Turerna kring det svenska energiföretaget Sekabs etanolprojekt i Tanzania fortsätter. Nu söker bolaget svenskt bistånd för att rädda projektet.  Det skriver sex forskare och en dokumentärfilmare på DN debatt i dag.

Energiföretaget Sekab, som bland annat ägs av Örnsköldsvik, Umeå och Skellefteå kommuner, hade tidigare planer på en storskalig etanolproduktion i Tanzania. Bolaget skulle odla sockerrör på en yta större än Gotlands, 400 000 hektar. Men i februari gjorde man helt om och meddelade att etanolproduktionen skulle avvecklas och anläggningarna i Afrika säljas. Orsaken var att det blev för dyrt.

I debattartikeln i Dagens Nyheter i dag avslöjar författarna dock att Sekab fortfarande tar initiativ för att hålla aktiviteterna igång. Bolaget har ansökt om stöd från svenska Sida för att kunna fortsätta driva projektet. Man ska även ha samtalat med norska ambassaden i Dar es Salaam om samma fråga. 

Författarna till debattinlägget är kritiska till projektet och anser bland annat att det finns en stor risk att sockerrörsodlingarna skulle bidra till en ökning av koldioxidutsläppen snarare än en minskning. Projektet i Tanzania har beskyllts för att strida mot såväl moraliska som miljömässiga och sociala aspekter. Sekab har istället menat att etanolprojektet är ”ett skolexempel på hur etanol kan göras på ett hållbart sätt”. 

För den som vill läsa mer om Sekabs omdiskuterade etanolsatsning finns en mängd intressanta intervjuer på Klotets hemsida. Per Carstedt, vd för Sekab, är en av de som intervjuas, liksom Ian Bryceson, professor vid Universitetet för miljö- och biovetenskap i Ås, som kallar projektet för klimatkolonialism.