Jordens glaciärer smälter inför våra ögon. Och det går mycket snabbare än forskarna trodde för bara några år sedan. Det betyder att vi får räkna med att världshaven stiger dubbelt så fort som FN:s klimatpanel förutspådde i sin senaste rapport. Samtidigt varnar forskare för att miljoner människor kommer att bli utan vatten när bergsglaciärerna försvinner. Kolla in inslaget på Rapport inför kvällens film De tre polerna i Vetenskapens värld 20.00.

FN:s klimatpanel, IPCC, räknar med att havsytan ska höjas med högst 59 centimeter till nästa sekelskifte i sin senaste rapport. Men nu varnar allt fler forskare för att det är en glädjekalkyl – och att vi kan förvänta oss minst det dubbla som en följd av smältande glaciärer. IPCC räknade inte med att de stora inlandsisarna i Antarktis och på Grönland skulle krympa snabbare i framtiden än de gjorde i slutet av 90-talet. Detta eftersom man helt enkelt hade för lite data att luta sig emot.

- Det var oansvarigt av klimatpanelen att komma med en siffra, samtidigt som man säger ”fast vi utelämnade det som händer på inlandsisarna”, säger David Holland, oceanograf vid New York University.

- Det är ju just förändringar i inlandsisarna som kan leda till stora höjningar av havsytan.

Nya data – både från Grönland och Antarktis – tyder på att det i högsta grad finns en risk att avsmältningen kommer att gå snabbare och snabbare i framtiden. Idag talar allt fler forskare om att en havsytehöjning med minst en meter till 2100 är fullt tänkbar.

Glaciären som rinner ut i havet
Robert Bindschadler har studerat Pine Island-glaciären vid Amundsenhavet i Västantarktis. Glaciären rinner idag dubbelt så fort ut mot havet som den gjorde för 20 år sedan.

- Den här glaciären uppför sig på ett sätt som i inte trodde vara möjligt bara för bara några år sedan, säger Bindschadler.

Den Västantarktiska inlandsisen står på havsbotten – två kilometer under havsytan. Det betyder att hela härligheten bara hålls på plats av sin egen tyngd. Om ismassan tunnas ut tillräckligt mycket kommer den att börja flyta. Om hela den västantarktiska inlandsisen skulle ge sig iväg står vi inför en katastrof – med en höjning av världshaven med mellan tre och en halv och fyra meter.

Förmodligen är det förändringar i havsströmmarna runt Antarktis som har skyndat på avsmältningen. Varmt vatten når fram till iskanten på ett sätt som den inte har gjort i modern tid. Bindschadler tror att det är människans utsläpp av växthusgaser som ligger bakom. Liknande effekter har också börjat dyka upp på Grönland där flera av de stora utlöparglaciärerna har börjat vräka ut allt fler isberg i havet. Men det handlar inte bara om polarisarna – och det är inte bara havsnivån vi behöver bekymra oss om. Glaciärerna smälter var man än tittar; i Nord- och Sydamerika, i Centraleuropa eller i Asien.

Himalya smälter
Takten på avsmältningen i världens bergsområden har fördubblats efter sekelskiftet, och FN:s miljöorgan, UNEP, räknar med att istäcket helt kommer att ha försvunnit från många bergskedjor redan om 10-20 år. Och om isen smälter bort i områden som Himalaya, får det katastrofala följder för människorna i den här delen av världen.

- Glaciärerna och snösmältningen bidrar med vatten till den floder som förser floderna i Sydasiens mest tättbefolkade områden, säger Sunita Surain, som leder miljöorganistationen Centre for Science and Environment
i New Delhi.

- Om det förändras till det värre så står vi inför en
katastrof, som knappast går att beskriva.

Himalaya är källan till nio av de största floderna i området, bland annat Yangtse, Indus och Ganges. Smältvattnet från glaciärerna är livsviktigt – särskilt under torrperioden. Om smältvattnet från Himalaya sinar berörs i första hand 1, 3 miljarder människor som bor nedströms. Problemet är bara att det pågår väldigt lite forskning i området. Men det finns fler tecken på att avsmältningen har ökat takten på senare år. Och resultatet kan till en början bli översvämningar och störtfloder.

Vid foten av Island Peak – strax intill Mount Everest – kunde man se hur några små smältvattenpölar började växa fram på satellitbilder i början av 60-talet. I mitten av sjuttiotalet hade de flutit ihop till en liten sjö, som snabbt växte sig större. De senaste åren har den ökat med 74 meter om året. Idag är Imjasjön mer än två kilometer lång och 90 meter djup – och innehåller 40 miljoner kubikmeter vatten. Och nu hotar den att bryta sig igenom sina fördämningar.

- Den nuvarande ökningstakten bettder att sjön koker att bryta sig ingen om sina fördämningar förr eller senare säger glaciologen Samjwal Ratna Bajracharyavid miljöorganisationen ICIMOD i Nepal.

Vetenskapsredaktionens reporter Benny Eriksson tillsammans med fotograf Jonas Andersson i Himalya.

Se filmen De tre polerna i Vetenskapens värld i kväll 20.00 i SVT eller efter det på SVT play.