SVT Play
Det går att klara klimatmålen och vår välfärd – men det är bråttom
Martin Saar
Igår den 30 september släppte miljöanalytiker Lester R Brown en uppdaterad version, Plan B 4,0 av sin mycket omtalade bok med lösningar för hur vi kan undvika en klimatkatastrof och rädda civilisationen. Jordens klimat förändras snabbare än de värsta tänkbara scenarierna och Lester Brown menar att mänskligheten för en kamp med tiden för att lösa vattenfrågan, skydda ozonlagret och hejda klimatförändringarna
Lester Brown ställer sig frågan: ”Kan vi växla in på en väg som både är ekonomiskt och ekologiskt hållbar? Svaret är JA och om detta handlar Plan B 4.0.
Plan B 4.0: Mobilizing to Save Civilization är tillgänglig för fri nedladdning på nätet.
Boken presenterar en ny djärv riktning för världsekonomin och en uppmaning till världens statsmän att börja agera. Plan B 4,0 har rekommendationer som syftar till att skydda klimatet, stabilisera befolkning, utrota fattigdom, och återställa jordens naturliga ekosystem som behövs för att ekonomin ska fungera.
Så här säger fd president Clinton: ”Lester Brown tells us how to build a more just world and save the planet
. . . in a practical, straightforward way. We should all heed his advice.”
I den uppdaterade version av Plan B pekar Lester Brown på att livsmedelsförsörjning blir allt osäkrare på jorden och att detta är mänsklighetens svaga länk. Mellan åren 2006-2008 tredubblades spannmålspriserna, vilket inte berodde på sämre skördar, utan en pågående utveckling där ytterligare 80 miljoner människor på jorden flyttade upp i näringskedjan, som nu räknar 3 miljarder människor.
En annan orsak är att en fjärdedel av USA:s spannmålsskörd används för att producera bränsle för bilar. Samtidigt sjunker grundvattennivåerna, jordar eroderar, temperaturer stiger vilket gör mänskligheten mer sårbara för livsmedelsbrist.
Cirka 175 miljoner indier och 130 miljoner kineser får sin spannmål genom bevattning från överexploaterade djupvattenbrunnar. Saudiarabien, Iran och Jemen står inför liknande utmaningar då grundvattnet sinar.
Efter årtionden av förbättringar har antalet hungriga människor stigit från 825 miljoner i mitten av 1990-talet till över 1 miljard år 2009. Detta tillsammans med stigande matpriser och intensivare konkurrens om mark och vatten är en oroande utveckling för världens matproduktion, skriver Lester Brown.
Men det finns också många positiva tecken. Äntligen verkar det som om övergången till förnyelsebar energi har fått ett genombrott. Övergången till förnybara energikällor går i en takt och omfattning vi inte kunde föreställa oss ens för två år sedan, skriver Lester Brown. USA har under 2008 byggt nya vindkraftverk som motsvarar 8.400 megawatt (MW) samtidigt som nya kolkraftverk bara uppgick till 1.400 MW.
Men USA är inte ensam om detta: Kina bygger sex vindkraftverk s k mega – komplex med en produktionskapacitet på 10,000-30,000 MW vardera, medan man i Europa, genom ett konsortium planerar att bygga solkraftsanläggningar i Nordafrika med en produktionskapacitet – som skulle kunna förse halva Europa med el.
Slutligen framhåller Lester Brown att energieffektiviseringsrevolutionen knappt har börjat. Om vi storskaligt skull börja installera ny belysningsteknik skulle det vara möjlighet att stänga 705 av världens 2.670 koleldade kraftverk.
Klimatmålet i Plan B är satt utifrån den aktuellaste forskningen och visar hur världen kan minska dagens koldioxidutsläpp med 80 % före år 2020. Alla åtgärder som föreslås i Plan B är dessutom kostnadsberäknade. Lester Brown visar att det krävs 190 miljarder dollar för att genomföra Plan B. Det är en sjättedel av världens årliga militära utgifter. Lester R Brown är verksam inom Earth Policy Institute.
Så visst finns det hopp!
Ämnen: 2020, Bilar, Ekonomi, Energi, Hållbar utveckling, Jordbruk, Klimatfrågan, Koldioxid, Livsmedelsförsörjning, Mat, Plan B 4
3 
0
Plan B 4.0 svarar begripligt och realistiskt på frågan alla ställer: Hur ska vi göra för att rädda jorden? Så. Läs, lär och rätta politiken efter det. Lösningarna finns och är baserade på nu tillgänglig vetenskap.
Vad väntar politikerna på?
Denna kommentar:
1 
0