Forskare har varnat för att det kan ta hundratals år för skadade ekosystem att återhämta sig, om det alls är möjligt. Men en ny studie andas större optimism: Illa sargade ekosystem kan mycket väl repa sig inom en livstid, om den politiska viljan finns.

Nedhuggna Akaciaträd vid en pappersfabrik i Pangkalan Kerinci i Indonesien. Foto: Dita Alangkara. Scanpix

I jakten på naturresurser exploaterar och skadar människan samma ekosystem som den långsiktigt är beroende av. Värdefulla skogar avverkas, marker förgiftas, hav och sjöar övergöds, fiskbestånd utarmas och industrier sprider föroreningar i luft och vatten.

En rapport om den globala miljösituationen varnade nyligen för att ekosystem kan skadas så svårt att det kan ta hundratals år innan de kan repa sig, om det ens är möjligt. Men nu hävdar forskare vid Yale School of Forestry & Environmental Studies i USA att det trots allt finns skäl till viss optimism.

Oljeindränkt strandremsa i Santa Barbaras hamn, Calif. Foto: Scanpix

Skogar värst drabbade
Forskarna har i en så kallad metastudie analyserat 240 vetenskapliga studier, granskade av oberoende experter, från 1910 till och med 2008. De har undersökt hur lång tid det tagit för en rad ekosystem i världen att återhämta sig efter såväl mänskligt som naturligt orsakade ingrepp och skador.

Deras slutsats är att det tog i genomsnitt 42 år för studerade skogars ekosystem att repa sig, medan det gick betydligt snabbare, i snitt tio år, för marina miljöer att tillfriskna. Värst drabbades ekosystem som utsattes för många samverkande störningar samtidigt – de behövde i snitt 56 år för att komma tillbaka. Däremot gick det betydligt snabbare, ibland bara fem år, för oljeskadade livsmiljöer i vatten och vid stränder att hämta sig.

Inte hopplöst
Granskningen visar också att det tog längre tid för de flesta livsmiljöer att repa sig efter mänskligt orsakade ingrepp än efter naturliga händelser, som orkaner, stormar och översvämningar.

- Skadorna på ekosystemen i studierna var ganska allvarliga, men slutsatsen av granskningen är att om samhället väljer en uthållig linje för att minska skadeeffekterna kommer ekosystemen att överleva. Det är inte hopplöst, säger ekologiprofessorn Oswald Schmitz.

Yalestudien koncentrerar sig på sju typer av ekosystem i hav och sjöar, på land och i skogar. Forskarna analyserar påverkan från bland annat jordbruk, skogsavverkningar, övergödning, främmande arter, gruvdrift, oljeutsläpp, kraftverk samt överfiske, utfiskning och trålfiske. Naturliga väderhändelser som orkaner finns också med i analyserna.

Runt 100 miljoner människor kan förlora sina hem och näringar om inte åtgärder vidtas för att rädda korallrevens biologiska mångfald i sydöstra Asien som kan slås ut på grund av klimatförändringarna redan de närmaste årtiondena. Foto: Dita Alangkara. Scanpix

Positiva exempel
I 83 av de 240 granskade studierna hade naturen återhämtat sig från alla typer av störningar, i 90 studier rapporterades en kombination av tillfrisknande och ingen synbar återhämtning och i 67 fall märktes inga tecken alls på att ekosystemen repade sig. Forskarna bedömer att drygt hälften av de studier som inte noterade några miljöförbättringar sannolikt inte pågått tillräckligt länge för att man skulle kunna dra några säkra slutsatser. Men de konstaterar att 15 procent av ekosystemen var bortom räddning.

Chansen för ett ekosystem att återhämta sig behöver, antyder forskarna, inte hänga samman med hur förstört det är. Exempelvis kan skadade vattenmiljöer enligt studien repa sig fortare eftersom vattenlevande växter och djur har en förmåga att komma tillbaka förhållandevis snabbt.

Återställa miljöer
Yaleforskarna anser att deras genomgång motbevisar påståendena om att det tar hundratals eller tusentals år för förstörda ekosystem att bli friska igen. De anser att det finns alla skäl i världen att satsa energi och pengar på att restaurera skadade områden, till nytta för kommande generationer.

- Vårt budskap är att det inte är för sent eller hopplöst att rädda skadade miljöer, säger Holly Jones som deltagit i studien.

Läs hela studien här.