostar kommunerna mellan 200 och 600 miljoner varje år, enligt en beräkning som Naturvårdsverket låtit göra.

Läs hela inlägget här »

Redan nu har flera multinationella oljeföretag visat sitt intresse för en ny biobränslefabrik som planeras i Örnsköldsvik. Men den här gången handlar det inte om etanol, utan om svartlut från Domsjöfabriken. Inslag från SVT Mittnytt.

Svartlut är ett oljeliknande, trögflytande ämne som uppstår som restprodukt i massaproduktionen. Tidigare har det eldats upp. I framtiden skall den förgasas till grön diesel eller metanol. Om tekniken håller vad den lovar kan en fjärdedel av allt fordonsbränsle ersättas med svartlutsbränslen. Den totala notan för den nya biobränslefabriken i Örnsköldsvik beräknas till mellan 3 och 4 miljarder kronor.

Läs mer på SVT Mittnytt.

Under nio veckor av vår sommarserie om klimatpsykologi har psykologen Marta Cullberg Weston analyserat våra vanligaste reaktioner inför klimathotet. När vi nu har kommit till det tionde och sista avsnittet lämnar vi istället över bollen till er. Vad är egentligen en klimatförnekare?

Läs hela inlägget här »

Länsstyrelsen Gotland är långt ifrån ensam i sina invändningar mot den planerade gasledningen genom Östersjön. Efter en granskning som Rapport har gjort står det klart att flera svenska myndigheter är mycket kritiska till bolaget Nord Streams ansökan om projektet. Inslag från SVT Rapport.

Sammanlagt är det ett 60-tal organisationer och myndigheter som ska yttra sig i frågan, och Rapport har granskat svaren från bland annat SMHI, FOI, SLU, Transportstyrelsen, Naturskyddsföreningen och Sjöfartsverket. Mot bakgrund av den kritik som framförs i remisserna blir det enligt Rapport svårt för regeringen att i nuvarande läge säga ja till Nordstreams ansökan, även om man samtidigt utsätts för allt större press från Tyskland och Ryssland att säga ja till projektet.

Läs mer på SVT Rapport.

I höstas sände SVT den uppskattade miljöserien 2020. Nu kan du se den igen här på Ställ om. Under sommaren repriserar vi hela serien med ett nytt avsnitt varje fredag. I dag visar vi det åttonde och sista programmet, där Anders Nord tar tag i frågan om det svarta guldet. Vilken förnyelsebar energi kan ta över efter oljan?

Vilka är framtidens stora ersättare till oljan? Forskare i Uppsala försöker härma växternas fotosyntes som är ett av de smartaste sätten att utnyttja solen. Kan det vara framtidens energi? Det handlar även om vågkraft, geotermi och alger som energikälla.

Programserien 2020 sändes under november och december 2008.  I åtta avsnitt söker Anders Nord upp människor som har en idé om hur vi ska bära oss åt för att klara utmaningar som klimatförändringar, utfiskning och övergödning. Anders besöker visionärer och experter inom olika områden för att fråga hur det borde se ut år 2020.  Avsnittet sändes den 29 december 2008. Läs mer om serien och chattar från programmen.

Har du missat något av de tidigare avsnitten? Se hela serien här.

Länsstyrelsen i Gotlands län är mycket kritisk till projektet med den planerade gasledningen i Östersjön. Det framgår av det remissvar som man i dag överlämnar till regeringen. Framför allt anser myndigheten att projektet leder till ett fortsatt beroende av fossil energi. Det rapporterar SR P4 Gotland i dag.

Gasledningen som enligt planerna ska läggas på Östersjöns botten kommer att transportera naturgas från Ryssland till Tyskland. Bakom projektet står företaget Nord Stream. Den dubbla gasledningen skulle gå genom ekonomiska zoner i Sverige, Finland och Danmark, varför regeringen begärt in synpunkter från bland annat Gotlands kommun och länsstyrelsen Gotlands län.

