Vad innebär det att leva energi- och klimatsmart?
Att leva energi- och klimatsmart, vad innebär det och hur gör man det i så fall?
Tv-programmet Dina Frågor handlar om just detta. Sverker Olofsson och Linda Nilarve är programledare. För lever man på ett sätt som gynnar klimatet så gynnar det i regel den egna plånboken också.
I programmet får vi bland annat tips om hur vi just kan spara pengar genom att se över vår energianvändning. Framförallt för den som bor i hus finns här stora pengar att spara. Anki och Jim som bor i et äldre hus i Danderyd har fått hjälp av en energikonsult som går igenom deras hus med en värmekamera för att spåra värmeläckage, som kan åtgärdas.
Värmefotografering genomfördes för att upptäcka köldbryggor i husets skal, inneväggar, tak och fönster. Detta tillsammans med en allmän energibesiktning visade att familjen kan spara ca 10.000 kr. B la genom att byta till lågenergilampor, 600 kr per år, nya tätningslister runt fönstren 600 kr, mer isolering på vinden 1300 kr, byte av uppvärmningssystem för pool 7300 kr.
Ett annat gott råd till alla som har värmepump: Gör en driftssevice minst var femte år. Effekten kan gå ned med 50 % utan att man märker någon skillnad.
Men att leva energi- och klimatsmart är en stor fråga. Ställ om:s Martin Saar medverkar i programmet, men här på Ställ om förklarar han några begrepp, förutsättningar och ger några exempel på hur vi kan leva energi- och koldioxidsnålt i hushållet.
Är det någon skillnad mellan Sverige och andra länder och hur vi använder vår energi?
Sverige har lyckats fasa ut oljan som bränsle vid uppvärmning av bostäder genom att bygga ut fjärrvärmen. Där har vi varit bättre än de flesta andra EU-länder. Men fortfarande är vi mycket beroende av olja. 41 % av vår energi kommer från importerad olja, Vi använder också mer el-energi än många andra länder. Det beror till stor del på att det funnits gott om el de senaste 30 åren tack vare vattenkraften och de 10 kärnkraftverk som byggdes på 1970-talet. Samtidigt har Sverige bland de bensintörstigaste bilarna i Europa.
En nyligen genomförd mätning hos 400 hushåll som Energimyndigheten gjort visar att vi idag använder ca 50 % mer hushållsel än för 15 år sedan trots sparkampanjer, energisnålare hushållsmaskiner, timers och andra hjälpmedel för att hålla ned elanvändningen. Orsaken är mängden nya apparater, maskiner, bekvämligheter och att ljuskällorna ökat i hushållet. Vi har också fått displayer, standby-funktioner, eluppvärmda golv, handdukstorkar och utebelysningar etc.
Men det mest häpnadsväckande från undersökningen är att belysning i hemmet drar mest el, eftersom den gamla glödlampan fortfarande dominerar och inte har ersatts av lågenergilampor. En ändring är på gång genom en ny EU-lag, som förbjuder försäljning av den gamla hederliga glödlampan.
Till skillnad mot övriga länder inom EU, bortsett från Frankrike, har Sverige ren och koldioxidneutral el tack vare vår vatten- och kärnkraft. (Det förutsätter att man betraktar kärnkraften som koldioxidneutral.) Importen av kolel har under de senaste åren endast varit några få procent. Att vi räknar med en högre kolandel av vår el, beror på att vi tillhör den nordiska elmarknaden och räknar med en nordisk elmix.
Att spara el är i Sverige i första hand en privatekonomisk sak och en marginell klimatåtgärd. Såvida man inte ersätter fossilt bränsle som olja och diesel med el. T ex genom att byta ut en gammal oljepanna för uppvärmning och i stället skaffar en värmepump.
Ska man behålla sin tjock-tv istället för att köpa en ny platt-tv?
Klimatsmart betyder att leva energi- och koldioxidsnålt. Att då köpa en ny platt-tv oavsett om det är en LED, Plasma eller LCD bara för att den nya drar lika mycket som den gamla, är inte speciellt klimatsmart. När man står inför valet att byta ut sin tjock-tv räcker det alltså inte med att enbart titta på hur mycket el som den nya platt-tv drar i drift. Den sk direkta energin. Man måste också väga in hur mycket energi- och utsläpp som skett för att producera en platt-tv. Från råvaror, tillverkning till återvinning. Den sk indirekta energin.

