Vad innebär det att leva klimatsmart? Hur gör man det och vad tjänar man på det? Den 1 december handlade programmet Dina Frågor om detta och Ställ om:s expert Martin Saar medverkade för att svara på hur man lever ett klimat- och energismart vardagsliv.
Efter programmet har frågorna fortsatt att strömma in.
Här nedan fortsätter Martin Saar att besvara frågor som kommit in efter programmet. Fortsätt att skicka in era frågor så försöker vi på Ställ om fortsätta att hjälpa er med svar.

Fråga 1
Såg programmet 1/12 ang att vara klimatsmart. Ni tipsade om att byta ut kylar/frysar som är äldre än 10 år vilket jag personligen tycker är en strålande idé. Problemet är hur jag motiverar hyresvärden till detta….. Efter ert program mailade jag till den blivande hyresvärden angående det ni sa om dessa energibovar. Svaret jag fick var endast ett kort: ”hur skulle det se ut för miljön om man bara köper nytt hela tiden…..” Dvs ett minst sagt svagt och ointresserat mottagande……
Hur motiverar jag min hyrervärd när de menar att det är illa för miljön hur man än gör….(det gamla skåpet är väl en miljöfara hur som helst)?
Kan det finnas något kylskåp av äldre modell som ändå ”duger” vad gällerenergiförbrukning? Tacksam för svar!
Svar 1. Det här är inte lätt att svara på, då någon annan håller i plånboken (hyresvärden)  och kan fortsätta att debiterar dig för elanvändningen. Mitt råd är att du kontaktar  t ex hyresgästföreningen och lyssnar vad det är för normer som gäller för utbyte av gamla vitvaror i ditt bostadsområde. När man skaffar sig ett nytt kylskåp eller frys är det bra om man inventerar vad man har i skåpen. Oftast har man alldeles för ”stora” vitvaror och förvarar livsmedel där som inte behöver kyla.

Fråga 2.
Reagerade på ert påstående att det var viktigt att skilja på vitt och färgat glas. Hur kommer det sig då att samma bil tömmer
båda behållarna, blandar ihop? På soptippen ligger allt ihop i samma hög, o.s.v
Svar 2: Det här är en vanligt förekommande myt, som graserar. Programmet berättar korrekt vad som gäller för återvinning av glas. Det innebär givetvis inte att det finns mindre seriösa återvinnare som av olika skäl inte följer de bestämmelser som gäller för glasåtervinning.

Fråga 3.
I ert program talas det väldigt mycket om att spara, på alla möjliga områden!
Uppmärksamma att var fjärde matkasse slängs. Att 25% av all mat kastas bort
är för mej obegripligt. Finns det något sätt att ändra på detta?
Svar 3. Jag vet inte, men min uppfattning är att om vi återgår till att laga mat där vi använder ursprungliga råvaror så kommer maten att bli mer aptitlig dagen efter och hålla sig längre. Då är också sannolikheten större att vi äter upp all mat. Hur många lagar idag mat för flera dagar eller mat som kan tas med som matlåda på jobbet? En förklaring till att över 30 % av maten slängs kan vara att mycket av det som köps är hel- och halvfabrikat. Mat som sällan är lika god dagen efter. Vem stoppar i sig en köppizza dagen efter? Sen finns det en tro (framför allt bland yngre människor) att datummärkningen är en gräns då maten blir okänlig. På nåt sätt har vi kopplat bort vår naturliga och nedärvda känsla för lukt och smak. Kanske inte så konstigt då vår mat blir allt mer industrialiserad, processad och innehåller allt mer konsistensgivare, smakämnen och konserveringsmedel. Vi vet snart inte hur naturlig mat smakar. Livsmedelsindustrin har kapat våra luktsinnen och smaklökar. Mats-Eric Nilsson har tagit upp detta i sin bok ”Den hemliga kocken”. En alldeles utmärkt bok om man vill veta vad man stoppar i sig!