I sitt remissvar till Näringsdepartementet skriver länsstyrelsen att den främsta invändningen mot gasledningen är att utnyttjandet av den ryska naturgasen sannolikt skulle leda till en långsammare övergång till förnyelsebara energikällor. Länsstyrelsen är också kritisk till att det inte finns några förslag på alternativa dragningar på land, samt att gasledningen kommer att leda till ytterligare negativ påverkan i den känsliga miljön i Östersjön.

Läs mer på SR P4 Gotlands hemsida, där du även kan ta del av alla artiklar som lokalradion publicerat om den 120 mil långa gasledningen.

På ett klimatseminarium i Oslo presenterar LO i dag sina lösningar på hur klimatkrisen ska bemötas. Det är bland annat genom teknikutveckling och investeringar som fackförbundet med ordförande Wanja Lundby-Wedin i spetsen vill att klimatarbetet ska genomföras med den sociala vinkeln i fokus.

Programmet som presenteras i dag ska ligga till grund för LO:s arbete med klimatfrågan framöver. Främst betonas rörelsens uppgift att belysa den sociala dimensionen av klimatarbetet, något som enligt LO gäller hela den internationella fackföreningsrörelsen inför FN:s klimatmöte i Köpenhamn i december.

– Många av de åtgärder och omställningar som kommer att krävas berör våra medlemmars vardag. Fackföreningsrörelsens engagemang behövs både för att få till stånd minskad klimatpåverkan och åtgärder som mildrar konsekvenserna av denna påverkan, säger LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin i ett pressmeddelande.

LO vill bland annat se ett statligt stöd till social upprustning i miljonprogramsområden, ett långsiktigt utvecklingsprogram för elbilar, liksom stora investeringar i kollektivtrafiken. Förbundet vill även ta fram en handlingsplan för hur en minskad klimatpåverkan kan förenas med en utvecklad jordbruks- och livsmedelsproduktion. Läs mer om Oslo-mötet på LO:s hemsida, där du även kan ta del av hela det klimatpolitiska programmet.

Mitt under semestern har Vattenfall dragit igång ett storbygge i Västerbotten. Den blivande vindkraftsparken i Fredrika blir en av landets största. Inslag från SVT Västerbottensnytt.

Vattenfall satsar en och en halv miljard kronor på att uppföra parken med sina 40 vindkraftverk. Masterna blir nära hundra meter höga, bladen mäter 45 meter på varje sida navet. Monteringen av masterna kommer att påbörjas vid midsommartid 2010 och väntas vara färdigt till julen samma år. När bygget är färdigt kommer mellan sex och åtta servicetekniker att anställas med placering i Fredrika.

- Strömmen härifrån kommer att räcka till 50 000 villor, säger Vattenfalls byggledare Kenneth Andersson till SVT Västerbottensnytt.

Läs mer på Vattenfalls hemsida och på svt.se/vasterbottensnytt.

Under tio veckor i sommar analyserar psykologen Marta Cullberg Weston våra vanligaste reaktioner inför klimathotet. Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Varje vecka visar vi ett nytt avsnitt i serien om våra vanligaste klimattyper. I dag är det dags för det nioende avsnittet – och den galghumoristiske Cynikern.

Varför klimatpsykologi?
Klimathotet är förmodligen den mest omvälvande och genomgripande förändring som den moderna människan ställts inför – inte undra på att så stora och svåra frågor ställer till det i huvudet på folk. Ställ om tar psykologin till hjälp för att förklara de vanligaste reaktionerna inför klimathotet. Förträngning, alarmism, förnekande, apati, vrede, sorg, cynism, galghumor – och kanske också rationell handling. Klimatfrågan har länge varit en i huvudsak naturvetenskaplig diskussion, om koldioxidhalter i atmosfären och utsläppsnivåer. Nu är det dags att diskutera klimathotet på en mer mänsklig nivå: Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Vi behöver gå i klimatterapi.

Om Marta Cullberg Weston:
Marta Cullberg Weston är psykolog och författare till en rad böcker. Hon är Sveriges ledande expert på hur människor reagerar psykologiskt på klimathotet. Cullberg Weston har skrivit och hållit föredrag om ämnet och nyligen grundat ett klimatnätverk för psykologer.

