Ställ om
Aktuellttisdag 19 maj 2009

Myter kring begreppet hållbarhet


Martin Saar

Författaren och miljövetaren Lester Brown, numera verksam i Earth Policy Institute, introducerade redan 1981 begreppet ”hållbar utveckling” (sustainable development). En av Lester Browns mest kända böcker är Plan B 2.0 Hur vi kan rädda vår utsatta planet och vår hotade civilisation i vilken han  diskuterar hur man kan möta växande globala problem såsom oljetoppen, vattenbrist, livsmedelsförsörjning, fattigdom och stabilisera befolkningsmängden.

 Illustration Patrik

Begreppet ”hållbarhet” fick allmän spridning i samband med FN-rapporten ”Vår gemenamma framtid” (1987), oftast kallad ”Brundtlandrapporten”. Den definierar hållbar utveckling som en utveckling som ”… tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”.

Enligt tidskriften Scientific American håller ordet ”sustainable” (hållbar) att bli så vanligt i olika sammanhang att det antingen har blivit en kliche´ eller ett ord som verkligen står för någonting.  Ordet ”hållbarhet” är så tydligt och enkelt att det kan användas på allt från bilar, jordbruk till ekonomi. Men trots att det är så enkelt är det svårt att veta vad det egentligen betyder.
Därför lät tidskriften Scientific American ett antal experter reda ut vilka de 10 vanligaste myterna som finns kring begreppet ”hållbarhet”:

1. Ingen vet vad hållbarhet betyder. Ordets moderna betydelse kom in i ordboken redan 1987. Poängen med frökens förmaning ”se till att det räcker åt alla” lär vi oss redan på dagis.
2. Hållbarhet handlar enbart om miljö. Ordet ”hållbarhet” i sig syftar inte bara på miljö och klimat, även om det övervägande hörs från miljörörelsen.
3. Hållbarhet är synonymt med ”grön”. Även om termerna överbryggar varandra så tenderar ”grön” att syfta på en uppfattning att det naturliga är bättre än det konstgjorda. Om jordens invånare ska kunna leva med en någorlunda levnadsstandard kommer det att kräva ett visst mått av teknik, där blir skillnaden mellan orden tydlig.
4. Återvinn så är du hemma. Om du tror att du lever hållbart för att du lägger tidningar till återvinning, är det dags att tänka om. De viktigaste delarna av hållbarhet handlar om transport och energi.
5. Hållbarhet kostar för mycket. Även om den rymmer ett korn av sanning, så är det en av de absolut största myterna. Hållbarhet blir dyrare på kort sikt, men definitivt inte i ett längre perspektiv.
6. En hållbar livsstil betyder lägre levnadsstandard. Hållbarhet betyder att vi måste göra mer med mindre, men det innebär definitivt inte en lägre levnadsstandard.
7. Den snabbaste vägen till hållbarhet går genom gräsrotsaktivism och konsumenter, inte genom politiska beslut. Gräsrötterna behövs och är nödvändiga på vissa områden, men på andra, som för att minska koldioxidutsläppen, är myndighetsbeslut livsnödvändiga om förändringar ska kunna ske snabbt.
8. Ny teknik är alltid svaret. Inte nödvändigtvis – ibland kan befintlig teknik göra stora skillnader.
9. Hållbarhet är en befolkningsfråga. Det här är ingen myt, men står för en falsk lösning. Befolkningen kommer aldrig kunna minska i tillräckligt snabb takt för att vi ska sluta tära på jordens resurser. Därför måste vi fokusera på att använda resurserna mer effektivt.
10) När du väl har greppat konceptet, är hållbart leverne lätt som en plätt att klura ut. Alldeles för ofta visar det sig att hållbara lösningar inte alls är så hållbara som man trodde från början. Etanolbränsleboomen är ett tydligt exempel där en tidigare lysande idé visar sig ohållbar i längden.

