I början av mars samlades politiker, forskare, miljörörelsen och näringslivet på Stockholms universitet för att delta i konferensen ”Ett nytt grönt kontrakt för Sverige”.

Syftet var att diskutera om vi med gemensamma beslut kan lösa trippelkrisen inom ekologi, ekonomi och energi. Så hur gick det? Vi ställde fem frågor till Jonathan M. Feldman, initiativtagare och docent vid Ekonomisk-historiska institutionen på Stockholms universitet, och Martina Krüeger, ansvarig för klimat- och energikampanjen på Greenpeace som ver en av deltagarna.

Vad tyckte ni om konferensen?
Martina: Det var intressant med ett försök att samla miljörörelsen, fackföreningen, akademiker och även politiker kring samma bord för att titta på det som enar oss. Vi spenderar normalt mycket tid på det som skiljer oss, här har vi fokuserat på det som vi kan göra tillsammans. Det kan riva gamla fördomar.
Jonathan: Konferensen lyckades samla personer från olika grupper och få till en diskussion om hur vi kan utforma en agenda för att lösa trippelkrisen. Krisen definieras av utmaningar inom ekonomi, ekologi och minskningen av tillgången på energi och naturresurser. Den här dagordningen som vi kallar ”ett nytt grönt kontrakt” visar att ett heltäckande program är både önskvärt och nödvändigt.

Vad kom ni fram till?
Martina: Jag vill understryka att konferensen var en del av en process som måste gå vidare, annars är det bara en konferens i mängden. Det är nog det som blir avgörande. Det blir ett stort antal saker som måste ske samtidigt.
Jonathan: Jag tror att det öppnade möjligheten för de som deltog att skapa nätverk baserade på gemensamma handlingar. Ett sådant nätverk vore väldigt viktigt eftersom bit-för-bit-lösningar eller enskilda lösningar antagligen inte kommer att hjälpa mot de kriser vi står inför i dag. Att lösa ett problem utan att lösa ett annat skulle göra det svårt att komma tillrätta med kriserna på lång sikt.

Vad krävs för att vi ska kunna lösa de tre kriserna?
Martina: Det som krävs är viljan att göra det istället för viljan att bara komma med de enskilt bästa förslagen.
Jonathan: Vi måste satsa på grön teknologi, ekologisk design och lokala jobb som använder mindre transporter och energi. Dessutom behöver vi en ny produktivitetsordning där vi kan få ut mer med mindre resurser. Slutligen behöver vi ett partnerskap där industrin, fackföreningarna, miljörörelsen och regeringen delar makten och tar gemensamma beslut för att förverkliga de beskrivna helhetslösningarna.

Vilken är den enskilt viktigaste frågan för att ett grönt kontrakt ska kunna genomföras?
Martina: Viljan att samarbeta och viljan att hantera många frågor samtidigt. Det som nu präglar debatten är ju oftast de ‘enkla’ svaren, så kanske även viljan att stå ut med komplexa svar till komplexa frågor.
Jonathan: Det allra viktigaste är förmågan att förstå hur olika problem hänger ihop och att uppskatta ”the politics of design”. Det innebär att vi ska se hur designen av teknik, produktionssystem, budgetar och sociala rörelser bidrar eller inte till ett hållbart system. Vi måste kritiskt utvärdera hur vår ekonomi, regering och omställningsföreträdare arbetar för att jobba fram en gemensam lösning till våra olika problem.

Vad kommer ni att göra nu?
Martina: Jag ska försöka fördjupa de nya kontakter jag skaffade och propagera för energirevolutionen. Det är många delar som måste på plats samtidigt som kan rädda världen och skaffa gröna jobb, och dessutom bli billigare i längden än ‘business as usual’.
Jonathan: Jag hoppas att vi kan få en mer fokuserad diskussion om hur vi kan skapa en koalition som knyts till ett grönt kontrakt och initiativ från specifika sektorer. Politiker har börjat samtala om det här men vi behöver mer specifika förslag och åtaganden från olika aktörer. Statliga investeringar kommer inte att räcka, vi behöver reorganisera produktionssystemet.