Illustratör och animation: Patrik Agemalm, Reporter och röster: Johar Bendjelloul, Foto: Anders Nord. Se alla avsnitt i serien här.

I höstas sände SVT den uppskattade miljöserien 2020. Nu kan du se den igen här på Ställ om. Under sommaren repriserar vi hela serien med ett nytt avsnitt varje fredag. I avsnitt nummer sju handlar det om en av våra mest grundläggande frågor – maten. Varifrån kommer våra livsmedel år 2020?

I det sjunde avsnittet av 2020 handlar det om mat.  Hur ser det ut i framtiden? Odlas julskinkan på laboratorium eller kommer den från ekologiska, klimatsmarta gårdar? Och finns det någon ekologisk matvarukedja i Sverige? Programledaren Anders Nord besöker ett universitet i Oslo där man försöker ta fram metoder för köttproduktion utan djur.

Programserien 2020 sändes under november och december 2008.  I åtta avsnitt söker Anders Nord upp människor som har en idé om hur vi ska bära oss åt för att klara utmaningar som klimatförändringar, utfiskning och övergödning. Anders besöker visionärer och experter inom olika områden för att fråga hur det borde se ut år 2020.  Avsnittet sändes den 22 december 2008. Läs mer om serien och chattar från programmen.

Har du missat något av de tidigare avsnitten? Se hela serien här.

I bidragsdjungeln finns hundratals miljarder att söka för miljösatsningar. Men bland organisationer och företag är det inte många som gör det, trots att även mindre projekt ofta får pengar, skriver Miljöaktuellt.

Eftersom det är både resurskrävande och svårt att hitta rätt bland alla bidrag och innovationsstöd är det många som nöjer sig med första bästa som de hittar. För att göra det lättare att sondera terrängen har det kommit upp en marknad för företag som erbjuder rådgivning på området. En av dem är Öhrlings Pricewaterhousecoopers, där Gustav Sigeman menar att det är lättare än man kan tro att hitta finansiering för miljövänliga idéer.

– Det finns en uppfattning om att bidrag och stöd bara ges till högtravande forskningsprojekt, men så är det inte. Det är ofta mycket jordnära projekt som får pengar, säger han till Miljöaktuellt.

Läs mer om bidragen och vem som får pengar i Miljöaktuellts artikel ”Så finansierar du din miljösatsning”.

Varje år lämnar svenskarna tiotusentals ton elektronik till återvinning. Datorer, tv-apparater och plattskärmar som lämnas in ska enligt lagen tas om hand inom EU:s gränser, men en del av det samlade skrotet skickas istället till u-länder där det är billigare och saknas miljökrav. Inslag från SVT Östnytt.

Hittills har myndigheterna i Sverige ägnat liten tid åt problemet med elektronikskrot. Men enligt ett nytt utredningsförslag från länsrådet i Östergötland, Magnus Holgersson, skulle tillsynen kunna förbättras genom att ansvaret centraliserades till några få länsstyrelser.

Intervjuade i inslaget: Kenny Helmersson, miljöarbetare, Mohammed Hassan, skrothandlare (ur Rapport 20/2 2009), Göran Eriksson, vd SAKAB, Ola Sundin, bitr miljödirektör Sörmland. Reporter: Jonas Roslund. Fotograf: Christian Zetterdahl, samt bilder från Greenpeace.

I stället för att elda upp matresterna vill Folkpartiet i Stockholms stad att vi ska mala och spola ner dem i avloppet. På så sätt kan matresterna bli ett miljövänligt drivmedel för bussarna. Inslag från SVT ABC.

Invånarna i Stockholm slänger cirka 100 kilo matrester varje år, energi som hamnar i soporna och bränns upp. Ett alternativ för att ta tillvara de gamla matresterna skulle vara att folk installerar avfallskvarnar under sina diskbänkar, där det organiska avfallet petas ner och mals till en lös röra.

-Det går igenom Stockholm vattens avloppsrör till den anläggning som redan finns i dag för framställning av biogas, säger Folkpartiets gruppledare i Stockholms stad, Lotta Edholm till ABC.