Ämnen:


11 kommentarer

tisdag 19 maj 2009 10:43

Hållbar är ingen bra översättning av engelskans sustainable, enligt systemekolog Folke Günther. Behållbar är mer korrekt.

Denna kommentar: Thumb up 0 Thumb down 0

Kurt H
tisdag 19 maj 2009 12:04

Hej Kurt!
Välkommen in i debatten och åsiktsflödet med dina kunskaper. Tror att de är behållbara!

Denna kommentar: Thumb up 0 Thumb down 0

tisdag 19 maj 2009 13:27

Ja, det är ju nyttigt att reflektera lite över det här mycket spridda begreppen hållbar, hållbarhet, sustainable, sustainability osv. Kul med Scientific Americans lista! Jag håller med om det mesta, men måste kommentera på ett par punkter min vana trogen! ;-)
2. Nej, definitionen är att hållbarhet till ungefär lika delar handlar om miljö, ekonomi och sociala frågor. Fast detta är inte riktigt bra… Allt fler är inne på att de miljömässiga aspekterna bör väga tyngre eftersom ett kollapsat ekosystem även ger kollapsad ekonomi och förstörda förutsättningar för goda sociala system. Se t.ex. Will Steffen: http://www.ecoprofile.se/1_1441_Will_Steffen:_Skrota_Triple_Bottom_Line.htm
4. De glömde maten. Visserligen är energi en viktig del där, men till mycket stor del andra frågor också.
7. VARFÖR måste olika aktörers viktighet alltid ställas mot varandra? Ska vi lösa det här måste alla göra sitt yttersta. När vi förstått det behöver vi inte längre slåss om vilken aktör som har störst betydelse. Här finns ett stort utbildningsbehov.

Denna kommentar: Thumb up 0 Thumb down 0

tisdag 19 maj 2009 15:06

”De viktigaste delarna av hållbarhet handlar om transport och energi.” (punkt 4) Maten då? Experterna har missat matens del i det hela. Vilka expertområden är representerade bland experterna i artikeln?

Denna kommentar: Thumb up 0 Thumb down 0

onsdag 20 maj 2009 05:51

Att hushålla effektivt med alla resurser är hållbart. Slöseri och överkonsumtion håller inte i längden.

Denna kommentar: Thumb up 0 Thumb down 0

Sune S
onsdag 20 maj 2009 11:08

Hej Johan!
Tack för ditt inlägg och en jättebra länk till seminariet med Will Steffen. Den var verkligen läsvärd inkl blogginlägg. http://www.ecoprofile.se/1_1441_Will_Steffen:_Skrota_Triple_Bottom_Line.htm

När det gäller dina kommentarer kring hållbarhet så delar jag i stort din åsikt. När jag läste dessa myter och kommentarer reagerade jag ungefär på samma sätt. Men det kanske inte är så konstigt då rangordningen och värderingarna är formulerade i ett amerikanskt sammanhang.

Punkt 2. För det första så känns begreppet Resilience bättre än Sustainable/Hållbarhet. Resiliece innehåller lite fler dimensioner som trygghet, säkerhet etc. Begreppet Resilince presenteras i The Transition Handbook på ett bra sätt. http://konsumerasmartare.wordpress.com/

Håller med om att en värld med en kollapsad Ekologi är inte mycket att ha eller leva i. Där är vi helt överens. Hur som helst jag har hängt upp mitt resonemang på tre ”E:n”, vilket fler än jag gjort även om vi rangordnar dem lite olika. Min rangordning är Energi, Ekonomi och sist kommer Ekologi. Energin är en förutsättning för samhällets existens och starkt knuten till vår tillväxtekonomi som sabbat vår Ekologi, där människan är en del. Återkommer med ett inlägg om detta senare.

