Det står att svartluten normalt eldas upp, men det står inte att den eldas upp för att driva vissa processer i industrin. Det eldas alltså inte för kråkor här.

Om vi gör bränsle av svartluten, vad ska ersätta den då?

Denna kommentar: 1  0

Jodå, det ”eldas för kråkor” i massaindustrin, tyvärr. Det är därför man alltid ser enorma ångmoln runt massabruken. På vintern fryser aldrig havsvikarna och andra vattendrag bredvid dem.

Men visst, man kan även göra flytande drivmedel av skogsavfall som grenar och toppar, bark, etc. Det kan dock vara billigare med svartlutsförgasning och att elda skogsavfall, än att fortsätta som idag, med sodapanna med eldning av svartlut, och försöka göra drivmedel av skogsavfallet.

Om fler människor värmer hus och villa med solpanel istället för med restvärme från massabruk, så blir det mindre avsättning för värme från massabruk. Då blir svartlutsförgasning med prod. av drivmedel ett bättre alternativ. Det ger mindre ånga / värme som biprodukt.

Pappersprocesser med lägre behov av ånga gör också eldning av svartlut i sodapanna olönsammare och mer energislösande än svartlutsförgasning.

Alla förväntar sig höga drivmedelpriser framöver, så massabruken blir lönsammare på sikt om de även producerar drivmedel. Massa + papper är mycket billigare att producera i t.ex. Brasilien. Skogen växter 10 gånger fortare. Lönderna är lägre. Kan vi (Sverige och EU-området) klara den konkurrensen på sikt?

Denna kommentar: 0  0

Artikeln ovan är lite märklig; Detta är avancerad kemiteknik, så det blir lätt lite konstigt;

Svartlut är en restprodukt från massaindustrin. Man kokar träflis med kemikalier och ånga. Ca halva trädet blir till pappersmassa. ca halva trädet blir till svartlut. Svartlut är flytande och liknar tjockolja, men innehåller kemikalier från kokningen; Svavel i form av sulfid, lut (natrium-hydroxid), m.m.

Svartluten förgasas till syntesgas. Syntesgas är en blandning av gaserna: kolmonoxid(CO) och vätgas(H2). Syntesgasen renas.

I en process till, omvandlas syntesgasen till flytande eller gasformiga syntetiska drivmedel m.h.a. katalysatorer i kemiska reaktorer.

Det går att göra bl.a:

Metanol (CH3OH), en vätska. Giftig. Brandfarlig. Kan användas vid prod. av RME/FAME. Kan ev. användas i bensin, man kan blanda i 3 volyms-%.

Di-metyl-eter (CH3-O-CH3), en gas. Mycket brandfarlig. Till specialfordon.

Syntetisk Naturgas / Biogas / Syntet-metan (CH4). En gas. Brandfarlig. Till speciella gasfordon.

Syntetiska paraffiner/alkaner. Kallas även för GTL, BTL. De är flytande, och det är bara att tanka dem direkt i dagens dieselmotorer. De är inte brandfarliga. Man kan släcka tända tändstickor i det. De är inte giftiga.

Vilket drivmedel skulle du vilja att man tillverkade i Domsjö? Varför? Tala gärna om det för ledningen för Domsjö Fabriker AB i Örnsköldsvik.

Denna kommentar: 2  0

Hej Mette Lanfald, som har gjort det här inslaget i SVT Mittnytt (?);

Svartlut är inget ”nytt biobränsle” !!! Svartlut har alltid funnits som biprodukt, då trä kokas till pappersmassa!!! Det har gjorts i ca 100 år…

Det nya är:

1. Svartlutsförgasning, istället för som tidigare eldning av svartluten i sodapanna. I och med att svartlut förgasas istället, så kan biobaserad syntesgas produceras. Det är det nya.

2. Också nytt; Att Volvo utvecklar lastbilar och långtradare, som kan köras på kemikalien DME, och att man planerar att syntetisera DME ur syntesgas, där syntesgasen alltså kommer från en bioråvara, ursprungligen från Svensk Skog.

(DME i sig är ingen ny kemikalie. DME har använts som bl.a. drivgas i sprayburkar sedan mycket lång tid tillbaka. Men då har DME syntetiserats ur någon fossil råvara. Inte ur biomassa eller ur svartlut.)

Man bör kunna hitta den här artikeln med sökordet: ”Syntetdiesel”, eftersom DME är en syntetisk kemikalie, som används som drivmedel för special-anpassade dieselmotorer. ”Biobränsle” eller ”biodrivmedel” kunde vara andra rimliga sökord.

