Lösningar för framtiden
Vårt samhälle står inför en jättelik utmaning. Vi måste ställa om vårt samhälle och minska utsläppen av växthusgaser och vårt beroende av olja och kol – kring detta finns stor enighet bland världens forskare.
Vad vi behöver nu är lösningar för framtiden, förslag på hur vi ska klara omställningen till ett mer hållbart samhälle. I en ny serie här på Ställ om kommer vi därför att låta personer som är engagerade i frågor om klimat och energi att presentera sina förslag till lösningar för framtiden i form av olika debattinlägg.
Följ vår serie och var med och diskutera och kommentera på vår blogg.
Ämnen: lösningar för framtiden


0
0






UTVECKLINGSPOLICYN TAX-AND-EDUCATE
Som oberoende energiforskare har jag utvecklad en egen klimatpolicy, eller rättare sagt utvecklingpolicy. Min policy är inte speciellt bra. Men den är ändå den minst dåliga. Alternativet är att inte göra något. Kyotoprotokollet med diverse politiska detaljlösningar i länder fungerar inte och skadorna blir bara värre och värre. Ett avtal i Köpenhamn kan bli det mest skadliga i människans historia.
.
Det kanske näst bästa, vilket är väl känt i USA, är en fossil skatt uppströms i flödet med intäkterna utdelade till alla i kontanter (Carbon-tax-and-100%-dividend). En skillnad är att utbildning finansieras med fritt disponibla skolpengar och en egen valuta. Alla mellan ungefär 14 och 20 år får en viss mängd Care, vilket är en neutral elektronisk valuta bestående av en blandning av större valutor (CArbon Right with Education). En skola får betalt i Care. Ett gruvföretag köper uttagsrätter i Care. Därav namnet Tax-and-educate.
.
En författning definierar och stabiliserar verksamheten. Ett globalt parlament tillsätts efter ländernas koldioxidutsläpp. Parlamentet utser en domstol och en regering. Sverige får på detta sätt cirka 0,2 procent av inflytandet. Kina och USA knappt en fjärdedel var. De rika OECD-länderna dominerar. Centraliserad koldioxidrösträtt är lämpligt därför att det är obyråkratiskt och speglar vad som står på spel. Till skillnad från med exempelvis BNP-rösträtt fås ekonomisk neutralitet och rättvisa. Ett isolerat land utan någon fossil kontakt berörs inte ekonomiskt och får inget inflytande, oavsett hur stort och rikt landet är. Domstolen bildar prejudikat för vanliga nationella domstolar inom brottmål, förvaltningsmål och tvistemål. Regeringen verkar genom nationella myndigheter, främst mot gruvor, oljebolag, skolor och elever.
.
I början kanske utvecklingsparlamentet anser att det räcker med få Care per uttaget ton inom stenkol och brunkol. Omsättningen blir då liten. Utbildningen styrs till fattigare länder och där kolet utvinns. Kolet handlas mindre internationellt med mindre ekonomiska störningar och politiska förenklingar som följd. Med tiden med tanke på resursläge, utbildning, klimat med mera kan verksamheten utökas med tjärsand, skiffer, olja, naturgas och torv och utsläpp av koldioxid från cementtillverkning och andra växthusgaser än koldioxid. En rejäl strypning av uttaget räcker för att finansiera flera års utbildning med en högt utnyttjande i alla länder. Alla dessa praktiska detaljer är det upp till utvecklingsparlamentet att besluta om.
.
Internationella marknader försvaras. Inom energi och politik finns det mycket som inte fungerar med bristande koppling till koldioxidutsläpp och energiförsörjning och som parlamentet skulle kunna förbjuda, som exempelvis när bensin subventioneras till ett pris 2 kr per liter (20 öre/kWh), eller genererad solenergi ges 5 kronor per kWh i 20 år. Jordbruksprodukter är en förnybar energi som skulle kunna ingå. Saken är känslig och viktig och är en författningsfråga. Ett land måste ha rätt att vara självförsörjande på livsmedel till viss del. Allt med ett fossilt innehåll fördyras. Det sparas mer effektivt. Världens energiflöden optimeras.
.
Policyn kan ses som socialistisk eftersom den minskar värdet av resurserna och bakvägen tar dessa tillgångar. Men varje omställning och minskning av konsumtionen gör samma sak. I framtiden blir resurserna dyrare och ägarna blir vinnare oavsett. Konkurrensen inom energi och utbildning ökar och nationella monopol försvinner. Gränserna minskar i betydelse och globaliseringen blir mer mänsklig.
.
Kina och Indien och fattiga länder generellt vill inte göra stora utsläppsminskningar. De menar att de rika länderna genom historiskt större utsläpp måste agera först och de vill kort sagt få något. Åtminstone Kina bör förstå att koldioxidens gödande effekt ger landet större skördar och en mindre spannmålsimport. Landet är mycket pressat inom bland annat jordbruksproduktion, grundvatten, föroreningar och många ändliga resurser. Idag importerar Kina till och med kol. Chansen är stor att policyn ger en intern ekonomisk balans och ses som intressant. Låsningen genom koppling till utsläpp minskar.
.
Policyn ger inga uppblåsta mål med årtal, procent och temperaturer långt fram i tiden, som ändå ingen vet något om. Policyn underlättar en bindning av kol i växande gröda och mark, vilket snabbt och kostnadseffektivt vid ett behov skulle kunna förskjuta kolet balans mellan atmosfären och marken. I en sådan situation hjälper det inte mycket med planer 40 år framåt. En flexibilitet i beslutsfattandet uppstår, vilket naturligtvis har ett stort värde.
.
Skillnaden mellan policyn och Kyoto, EU ETS och USA:s eventuella Cap-and-trade kan sammanfattas i ett antal punkter:
- egen författning
- en beslutande ordning
- individer istället för länder
- rätt istället för godtycke
- uttag istället för utsläpp
- lika hantering av företag och individer
- färre särintressen
- stabila priser
- minimal byråkrati
- balanserad budget
- egen valuta
- konvergering
- potential
.
En organisation bildas med en inbyggd vilja att öka sin makt. FN, EU, USA, ASEAN, IMF, Världsbanken, WTO, Club of Rome, Bilderberggruppen, Illuminati, New World Order med mera får konkurrens. Organisationen bildar en egen motor i utvecklingen på detta smala område. Ett viktigt syfte med författningens är att begränsa verksamheten och skydda minoriteter. En expansion bör kanske kräva en 80-procentig majoritet.
Denna kommentar:
0
0