Vem ska betala klimatnotan?
I Bonn, Tyskland, avslutades på fredagen en stor konferens om ett nytt globalt klimat-avtal. Runt 4.000 delegater har diskuterat hur den lagtext ska se ut, som ska ligga till grund för det stora klimatmötet i Köpenhamn om ett halvår. Se inslaget från Rapport.
Deltagare säger att Bonn-konferensen har lett till framsteg, men oenigheten om hur minskade koldioxidutsläpp ska betalas är stor, och flera frågor är ännu olösta.
För att ett globalt klimatavtal ska kunna bli verklighet i december måste knäckfrågan om finansieringen av klimatnotan lösas. För vem ska egentligen betala för åtgärderna?
Obligatorisk koldioxidskatt?
En rad förslag har lagts på bordet från flera länder. Schweiz föreslår en obligatorisk koldioxidskatt för världens alla länder; som bygger på principen att förorenaren betalar.
G77-länderna med Kina i spetsen vill finansiera klimatnotan genom bistånd. En halv till en procent av I-ländernas samlade BNP ska gå till klimatåtgärder.
Auktionering
Norge och många miljörörelser vill se en global auktionering av utsläppsrätter för koldioxid där vinsten går till klimatinsatser.
Global fond
Men det förslag som fått mest gehör i klimatförhandlingarna är det från Mexico. Alla världens länder ska betala till en global fond. Hur mycket beror på utsläppen av växthusgaser, befolkningsmängd och BNP.
Mexicos förslag skiljer sig från de tre andra på så sätt att det inte bara är U-länderna som ska kunna dra nytta av fonden, utan I-länderna kan också ta del av pengarna som finns i potten.
Så hur mycket pengar behövs då för att betala klimatnotan? Ja, betydligt mindre än för att lösa finanskrisen. Det menar Jeffrey Sachs som är rådgivare till FN:s generalsekreterare Ban Ki Moon och ekonom på Earth Institute vid Columbia University.
- Det blir nog mindre än en procent av världens totala inkomster per år. Det är ingen obetydlig summa, men heller inte katastrofalt mycket. De finansiella chockvågor vi upplever är större än den årliga kostnaden för klimatförändringarna, säger Jeffrey Sachs.
Klimatnotan billigare än finanskrisen
(Några intressanta siffror från ett tidigare inlägg på ”Ställ om”:
Rädda ekonomin – enligt G20: 1100 miljarder USD
Rädda klimatet – enligt Plan B: 190 miljarder USD
Kolla in ”hela lösningen” i Plan B 3.0 slideshow.
Ämnen: Bonn, Klimatavtal, Klimatmöte, Klimatnotan, Koldioxidskatt, Köpenhamn, Utsläpp, Utsläppsrätter, Växthusgaser

0
0






Frågan är fel ställd. Det behöver inte kosta något extra att minska bidraget till den globala uppvärmningen. Det räcker långt att vidta åtgärder som både minskar kostnader och minskar klimatpåverkan. Att minska behovet av energi och använda den effektivare kan vara investeringar som går med vinst redan efter några få år.
Förnybara energikällor går att utveckla så att de kan konkurrera med de fossila.
Denna kommentar:
0
0