Men att hjälpa omvandlingen till biogas på vägen är inte billigt, i dag kostar det ungefär 5.000 kronor att köpa och installera sin egen avfallskvarn.

I dag inleds ett av de sista förhandlingsmötena inför FN:s klimatkonferens i Köpenhamn i december. Länderna står fortfarande långt ifrån varandra i några av frågorna och förhoppningen är att det extrainsatta mötet i Bonn ska föra förhandlingarna närmre en överenskommelse. Det rapporterar SR Ekot i dag.

För att avtalet i Köpenhamn ska kunna genomföras krävs att länderna är överens om hur avtalet ska se ut. De största frågorna som man fortfarande är oense om handlar om finansiering och växthusgasutsläpp. Motsättningarna står främst mellan i- och u-länder.

Delegaterna i tyska Bonn har till uppgift att omvandla en radda dokument på drygt 300 sidor till en kortare text som ska ligga till grund för klimatkonferensen i Köpenhamn. Enligt Stefan Henningsson, klimatchef på Världsnaturfonden, är det en förutsättning att länderna börjar komma överens om inte avtalet i Köpenhamn ska vara i fara.

– Just nu så finns det otroligt många olika förslag, bara fyra månader innan Köpenhamn. Nu måste man komma överens om att de här förslagen är de som är de rätta när det gäller finansiering, när det gäller att minska utsläpp, när det gäller vilka institutioner som måste byggas upp inom FN, säger Stefan Henningsson till Ekot.

På Ekots hemsida kan du lyssna på hela inslaget och höra ett samtal med chefsförhandlaren Anders Turesson från P1 Morgon.

Under tio veckor i sommar analyserar psykologen Marta Cullberg Weston våra vanligaste reaktioner inför klimathotet. Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Varje vecka visar vi ett nytt avsnitt i serien om våra vanligaste klimattyper. I avsnitt nummer åtta är det dags för Den bekväme – som tvärtemot förra veckans klimattyp, är långt ifrån villig att börja rota efter uppoffringar i vardagen.

Varför klimatpsykologi?
Klimathotet är förmodligen den mest omvälvande och genomgripande förändring som den moderna människan ställts inför – inte undra på att så stora och svåra frågor ställer till det i huvudet på folk. Ställ om tar psykologin till hjälp för att förklara de vanligaste reaktionerna inför klimathotet. Förträngning, alarmism, förnekande, apati, vrede, sorg, cynism, galghumor – och kanske också rationell handling. Klimatfrågan har länge varit en i huvudsak naturvetenskaplig diskussion, om koldioxidhalter i atmosfären och utsläppsnivåer. Nu är det dags att diskutera klimathotet på en mer mänsklig nivå: Hur mår vi, vad tänker vi, hur handlar vi? Vi behöver gå i klimatterapi.

Om Marta Cullberg Weston:
Marta Cullberg Weston är psykolog och författare till en rad böcker. Hon är Sveriges ledande expert på hur människor reagerar psykologiskt på klimathotet. Cullberg Weston har skrivit och hållit föredrag om ämnet och nyligen grundat ett klimatnätverk för psykologer.

Illustratör och animation: Patrik Agemalm, Reporter och röster: Johar Bendjelloul, Foto: Anders Nord. Se alla avsnitt i serien här.

I höstas sände SVT den uppskattade miljöserien 2020. Nu kan du se den igen här på Ställ om. Under sommaren repriserar vi hela serien med ett nytt avsnitt varje fredag. I dag är det dags för avsnitt nummer sex där programledaren Anders Nord tar sig an sopornas framtid – år 2020 är det gamla bananskalet värt sin vikt i guld.

I den japanska byn Kamikatsu sorterar man sina sopor i 34 olika kärl. Är det så framtiden ser ut? Sopor är inte bara sopor, de kan också ses som en resurs som innehåller råmaterial och energi. Kommer vi istället att kunna sälja våra sopor? Programledaren Anders Nord möter en man som försöker göra olja av gamla bildäck, och en forskare som gör plast av räkskal och vassle.