Fråga 4.
I bästa av världar drar man handtaget till höger om man bara avser att t.ex. tvätta händerna i kallt vatten. Men i verkligheten är det vanligast att man drar handtaget rakt upp och då kommer det att rusa en del varmvatten fram i rören, som inte ens kommer fram till kranen. Lika svårt att lära ut som att klämma på rätt ställe på tuben. Skulle vara intressant att få veta hur en energismart kran ser ut. Lyckas den rucka på naturlagarna? Ser med intresse på Ert program på SVT World i Spanien
Svar 4 . Har inget bra svar. Kan någon annan ge ett bra svar? Vill gärna återupprepa mitt råd om man vill spara varmvatten att inte byta till engreppsblandare för 1500 kr. Köp en sk perlator eller sparventil. som kostar ca 50 kr i VVS-butiken och montera själv.

Fråga 5.
Koldioxid binds ju i växande skog, medan färdigvuxen skog knappt binder koldioxid alls. Alltså borde det ur koldioxidsynpunkt vara bra att använda mer produkter från skogen, men se till att de plockas bort från koldioxidcykeln. Att återanvända papper blir då dumt eftersom man då tar ut färre träd från skogen. Elda papper blir också dumt, eftersom man då återför koldioxiden till luften. Bättre vore att lagra begagnade papper i hyllan, eller ännu hellre, i ett bergrum.
Fast det är klart, det kanske är mer energieffektivt att återvinna pappret, och lägga träden i bergrummet direkt? Eller måste man då först lägga det i kopparkapslar och bädda in det i syrefattig lera?
Svar 5. Det verkar väl inte så smart att göra papper och lagra det om man vill fånga in koldioxid långsiktigt. Även om det är ett sätt. Det används också mycket energi för att tillverka papper, vilket är lätt att glömma bort.
Däremot håller jag med dig att det är bra att använda trä som material när man tillverkar produkter. Det binder koldioxid samtidigt som du använder produkten. Ska man verkligen fånga in och lagra koldioxid samtidigt som man vill ta vara på energin i trämaterialet ska man göra träkol. På Ställ om har vi skrivit om Charcoal-metoden (biokolmetoden) flera gånger, där man efter energiuttaget gräver ned träkolet i jordbruksmarken för att återställa våra syrefattiga och utarmade jordmån. Ett sätt att snabba på övergången till ekologisk odling.

Fråga 6.
Även ett litet hushåll kan spara pengar på elåtgång vid matlagning. Man måste inte koka potatis, grönsaker, ägg, osv. Koka bara upp, stäng av strömmen, och låt sedan kastrullen stå på den varma kokplattan. Tar längre tid men ”tid är ju pengar”. Med gröt gör du likadant och sedan lindar du in hela grytan i en handduk eller dyl. Någon uppfinnare/tillverkare borde ta upp att konstruera passande ”kyl/värme-hållare” för olika kokkärlsstorlekar, så slapp vi ta handdukarna till hjälp. I övrigt säger jag bara dig Jerker: Du är bäst, jag gillar skarpt dina program-
Svar 6. Fortfarande säljs så kallade tryckkockare, som är ett utmärkt sätt att spara energi och borde tillfredsställa dina önskemål.

Fråga 7.
Hur kan ni säga att den el vi förbrukar i Sverige är miljövänlig? (Däremot är elen vi producerar miljövänlig).
Svenska elnätet sitter ihop med resterande Europa. Detta betyder att den el vi producerar i Sverige skulle kunna exporteras till ”kol-el”-producerade länder som följd att dessa kan minska sin miljöfarliga elproduktion. vilket visar att den el vi förbrukar i Sverige är lika miljöfarlig som den som förbrukas i t.ex. Polen.
Marginalel kallas detta resonemang för! Det betyder att den dyraste produktionen stannar först, vilket idag är kol-el. Vår svenska elproduktion kommer att gå på högsta möjliga effekt utan vad vi ”små”-konsumenter gör, däremot kan vi hjälpa till med att stänga kolkraftverk på kontinenten genom att minska vår elförbrukning.
Hur kan ni hoppa över denna fakta!?
Svar 7.  Vet mycket väl att vi ingår i ett europeiskt sammanhang, och noteras på den nordiska elmarknaden. Vet också hur marginelstänkandet
fungerar. Och att det ger fina extrainkomster till kraftbolagen, som Vattenfall. Håller med dig om att jag borde ha varit tydligare när det gäller konsumtion och produktion av el. Skriver lite utförligare om detta på Ställ om. Frågan är behöver vi egentligen vara uppkopplade till det stora kolelnätverkt i Europa. Är det en fördel för svenska hushåll, eller enbart för kraftbolagen?
Enligt de uppgifter jag har, så importerar vi marginellt med kolel 2-5 % per år, främst från Danmark. Och det sker på sommaren, när priset är lågt och kraftbolagen
inte vill använda sig av vattenkraft i Sverige. När det gäller vår elexport så råder det delade meningar om den verkligen bidrar till att minska kolelen i Europa. Christian Azar, professor på Chalmers är en av de forskare som är tveksamma till detta och skrivit om det i sin senaste bok.