Punkt 4. Tycker också att maten glömdes bort. Den innehåller så många och svåra frågeställningar. Som du kanske kommer ihåg så var det i mitt projekt ”Konsumera smartare och minska växthuseffekten” inom Stockholm stad, http://konsumerasmartare.wordpress.com/
där matens betydelse för hushållens växthusgasutsläpp lyftes och debatten kom igång. Vi gjorde den mycket omskrivna mätningen av hushållens totala utsläpp av växthusgaser hösten 2006. (Växthusgasprofilen) Det kom som en total överraskning för alla aktörer inom klimat- och miljöområdet inkl massmedia att hushållens största utsläppskälla var maten, inte bilen, bostaden eller flyget.
Nej vi borde inte behöva ställa olika aktörers viktighet mot varandra, men som inom alla verksamhetsområden finns konkurrens. Konkurrens om pengar och inflytande. Jag tror på dialog och öppenhet och samarbete.

Denna kommentar: Thumb up 0 Thumb down 0

onsdag 20 maj 2009 12:47

Hej Elenora!
Håller med om att maten kom bort i detta amerikanska expertutlåtande som Scientific American gjorde. Maten innehåller annars många och svåra frågeställningar. Kanske känner du till projektet “Konsumera smartare och minska växthuseffekten” inom Stockholm stad, http://konsumerasmartare.wordpress.com/ som jag rattade under 3,5år. Det var mångt mycket opinionsdrivande när det gäller mat och klimat.
Bland annat lyfte vi matens betydelse för hushållens växthusgasutsläpp och debatten kom igång. Vi gjorde den mycket omskrivna mätningen av hushållens totala utsläpp av växthusgaser från all typ av konsumtioin, hösten 2006. 50 deltagande hushåll fick sin egen äxthusgasprofil, genom att samla kvitton från alla sin inköp i hushållet och som vi sedan registrerade i en databas. Resultatet kom som en total överraskning för alla aktörer inom klimat- och miljöområdet inkl massmedia att hushållens största utsläppskälla var maten, inte bilen, bostaden eller flyget. Transporterna som du nämner är en mycken liten del av matens utsläpp. Mindre än 5 % av utsläppen kommer från transporter när man gör produktlivscykelanalyser av olika livsmedel.

Denna kommentar: Thumb up 0 Thumb down 0

onsdag 20 maj 2009 14:49

Hej Sune!
Tack för ditt inlägg och välkommen till Ställ om. Delar din uppfattning, men vem avgör vad som är slöseri och överkonsumtion? Allt handlar om prioriteringar och solidaritet.

Denna kommentar: Thumb up 0 Thumb down 0

onsdag 20 maj 2009 16:17

Hej Martin!
Att jämföra olika alternativ är ett bra sätt att avgöra vad som är slöseri. Går det att få samma nytta och glädje med mindre resurser är ett dyrare alternativ mera slösaktigt. Livscykelkostnad är också ett användbart mått på miljöbelastning. Det förutsätter att det inte finns några obetalda miljöskulder någonstans i livscykeln.
Överkonsumtion är delvis en värderingsfråga, det finns både verkliga och inbillade behov. Det finns t.ex. bostäder som är mera möbelmagasin än hem. Onödigt stora och törstiga bilar är ett annat exempel.

Denna kommentar: Thumb up 0 Thumb down 0

Sune S
lördag 30 maj 2009 14:38

Ovanligt slingrigt sidospår för att komma på StällOm. Gå istället in på http://www.planb3.se, ladda ner skriften plan B 3.0 – den uppdaterade plan B 2.0 – och få Lester R. Browns plan för att rädda hela jorden. Plötsligt förstår du att det inte är omöjligt att fixa fattigdomen eller klimatkrisen. Det är en fördelningsfråga, inte en resursfråga. Basta.

Denna kommentar: Thumb up 0 Thumb down 0

Pär Nord
måndag 1 juni 2009 14:44

Hej Pär!
Tack för ditt inlägg och synpunkter med framför allt länken till Lester R Browns Plan B 3.0. Myterna om hållbarhet är inte våra tolkningar utan experterna som Scientific American anlitat. Delar din uppfattning att fattigdomskrisen eller klimatkrisen är en fördelningsfråga – inte en resursfråga.

Denna kommentar: Thumb up 0 Thumb down 0