Livscykeltänket
Världen ser helt annorlunda ut om man betraktar världen utifrån ett livscykelperspektiv. När man ska välja en produkt t ex en ny platt-tv eller bil räcker det inte med att värdera hur mycket energi som går åt när man använder platt-tvn eller kör bilen. Det ger många gånger en falsk bild. Vi måste också ta hänsyn till de utsläpp som skett på resan från gruvbrytning/odling fram till butiken och sen återvinningen efter användandet. Den sk dolda indirekta energin/utsläppen heldragen blå linje i bilden. Oftast ligger 60 – 70 % av utsläppen i de första stegen av livscykeln. I själva odlingen /gruvbrytningen och vidareförädlingen. Utsläpp för transporter är oftast marginell om det inte gäller flyg. För livsmedel är 5 % av utsläppen från transporter.
Gör man en livscykelanalys av en platt-tv upptäcker man att de stora utsläppen finns i tillverkningen inte i driften. Platt-tvn har med stor sannolikhet tillverkats i Asien av nya råvaror där det behövts mycket fossila bränslen och el producerad av kol. Detta måste man givetvis väga in när man väljer en ny platt-tv om man ska leva energi- och koldioxidsnålt.
Jag har inte sett någon produktlivscykelanalys av en platt-tv, men som jämförelse kan man titta på en stationär dator. För att tillverka en dator går det åt 1800 kg råmaterial och 240 liter olja, som ger ca 700 -1000 kg utsläpp. Dessutom används 22 kilo kemikalier och 1500 kilo vatten. (UN University 2007). Dessutom visar undersökningar att ju mer kompakt en elektronisk produkt är desto mer energi, vatten och kemikalier behövs för tillverkningen.
Är det alltid rätt att välja närproducerat om man vill leva klimatsmart?
Nej, det viktigaste är att välja ekologisk odlat mat helst Kravmärkt och efter säsong. Det betyder att inget konstgödsel eller bekämpningsmedel använts i odlingen och att köttdjuren är betande djur som inte fått kraftfoder eller antibiotika. Många tror på myten att de stora utsläppen vid produktion av livsmedel sker p g a långa transporter. Inget kan vara felaktigare. Produktlivscykelanalyser av olika livsmedel som gjorts av bl a SIK och U&W visar att utsläppen från transporter av livsmedel är minimala. Mindre än 5 % av de totala utsläppen. Undantaget är flygimporterade livsmedel som t ex exotiska frukter där utsläppen blir stora från transporten. I stället sker de övervägande utsläppen i livscykeln för livsmedel när man producerar konstgödsel och olika kemiska bekämpningsmedel för själva odlingen av växterna. Det behövs nämligen stora mängder olja och naturgas för den processen.
FN:s jordbruksorganisation publicerade i november 2008 en rapport som visar att enbart köttindustrins energianvändning och utsläpp är större än samtliga transporter på land, till sjöss och i luften. Så uttrycket ”Vi äter olja” stämmer väl överens med verkligheten. Detta förhållande gör oss oerhört sårbara för kommande prishöjningar av olja, gas och kol, som Globala energisystem i Uppsala och IEA har varnat för.
Kött, vilket ska vi välja?
Om man vill leva energi- och koldioxidsnålt ska man undvika nötkött. Beroende på hur djuret föds upp så är utsläppen mellan 14 -25 kg koldioxid per kilo kött. Idag sker uppfödning av köttdjur i stora ”fabriker” där djuren oftast hålls inomhus och får kraftfoder, oftast soja, odlad med konstgödsel och bekämpningsmedel i Brasilien. Djuren matas med fullvärdiga sojaproteiner som på detta sätt omvandlas till ”rött kött” på ett mycket oekonomiskt sätt. Ät koldixidsnålt- ät längre ned i näringskedjan
För att få fram 1 kg nötkött behöver djuret 7 kg sojaproteiner. Det betyder att vi omvandlar 7 kilo sojalivsmedel till 1 kg köttlivsmedel. En omvandling som är ett stort slöseri av proteiner och bl a bidrar till livsmedelsbristen i världen.
På samma sätt produceras gris- struts- och kycklingskött. Detta gäller även lammkött som slaktas på våren till skillnad mot höstlamm som går utomhus tillsammans med mamman fram till slakt. Våra köttfabriker är alltså helt beroende av billig fossil energi för att överleva och djurhållningen är många gånger allt annat än etisk försvarbar. Det visar de senaste skandalskriverierna om svensk grisuppfödning!