Fråga 8.
Man borde väl kunna kräva att en representant för energimyndigheten vet att det idag i praktiken inte finns några LED-tv. Däremot finns det LCD-tv med LED bakgrundsbelysning, vilket är en stor skillnad.
Svar 8. Det finns säkert någon ute i bloggvärlden som kan svara på denna fråga. Vi har skickat frågan vidare till Energimyndigheten.

Fråga 9.
Varför tar ni aldrig med nettovinsten t.ex. värme från kokplattor, belysning, datorer m.m. Gör att värmeelementen inte behöver ge lika mycket.
Svar 9. Visst tillför kokplattor och belysning energi som värmer upp bostaden. Men det är ett oerhört slöseri att använda direktel i denna passiva form för att värme sin bostad på det sättet. Det är som att skära smör med motorsåg! Elenergi har hög exergi m a o kvalitet och ska användas för driva motorer och maskiner, t ex värmepump den ger minst 3 kWh värme för 1 kWh el.

Fråga 10.
Tack för ett trevligt program. Jag ger själv ibland råd till privatpersoner om deras hus. Det var ett par saker som jag tänkte på. Om man tätar och tilläggsisolerar måste man se till att ha en bra ventilation och fuktbalans i huset, så att man inte råkar ut för det vi fick på 1970 – talet, ”sjuka hus”. Det gäller att tilläggsisolera vinden rätt så att man inte får mögeltillväxt och att sätta tätningslisten rätt i fönstren. Ventilation med värmeväxling ger ett bra inomhusklimat och låg energianvändning. (Förresten, energin kan inte förbrukas, utan den kan tillföras och användas. El kan möjligen förbrukas och övergå till värme.) Jag brukar säga att man kan spara hälften av energianvändningen i ett äldre hus utan stora investeringar utan de återbetalas på fem år!
I Brogårdenprojektet i Alingsås bygger man om miljonprogramsbostäder till passivhus, med en livslängd  på minst 50 år och återbetalning av energihushållningen på tio år.
Svar 10. Tack för dessa positiva nyheter kring ombyggnader av miljonprogrambostäder. Vill i detta sammanhang även lyfta fram lågtemperaturuppvärmning av hus. Genom att leda in ca 25 grader hett vatten direkt från solfångare på taket, som sen cirkulerar i en betongplatta klarar man uppvärmningen 8 månader om året. Under den kalla årstiden räcker det med tillskottsvärme som motsvarar en hårfläkt. Förutsättningen är givetvis att huset elimineras från köldbryggor vid fönster, tak och mot bottenplattan.

Fråga 11.
Betr att spara el genom att t ex byta till lågenergilampor, släcka lampor eller inte låta TV:n stå i standby-läge så menar jag att detta under stora delar av året när uppvärmning behövs egentligen inte ger någon nämnvärd besparing eller lägre energiförbrukning.Pga att denna energi till största delen ger värme som då i stället måste tillföras på annat sätt t ex genom en elradiator.
Dvs att minska förbrukningen enl ovan med tex 100W och sen behöva t ex en elradiator förbruka 100W ger ju ingen minskning av elförbrukningen.
Skulle vara intressant om någon expert kommenterar detta i något framtida program. Ni sa även att kärnkraft är en så kallad ren energi.
Man får inte glömma bort problemet med att lagra avfallet på ett säkert sätt i tusentals år. Detta kan man inte förringa och skjuta vidare till nästkommande generationer.
Svar 11. Dessvärre ger punktvärmespridning genom belysning inte speciellt bra cirkulation av värmen. Du kan aldrig få ut 100 W mot 100 W värme som kommer från en el-radiatorer. Direktverkande el i denna passiva form, lampor och apparater, är alltid ett slöseri. El av hög exergi och kvalitet ska användas för att krama ut energi av låg kvalitet till värme. Det är vad en värmepump gör.
Sen håller jag med dig om kärnkraften. Den är någorlunda koldioxidneutral när kärnkraftverket är byggt och är igång. Men knappast ren om man tittar på produktlivscyklen för uran och byggande, från brytning till omhändertagande och förvaring. Sen har vi säkerhetsfrågan kring bränslet och driften. Självklart kan vi inte lasta över problemen på kommande generationer.