Programserien 2020 sändes under november och december 2008.  I åtta avsnitt söker Anders Nord upp människor som har en idé om hur vi ska bära oss åt för att klara utmaningar som klimatförändringar, utfiskning och övergödning. Anders besöker visionärer och experter inom olika områden för att fråga hur det borde se ut år 2020.  Avsnittet sändes den 15 december 2008. Läs mer om serien och chattar från programmen.

Har du missat något av de tidigare avsnitten? Se hela serien här.

I havet utanför Norges kust, mellan Stavanger och Haugesund, står världens första flytande vindkraftverk. Arbetet med att bogsera Hywind till sin plats påbörjades redan i våras, och inom några månader beräknas elproduktionen vara igång. Det skriver Nyteknik i dag. Bakom satsningen står det norska oljebolaget Statoilhydro.

Hywind bogseras från Åmøyfjorden till Karmøy. Foto: Øyvind Hagen / StatoilHydro.

Vindkraftverket Hywind är det första av sitt slag som genomförs i full skala. I somras bogserades de sista delarna till sin slutdestination i havet utanför Karmøy och Hywind står nu på plats i Nordsjön. Turbinen sitter fast i flytelement som i sin tur är förankrade vid havsbotten på 100 meters djup. Enligt Statoilhydro ska det kunna ge dubbelt så mycket energi som ett vindkraftverk på land.

Hywind ska nu testas under en tvåårsperiod med start under hösten. Projektet finansieras av Statoilhydro och Enova, den norska motsvarigheten till Energimyndigheten, och beräknas kosta cirka 460 miljoner norska kronor.

Läs mer om Hywind på Statoilhydros hemsida och i bolagets pdf om projektet.

Bara ett av de femton miljömål som riksdagen satt upp kommer sannolikt att nås i Sörmland, visar en ny rapport. Värst ser det ut för det mål som ska begränsa effekterna på klimatet. Det skriver SVT Östnytt.

Utvärderingen av miljömålen har gjorts av Skogsstyrelsen och länsstyrelsen i Sörmland, och resultatet visar att flera av de regionala målen blir svåra att nå. Mörkast ser det ut för det mål som ska begränsa påverkan på klimatet. Istället för att hejda utsläppen av koldioxid förväntas utsläppen istället öka och påverkan på klimatet bli större än tidigare.

- Det handlar i Sörmland om två saker. Dels SSAB som släpper ut mycket koldioxid, dels om att transporterna i länet ökar, säger Maria Gustavsson, utredare på länsstyrelsen i Sörmland, till SVT Östnytt.

Miljömålen är fastslagna av riksdagen och rör en rad olika områden, bland annat levande skogar, giftfri miljö och ett hav i balans. För hela landet finns sexton miljömål uppsatta, i Sörmland är det femton som är aktuella. Läs mer om utvärderingen på länsstyrelsens hemsida, där du även kan ta del av rapporten om Sörmlands miljömålsarbete. Läs mer om hur ditt län klarar målen på Miljömålsportalen.

Vindkraftkapaciteten skulle ha ökat med runt 400 MW i år, men istället väntas utbyggnadstakten halveras. Det uppger branschorganisationen Svensk vindenergi. Den viktigaste orsaken är den svaga kronan. Inslag från SVT Rapport.

Även Dagens Industri rapporterar i dag om den svenska vindkraften. Läs mer i artikeln ”Svensk vindkraft går ned i varv”.

Kärnkraftverket Forsmark får än en gång kritik för att säkerhetsarbetet inte sköts som det ska. Vid en inspektion i våras visade det sig att man ännu inte åtgärdat brister som Strålsäkerhetsmyndigheten påpekat redan 2001. Inslag från SVT ABC.

Redan 2001 fick Forsmark kritik för att det inte fanns någon ansvarsbeskrivning för de personer som jobbar med att utreda incidenter vid kärnkraftverket. Efter att Strålsäkerhetsmyndigheten gjort en ny inspektion i våras visade det sig att man fortfarande, åtta år senare, inte tagit fram någon beskrivning, något som myndigheten anser anmärkningsvärt.