Den billiga fossila energin har gjort det möjligt att utveckla djurfabriker och fiskodlingar som specialiserat sig på industriell livsmedelsproduktion. Energislöseriet och utsläppen sker tidigt. Redan när man tar fram konstgödsel och bekämpningsmedel för att odla kraftfoder till djuren/fisken. Det fortsätter i nästa steg när vi omvandlar fullvärdigt livsmedel till proteiner i form av kött. Här ligger förklaringen till varför kött ger så stora utsläpp av koldioxid. För att producera kött behövs också enorma mänger av vatten. Ett kilo nötkött kräver 12000 liter vatten! För den som vill leva energi- och koldioxidsnålt väljer vegetariskt och ekologiskt. Det finns gått om vegetariska proteiner att välja bland.
Om vi ska råda bot på detta borde det ekologiskt hållbara jordbruket bestämma antalet köttdjur och den mängd kött vi äter. Köttdjur som bl a betar i hagar och på ängar ingår i jordbrukets näringskretslopp är en förutsättning för ett hållbart jordbruk. Där används varken kraftfoder, antibiotika, handelsgödsel eller bekämpningsmedel.
Klimartsmart är att välja energi- och koldioxidsnålt kött. Så här stora CO2-utsläpp blir det från 1 kilo kött enligt analyser av SIK: vildsvin 1 kg, höstlamm 2,1 kg, kyckling/höns och älg 2,5 kg, gris 4,8 kg, höstlamm 6,2 kg och rött nötkött 14- 25 kg CO2-utsläpp.

Köttproteiner från olika djur.
Så här mycket utsläpp av växthusgaser bidrar du med beroende på vilken typ av kött du väljer för att få i dig nyttiga proteiner och mineraler. Märkningen ”svenskt nötkött” betyder enbart att djuret fötts upp i Sverige, inget annat. Ingenting om djurhållning eller vilket foder djuret matats med. Merparten av vår köttdjur får kraftfoder av soja som odlats i Brasilien. Det gäller givetvis inte viltkött som vildsvin, älg rådjur etc. Är nötköttet ekologiskt betyder det att djuret fått minimalt med kraftfoder eller antibiotika. Krav-märket garanterar att köttet är kontrollerat från uppfödning till slakt. Den svenska köttkonsumtionen har de senaste 20-30 åren ökat med 50 %. Och det är främst importerat kött som står för ökningen.
Så mitt råd är: Försök äta viltkött eller kyckling. Välj ekologiskt och kött från betande och frigående djur. Gärna närproducerat. Självklart är vegetarisk kosthållning alltid det bästa!
Klimatsmart är också att välja mat efter säsong.
Tack vare den billiga energin, främst oljan, de sista 50 åren har vi idag har suddat ut olika matsäsonger och geografiska avstånd. De är få som idag reagerar på försäljning av färska blåbär i januari. En riktig rysare när man ser att de flygimporterats från Chile och den energi som använts till transporten. Andra exempel är tropiska frukter som säljs året runt i butiken. De bidrar också med mycket utsläpp vid flygtransporten. Samma sak gäller för odlad lax som flygs ned till Vietnam för att rensas och återvända som portionsförpackad lunchrätt med ris och pinnar.
Ett samhälle med mindre och dyrare olja, kol och gas kommer inte att kunna kosta på sig lyxen att sudda ut avstånd och säsonger för att klara sin livsmedelsförsörjning. Inte heller använda konstgöding främst forsfor och bekämpningsmedel som vi gör idag. Det är hög tid att ställa om innan energipriset drar iväg!
Ämnen: Ekologisk odling, Energi, Jordbruk, Kärnkraft, Klimatsmart, Koldioxid, Mat, Olja, Platt-tv, Tjock-tv, Transport

13
2






[...] bara svältande isbjörnar (de måste ha letat länge eftersom isbjörnsstammen mår utmärkt) och pekpinnar om hur vi ska äta “klimatsmart” (mindre fisande kor [...]
Denna kommentar:
11
3