Fråga 12.
Har nyss tittat på programmet ”dina frågor-om pengar” som idag hade som tema klimatsmart ekonomi.(tack för ett mycket bra program och grattis Sverker till priset!)
Vill bara dela med mej av hur jag, på ett enkelt sätt, ändrat mitt ”vardagliga” beteende. Här kommer en kort sammanfattning:
-bytt till mindre bostad (hyr en marklägenhet) med två uteplatser
-cyklar mycket,alternativt åker buss eller tåg (har provat på att leva utan bil i 3,5 år!)
-odlar lite för eget bruk,samt använder många av de växter som finns i naturen,till min mat dagligen
-handlar ekologiskt och lokalodlat/närproducerat så mycket som är möjligt
-köper frukt,grönt mm ”efter säsong”
-använder vattenkokaren för uppkokning av vatten till ris, bulgur, pasta, ägg,osv.
-använder även vattenkokaren när jag ska tina frysta grönsaker. Lägger grönsakerna i en skål, häller över kokande vatten samt lägger på ett lock.Efter några minuter är allt tinat.
-använder vattenkokaren till morgongröten. Häller grynen i en skål,häller över kokande vatten, täcker över med ett fat, samt sätter skålen ovanpå vattenkokarens lock. Efter några minuter rör jag runt i den färdiga gröten.
-fyller vattenkokaren med vatten. Dricker en kopp te eller kaffe. Resten av vattnet häller jag på en termos,och kan ta en ”varm kopp” närhelst jag känner för det.
-lagar flera saker i ugnen samtidigt
-duschar ist.f. att bada. ”lyxbad” då och då med tända ljus och ”bubbel”.
-har ”stenkoll” på min energiåtgång. Lånade en energimätare på biblioteket och har ”läst av” allt jag har som drar ström.
-endast lågenergi- eller ledlampor.
-handlar mycket på 2:nd handaffärer
-”hänger ut” dagens kläder under natten = mindre tvätt
-återvinning, sopsortering så långt det går
Alltså,inga konstigheter,mycket av dethär kan de flesta göra.
Svar 12. Tack för alla tips och råd för att leva energisnålt

Fråga 13.
Vill bara tala om att det finns vattenburen golvvärme ( har det på 2:dra vån) likaså vattenburen handukstork, klart bättre än att installera
elvärme. Sedan tycker jag att man inte ska snåla med isoleringen av vinden, minst 35-40 cm kan man lägga på. Det finns företag som först
suger ut kutterspånen sedan blåser in isoleringen. Sedan så tycker jag nog att en solpanel på taket skulle klara värmen/varmvatten på sommaren samt att överskottet skulle kunna värma både pool och värma bergvärmen vilken man sen har tillbaka på vintern när de vita flyger och är kallt. Man får heller inte glömma av att
ventilera huset kanske behövs det nya ventiler i väggarna. Själv ligger jag på 7500 kWh hushållsel av totalt 12-14 000 kWh. Har bytt ut alla glödlampor till lågenergi. Jag har kvar några glödlampor där jag inte tänder så ofta eller att lampan är på någon längre tid. Har även bytt ut min frysbox den nya kostar mig bara 40-50 kr/år.
Svar 13. Tack för att du kompletterade bilden när det gäller golvvärme och handdukstork. Håller med dig om att fylla på isolering på vinden. Det gäller också att inte blanda olika typer av isolering. Har man kutterspån ska man fylla på med träisolering, så slipper man suga bort den gamla isoleringen. Det finns många olika typer av cellulosaisolering att välja på. Mineralullisolering som glasfiber t ex absorberar fukt så blanda inte kutterspån med mineralull. Dessutom behövs det 50 gånger med energi för att tillverka mineralull, jämfört med cellulosaisolering typ ekofiber.