Det här har ingenting att göra med ”etanol” överhuvudtaget!!! Varför är SVT så spritfixerade??!! Har ni spritbilar typ Ford Taurus FFV på SVT,eller ?! Drivs SVT:s medarbetare delvis med sprit…

Denna kommentar: 0  0

Hej Ingenjör i Stockholm!
Tack för lektionen om svartlutsförgasning, syntetdiesel och Volvos satsningar för att utveckla lastbilar för nya bränsle. Fortsättningsvis ska vi försöka använda rätt terminologi. Men varför så nedlåtande. Vi vet mycket men inte allt, därför är Ställ om beroende av all den expertkunskap som finns ute i bloggvärlden. Och då inbegriper jag dig.

Denna kommentar: 0  0

Det stod i en artikel i Västerbottenkuriren att den svartlut som producerats på ett hektar skogsmark skulle driva en långtradare 1100 mil.Kan verkligen ett hektar skog ge denna mängd per år?Där jag bor blickar jag ut över ett 10 år gammalt kalhygge,träden är inte mer än ca:3 meter höga.Skulle verkligen ett hektar av detta kunnat driva en långtradare 11000 mil.Hoppas på svar från någon kunnig i ämnet.

Denna kommentar: 0  0

Jaha Martin, du kallar Ingenjören i Stockholm för ”expert”, men om man vill hitta det här inslaget om ett syntetiskt drivmedel, DME, så måste man förstå, att SVT lägger inslaget undet ”etanol”, istället för under ”DME” , ”syntetiska drivmedel” , ”syntetdiesel”, etc. Än så länge har SVT inte ändrat sökord…. Kanske Martin Saar etc. inte kan erkänna att de kan ha gjort fel? Vad jobbigt! Det skapar INTE förtroende…

Denna kommentar: 0  0

Hej Ej Ingenjör, bra kommentar. Vad är ”ett hektar skogsmark” ? Avses ett hektar mark med gammelskog? Då står där flera hundratals ton skogsråvara. En stor tall eller gran väger flera hundra kilo. På en yta av 100 gånger 100 meter = 10 000 kvadratmeter(m2) = Ett hektar ryms det många stora träd. Ca 1000 träd ska väl rymmas? 1000 träd som väger flera hundra kilo vardera ger flera hundra ton träråvara.

T.ex. 100 ton svensk skog kan bli ca 25 ton drivmedel, som har volymen ca 31 m3 paraffiniskt, syntetiskt dieseldrivmedel. En modern långtradare använder ca 3 liter dieselolja per mil. Så 31 m3 = 31 000 liter bör räcka i 10 000 mil.

Ett hektar rymde ju flera hundra ton träråvara, men halva trädet blir massa i massabruket, och halva trädet blir till svartlut, som i sin tur kan förgasas till syntesgas. Syntesgas i sin tur kan omvandlas till DME eller paraffiniska drivmedel i katalytiska processer.

… I Västebotten tar det nog bortåt 75 år mellan ”skörden” av skog… Konceptet ger mer i södra Sverige, där man kan ”skörda skog” vart 40:e år, eller i t.ex. Brasilien, där skogen växer lika mycket på ca 10 till 15 år.

Hoppas att det här kopplade ihop teori och praktik. dessutom få massor av energi i form av ånga. Ånga används då massa blir papper. Många industrier i många branscher använder ånga. Även sågar, livsmedelsindustri, m.m. använder ånga. Ånga kan bli el m.h.a. en ångturbin. Ånga kan bli till fjärrvärme.

Denna kommentar: 0  0

Hej Ingenjörn!
Vi ska genast ändra sökord, det var en lapsus av oss. Som jag sagt tidigare vi har många kunskapsluckor och kan inte allt. Har vi gjort fel så försöker vi rätta till det.
Tack för påpekandet!

Denna kommentar: 0  0

Hej Ingenjörn!
Tack för din uträkning vad en hektar skogsmark kan ge i syntetisk diesel. Vet du hur många långtradare för dieseldrift som kan köra på syntetdiesel från skogsråvara, där uttaget som görs ur skogen är hållbart. Det skulle vara intressant att få veta hur stor potentialen är för DME?

Denna kommentar: 0  0

Om man med en modern ”långtradare” menar en lastbilskombination av svensk modell som kan ha en totalvikt på 60 ton får ni allt lägga på en liter.
Men en tom med en totalvikt av ca 15 ton drar ca 3 liter/mil. Sedan spelar givetvis luftmotstånd och terrängförhållanden mm in.
Men som tidigare nämnts: Alla kan inte veta allt…

Denna kommentar: 0  0

Hej Ingenjörn.Så det är bara gammelskogen som ger den tänkta mängden bränsle.Då måste man väl dela dina 10000 mil med de 75 år det tar för marken att ge denna mängd.Då blir det mera rättvisa 133 mil per hektar och år, jag läste dessutom i en artikel att det åtgår större mängd förgasad svartlut jämfört med diesel för att driva en långtradare.

Denna kommentar: 1  0