Kan kol och kärnkraft verkligen ersätta oljan?
Det är sant att det finns gott om kol i världen, men frågan är om kolet verkligen kan ersätta oljan, en uppfattning som ofta förs fram i debatten. Den kol som finns kvar på jordklotet är nämligen av mycket dålig kvalitet. Den bästa kolen, antracit, är ett minne blott sen många, många år. Idag bryter vi kol som är på gränsen till att överhuvudtaget ge någon nettoenergi tillbaka.
Det som begränsar vår användning av en energikälla som kol och uran är mängden nettoenergi som man får ut. Den s k EROEI:n (Energy in Return on Energy Input) är helt avgörande för om det ska vara någon idé att exploatera en energikälla.
Under sommaren har vi haft flera kommentarer på Ställ om kring syntetdiesel (CTL) och kolets möjligheter att bli en räddningsplanka efter peakoil, när oljeutvinningen inte längre håller jämna steg med efterfrågan. Hur snabbt går det att öka utvinningen av kol och bygga ut en produktionskapacitet för syntetdiesel? Finns det ekonomiska hinder för att öka produktionen av diesel? Går det att ersätta olja och fossilgas med kol eller kärnkraft? Många av svaren går att finna i The Crash Course av Chris Martensson, speciellt i kapitel 17 a, 17 b, 17 c och 18.
Chris Martensson är forskare och PhD i Neurotoxilogi vid Duke University i USA. Han har med utgångspunkt från sin proffession att jobba med fakta och hypoteser tagit fram The Crash Course som beskriver sambandet mellan Ekonomi, Energi och Ekologi och hur de tre E:na hänger ihop och påverkar varandra. Chris Martensson menar att vi just nu är inne i ett stort paradigmskifte, där vårt ekonomiska system som bygger på ständig tillväxt kommer att kräva allt mer energi, vilket kommer att bli problematiskt för att inte säga omöjligt att infria.
Chris Martensson menar att egentligen handlar det inte om hur snabbt det går att bygga upp produktionskapaciteten för ny energi, utan det handlar om att vara vaksam så att energiutvinningen inte blir ett nollsummespel eller en ren förlustaffär. Med andra ord att det går åt lika mycket energi för att utvinna diesel ur kol, som dieseln ger tillbaka när den används. Så är fallet med syntetdiesel ur kol. Samma ogynsamma förhållande gäller för oljesand, oljeskiffer och snart också för djuphavsoljeutvinning och för uranbrytning.
Martensson pekar på att det skulle krävas 750 nya kärnkraftverk för att ersätta USA:s oljeimport. Finns det då tillräckligt med uran och energi för en sådan satsning, då uranet har peakat i många länder och uran av allt lägre kvalitet börjar exploateras. Något som sker med allt högre energianvändning. I Frankrike, en stor kärnkraftsnation, peakade uranet 1990, i USA redan 1998. Endast i ett land Canada finns uran med högre kvalitet och en uranhalt på mer än 1 %.
Det är alltså är inte priset på energi som styr eller pressar fram ny energi, utan det är mängden energi som behövs för att få fram ny energi som är avgörande. Av det skälet är majsetanolen dödsdömd, då det krävs mer energi för att framställa majsetanolen än den ger tillbaka.
Så frågan är om kol och kärnkraft verkligen skulle kunna vara räddningsplankan för en fortsatt ekonomisk tillväxt i framtiden…
Ämnen: Ekonomi, Energi, Kärnkraft, Kol, Olja, Peak Oil, Syntetdiesel

1
1






Ja den kan verkligen rekommenderas, tycker alla som håller på med ekonomi och hållbarhets frågor borde se den. Den borde vara obligatorisk på alla kurser i ekonomi. Det är de tre E’na som kommer att påverka oss mest i framtiden, och hittills försöker man lappa ihop ett och talar om delar inom ett, men ett E=energi pratas det inte om.
Vi har lyckas komma i konflikt med alla tre inom 150-200 år, vi har annars funnits här ett par miljoner år.
Det finns fem tydliga övergångar under jordens historia med massutdöende och nu tyder flera tecken på att vi själva skapat den 6′e
http://www.energybulletin.net/node/49750
Denna kommentar:
1
1