Fråga 14.
I programmet 2009-12-01 togs upp hur energieffektivisering kan göras i en 40-talsvilla. Familjen var angelägen om att få veta vad förbättringarna skulle kosta men de fick bara svar på hur mycket man kunde spara per år. De ville ogärna byta fönster för de trodde det skulle bli för dyrt, men i deras exempel då förbrukningen är 25 000 kWh/år så kan fönsterbyte spara 20%, alltså 5 000 kWh/år, vilket är lågt räknat. Det går ut ca 30% värme ur fönstren och energieffektiva fönster med U-värde 1,2 drar ner förlusterna till en tredjedel. Och då är detta kanske lite lågt räknat eftersom ett 40-talshus fönster släpper ut mer än ett 60-tals hus fönster, dessutom finns det fönster med U-värde 0,85 eller lägre som kan få ner förbrukningen ytterligare.
Svar 15. Det är riktigt att man kan spara mycket energi om man byter ut fönstren, men frågan är hur mycket kostar det och hur lång är payoff-tiden. Att byta till ett nytt treglasfönster kostar minst 5000 kr. Ett annat alternativ, betydligt billigare ca 1000 kr, är att lägga på ytterligare en fönsterruta på insidan av det gamla tvåglasfönstret. Visserligen blir inte U-värdet riktigt lika lågt som nya fönster. Glöm inte att gamla friska fönster är av mycket hög kvalitet och är i stort sätt outslitliga om man underhåller dem väl och använder linoljefärger. Något som inte togs upp i programmet men som är viktigt att göra är att isolera runt fönsterkarmarna.

Fråga 16.
Jag tittade på Dina pengar i tisdags och då diskuterades energiförbrukningen på bl a TV-apparater. Det som förvånade mig var att Led-TV så summariskt behandlades av representanten från Energimyndigheten när man på vattenfalls hemsida kan läsa följande: En LED-TV förbrukar cirka 40 procent mindre el än en LCD-TV. Det blir ju utmärkt. Den motverkande faktorn är att vi hela tiden ökar storleken på tv-apparaterna. Om du ersätter din LCD-tv på 32 tum med en LED-TV på 50 tum blir energiförbrukningen nästan oförändrad. Det blir en betydande energibesparing och det borde energimyndighetens representant framhållit om hon varit påläst.
Svar 16. Tack för ditt påpekande. Och det stämmer väl överens med vårt historiska beteende. Vi sparar el genom ny apparater med energisnål teknik (bortser från energianvändningen och utsläppen när de tillverkas) för att sedan skaffa oss fler apparater eller som i detta fall större LCD-TV, som äter upp elbesparingen.

Fråga 17.
Hej och tack för ett bra program, eller nästan bra, för inte riktigt allt som jag förväntar mig kommer fram. Exempelvis detta angående spara el, ni kollade upp ett gammalt hus med jordvärme, det finns så mycket man själv kan göra utan att det kostar ett öre, varför kom inte det fram?
Ex: sänk temperaturen i huset med 1 grad spar ca 6 %, sänk i sovrummet lite mera, duscha kortare tid, det borde alla kunna göra, planer när ni lagar mat så ni inte behöver använda alla plattorna. Sänk temperaturen på varmvattnet jag har sett en del har 90 grader, det behöver inte vara så högt, inga möbler framför värmeelementen, fyll diskmaskin och tvättmaskin ordentligt. Det var några tips det finns säkert flera, vi satte in en luftvärmepump, det sparar vi 5000 kr på varje år.
Svar 17. Många bra råd som dessutom inte kostade något. När man ska välja värmepump så tänker de flesta bergvärme och glömmer många bort att titta på luft/vatten-värmepump. Fungerar lika bra från  södra Sverige upp till Stockholm, där vi har färre dagar än 10, med lägre temperatur än minus 10 grader. Den är betydligt billigare att installera.

Fråga 18.
Tack för ett trevligt och lärorikt program.
Medan jag ändå är inne på uppvärmning: Utomhusgivare, som reglerar värmen känner bara av temperatur, men inte vind och nederbörd. Det resulterar i, att temperaturen inne blir för hög vid lugnt och kallt väder, medan man fryser då det regnar och blåser.
(Väderkombinationerna brukar vara sådana.) Det finns ganska billiga väderstationer, som känner av de flesta parametrar, och presenterar dem på en liten tavla. Det borde med dagens elektronik vara en bagatell, att koppla en sådan till värmesystemet också.
Svar 18. Tycker som du att det borde vara möjligt att få en bättre energistyrning från utegivarna.